Advanced

Hållbar utveckling, samhällsstruktur och kommunal identitet : en jämförelse mellan Västervik och Varberg

Blücher, Erika LU (2004) In Lund Dissertations in Sociology 57.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Utgångspunkten i den här avhandlingen är det faktum att många av Sveriges kommuner har problem med minskande invånarantal och en skev befolkningsstruktur. Den här typen av utvecklingsmönster medför ofta svårigheter för en kommun att attrahera människor att flytta till kommunen, och att upprätthålla en tillfredsställande kommunal service. I sin förlängning kan detta få negativa konsekvenser för kommunens framtida utveckling. I denna studie används begreppet socialt hållbar utveckling. Socialt hållbar utveckling är här kopplat till en kommuns förmåga att uppnå och upprätthålla en utveckling som inte har negativa konsekvenser för invånarantalet och befolkningsstrukturen, samt en kommuns förmåga att... (More)
Popular Abstract in Swedish

Utgångspunkten i den här avhandlingen är det faktum att många av Sveriges kommuner har problem med minskande invånarantal och en skev befolkningsstruktur. Den här typen av utvecklingsmönster medför ofta svårigheter för en kommun att attrahera människor att flytta till kommunen, och att upprätthålla en tillfredsställande kommunal service. I sin förlängning kan detta få negativa konsekvenser för kommunens framtida utveckling. I denna studie används begreppet socialt hållbar utveckling. Socialt hållbar utveckling är här kopplat till en kommuns förmåga att uppnå och upprätthålla en utveckling som inte har negativa konsekvenser för invånarantalet och befolkningsstrukturen, samt en kommuns förmåga att hantera krissituationer, såsom konjunktursvängningar och andra samhällsförändringar. Ofta talar man om hållbar utveckling utifrån ekologiska perspektiv där miljö och natur står i fokus. Här ligger dock fokus på sociala hållbarhetsperspektiv där komponenterna demografiska förhållanden, socioekonomiska förhållanden, kultur och tradition, tekniska system samt inflytande och makt ingår. I denna studie ses befolkningen som en betydelsefull resurs. Förutom demografiska förhållanden är det främst socioekonomiska förhållanden och kultur och tradition som studeras närmare. Det övergripande syftet med studien är att identifiera bakomliggande faktorer som påverkar socialt hållbar utveckling i kommuner. Kommunerna Västervik och Varberg utgör studiens empiriska exempel. Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar, där den första frågeställningen behandlar vilken betydelse kommunens historiska utvecklingsmönster har för dagens förhållanden och för kommunens framtid. Den andra frågeställningen tar upp kommunens typiska drag och de attraherande och repellerande faktorer som går att identifiera. Den tredje, och sista frågeställningen, behandlar hur kommunala tjänstemän och boende ser på den egna kommunens utvecklingsmöjligheter, och vilka utvecklingsstrategier man arbetar efter i kommunen. För att kunna besvara mina frågeställningar har kommunerna studerats utifrån historiska beskrivningar, demografisk statistik samt genom intervjuer med kommunala tjänstemän och kommuninvånare. Olika teoretiska aspekter på lokal och regional utveckling har använts, såsom teorier kring demografiska utvecklingsmönster, samhällstrukturer, lokal identitet och socialt kapital. I studien har ett flertal bakomliggande faktorer identifierats. Exempelvis har en kommuns tidigare utvecklingsmönster stor betydelse både för hur förhållandena ser ut i dagsläget och hur de kan komma att se ut i framtiden. Även attraherande och repellerande faktorer som boendemiljöer, bostadsutbud, arbetsmarknad, naturlandskap, stadsmiljö, kultur- och fritidsutbud, vård samt kommunal service såsom skola och omsorg är förhållanden som är viktiga att ta hänsyn till. Andra centrala faktorer är den lokala identitet som återfinns i en kommun, liksom den typ av ”anda” som går att identifiera. Det är även viktigt att man har tillgång till handlingskraftiga lokala aktörer som driver utvecklingen framåt. Kommunens geografiska läge samt kommunikationer och infrastruktur utgör andra centrala faktorer. Efter att ha identifierat de faktorer som är framträdande och centrala för en socialt hållbar utveckling kan man gå vidare och utarbeta konkreta åtgärdsplaner för det fortsatta utvecklingsarbetet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att när man arbetar med att försöka uppnå en hållbar utveckling är det viktigt att tydliggöra vad som avses med en hållbar utveckling. Det är även viktigt att identifiera de faktorer som lett fram till dagens förhållanden, för att därefter sätta upp handlingsplaner och konkreta mål att arbeta utifrån. (Less)
Abstract
Many of Sweden’s municipal districts show a population decline as well as an uneven population distribution. This pattern is neither desirable nor socially sustainable. Sustainable development is a well-known term often discussed from an ecological perspective. At the same time it is established that social and ecological sustainability are closely linked in several ways. In this dissertation social sustainability is studied. The term includes demographic and socio-economic factors, tradition and culture, technical structure, as well as power. Socially sustainable development, in this context, refers to the ability of a municipality to achieve and maintain a desirable developmental pattern. It also includes the ability of a municipality to... (More)
Many of Sweden’s municipal districts show a population decline as well as an uneven population distribution. This pattern is neither desirable nor socially sustainable. Sustainable development is a well-known term often discussed from an ecological perspective. At the same time it is established that social and ecological sustainability are closely linked in several ways. In this dissertation social sustainability is studied. The term includes demographic and socio-economic factors, tradition and culture, technical structure, as well as power. Socially sustainable development, in this context, refers to the ability of a municipality to achieve and maintain a desirable developmental pattern. It also includes the ability of a municipality to handle crises, such as dramatic economic fluctuations and other societal changes. The overall aim of this study is to identify the underlying factors that influence the socially sustainable development in municipalities. All through this study, the municipalities of Västervik and Varberg are used as empirical examples. The study is formulated around three main questions. The first question concerns the importance of a municipality’s previous development patterns – for the current situation as well as for any possible future developments. The second question deals with the local identity and highlights factors that attract or hamper development in the local area. The third and final question refers to how local civil servants and citizens perceive their own community’s potential for development, as well as which developmental strategies they perceive in the current municipal activities. To answer these three questions, Västervik and Varberg have been studied through the use of historical documents and statistical material, and through interviews with both municipal local civil servants and residents. Theories of various aspects of local and regional development such as demographic patterns, society structures, local identity, and social capital are used. This study has identify several types of factors to pay attention to, as municipalities try to bring about and maintain a socially sustainable development. With insight into these factors the municipalities have a better basis for working out a procedural plan of action. Still, to bring about fruitful change it is crucial that the actors involved clearly define and reflect on their goals of a “sustainable development.” (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof. Öresjö, Eva, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden
organization
alternative title
Sustainable Development, Societal Structure, and Local Identity: A Comparison between Västervik and Varberg.
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
interviews, underlying factors, sociology, social capital, identity, societal structure, sustainable development, migration, social sustainability, demographic patterns, Demography, Demografi, Social economics, Social ekonomi
in
Lund Dissertations in Sociology
volume
57
pages
242 pages
publisher
Department of Sociology, Lund University
defense location
Carolinasalen, Lund
defense date
2004-02-26 10:15
external identifiers
  • other:ISRN: LUSADG/SASO-04/1157/SE
ISSN
1102-4712
ISBN
91-7267-165-3
language
Swedish
LU publication?
yes
id
28e6dd3c-bf6a-4329-9b39-db7814594ca2 (old id 21576)
date added to LUP
2007-05-26 15:53:07
date last changed
2016-09-19 08:44:53
@phdthesis{28e6dd3c-bf6a-4329-9b39-db7814594ca2,
  abstract     = {Many of Sweden’s municipal districts show a population decline as well as an uneven population distribution. This pattern is neither desirable nor socially sustainable. Sustainable development is a well-known term often discussed from an ecological perspective. At the same time it is established that social and ecological sustainability are closely linked in several ways. In this dissertation social sustainability is studied. The term includes demographic and socio-economic factors, tradition and culture, technical structure, as well as power. Socially sustainable development, in this context, refers to the ability of a municipality to achieve and maintain a desirable developmental pattern. It also includes the ability of a municipality to handle crises, such as dramatic economic fluctuations and other societal changes. The overall aim of this study is to identify the underlying factors that influence the socially sustainable development in municipalities. All through this study, the municipalities of Västervik and Varberg are used as empirical examples. The study is formulated around three main questions. The first question concerns the importance of a municipality’s previous development patterns – for the current situation as well as for any possible future developments. The second question deals with the local identity and highlights factors that attract or hamper development in the local area. The third and final question refers to how local civil servants and citizens perceive their own community’s potential for development, as well as which developmental strategies they perceive in the current municipal activities. To answer these three questions, Västervik and Varberg have been studied through the use of historical documents and statistical material, and through interviews with both municipal local civil servants and residents. Theories of various aspects of local and regional development such as demographic patterns, society structures, local identity, and social capital are used. This study has identify several types of factors to pay attention to, as municipalities try to bring about and maintain a socially sustainable development. With insight into these factors the municipalities have a better basis for working out a procedural plan of action. Still, to bring about fruitful change it is crucial that the actors involved clearly define and reflect on their goals of a “sustainable development.”},
  author       = {Blücher, Erika},
  isbn         = {91-7267-165-3},
  issn         = {1102-4712},
  keyword      = {interviews,underlying factors,sociology,social capital,identity,societal structure,sustainable development,migration,social sustainability,demographic patterns,Demography,Demografi,Social economics,Social ekonomi},
  language     = {swe},
  pages        = {242},
  publisher    = {Department of Sociology, Lund University},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund Dissertations in Sociology},
  title        = {Hållbar utveckling, samhällsstruktur och kommunal identitet : en jämförelse mellan Västervik och Varberg},
  volume       = {57},
  year         = {2004},
}