Tankstreck i brödtext och rubriker : Förslag till en ny skiljeteckensnormering
Katourgi, Alexander LU
(2020)
Svenskans beskrivning 37
In Svenskans beskrivning
37.
p.111-123
- Abstract (Swedish)
- Interpunktionen är en viktig del i skriftkunnigheten, men samtidigt något som såväl ovana som professionella skribenter ofta är osäkra på (Dahl 2015). I denna studie undersöker jag bruket av tankstreck, som populärt betraktats som ett missbrukat skiljetecken (Truss & Halldinger 2005, Sveriges radio 2017). Bruket ställs mot språkvårdens rekommendationer, som sällan har ursprung i empirisk forskning. Syftet är att genom en deskriptiv studie ge en omfattande bild av hur tankstreck används i nutida sakprosa, och formulera en ny rekommendation.
Den teoretiska utgångspunkten är Strömquists (1992, 2008) och Meyers (1987) skiljeteckensfunktioner: prosodisk, kognitiv, grammatisk och semantisk. Strömquist och Meyer framhåller vikten av... (More) - Interpunktionen är en viktig del i skriftkunnigheten, men samtidigt något som såväl ovana som professionella skribenter ofta är osäkra på (Dahl 2015). I denna studie undersöker jag bruket av tankstreck, som populärt betraktats som ett missbrukat skiljetecken (Truss & Halldinger 2005, Sveriges radio 2017). Bruket ställs mot språkvårdens rekommendationer, som sällan har ursprung i empirisk forskning. Syftet är att genom en deskriptiv studie ge en omfattande bild av hur tankstreck används i nutida sakprosa, och formulera en ny rekommendation.
Den teoretiska utgångspunkten är Strömquists (1992, 2008) och Meyers (1987) skiljeteckensfunktioner: prosodisk, kognitiv, grammatisk och semantisk. Strömquist och Meyer framhåller vikten av ett flerfunktionellt, holistiskt perspektiv på interpunktionen för en fullständig och rättvisande beskrivning.
Materialet för den kvantitativa studien utgörs av excerpter från Språkbankens dagspresskorpus. Jag analyserar och kategoriserar 1000 tankstreck efter deras grammatiska och semantiska funktion, för att komplettera den befintliga normering som fokuserar det kognitiva och prosodiska. I en pågående kvalitativ delstudie analyserar jag tankstreck i tidningsrubriker flerfunktionellt.
Studiens resultat visar att tankstreck ersätter andra skiljetecken: komma, parentes, kolon, semikolon och mellanrum. Gemensamt för tankstrecken är att de fungerar kontrasterande, och markerar över- eller underordning hos det avgränsade ledet. I diskussionen förespråkar jag ett flerfunktionellt perspektiv för framtida studier och beskrivningar av interpunktionen, för att bidra till en tydligare normering.
Referenser
Dahl, Alva (2015). I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
Meyer, Charles F (1987). A Linguistic Study of American Punctuation. New York, Peter Lang.
Strömquist, Siv (1992). Våra skiljetecken i ett historiskt perspektiv. I: Språk och stil NF 2, s. 77–112.
Strömquist, Siv (2008). Skiljetecknens semantik. I: Collin, Lotta m.fl. (red.), Under språkets hud: Festskrift till Erik Andersson på 60-årsdagen, s. 233–240.
Sveriges radio (2017). Vad gör tankstrecken i löpsedlarna? I: Rasper, Emmy (prod.), Språket (radioprogram), sänt den 27 mars 2017.
Truss, Lynne & Halldinger, Eva (2005). Komma rätt, komma fel och komma till punkt. Stockholm, Wahlström & Widstrand. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/23699b89-c021-4806-98fa-b11784c37498
- author
- Katourgi, Alexander
LU
- organization
- publishing date
- 2020
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- keywords
- skiljetecken, grammatik, textlingvistik, journalistik, korpusstudie
- host publication
- Svenskans beskrivning 37 : Förhandlingar vid trettiosjunde sammankomsten, Åbo 8–10 maj 2019 - Förhandlingar vid trettiosjunde sammankomsten, Åbo 8–10 maj 2019
- series title
- Svenskans beskrivning
- editor
- Haapamäki, Saara ; Forsman, Ludvig and Huldén, Linda
- volume
- 37
- pages
- 13 pages
- publisher
- Åbo Akademi
- conference name
- Svenskans beskrivning 37
- conference location
- Åbo, Finland
- conference dates
- 2019-05-08 - 2019-05-10
- ISSN
- 1102-3619
- 1237-8445
- ISBN
- 978-952-12-4022-5
- 978-952-12-4021-8
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 23699b89-c021-4806-98fa-b11784c37498
- alternative location
- http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4022-5
- date added to LUP
- 2021-01-09 19:06:39
- date last changed
- 2025-04-04 14:05:30
@inproceedings{23699b89-c021-4806-98fa-b11784c37498,
abstract = {{Interpunktionen är en viktig del i skriftkunnigheten, men samtidigt något som såväl ovana som professionella skribenter ofta är osäkra på (Dahl 2015). I denna studie undersöker jag bruket av tankstreck, som populärt betraktats som ett missbrukat skiljetecken (Truss & Halldinger 2005, Sveriges radio 2017). Bruket ställs mot språkvårdens rekommendationer, som sällan har ursprung i empirisk forskning. Syftet är att genom en deskriptiv studie ge en omfattande bild av hur tankstreck används i nutida sakprosa, och formulera en ny rekommendation.<br>
<br>
Den teoretiska utgångspunkten är Strömquists (1992, 2008) och Meyers (1987) skiljeteckensfunktioner: prosodisk, kognitiv, grammatisk och semantisk. Strömquist och Meyer framhåller vikten av ett flerfunktionellt, holistiskt perspektiv på interpunktionen för en fullständig och rättvisande beskrivning.<br>
<br>
Materialet för den kvantitativa studien utgörs av excerpter från Språkbankens dagspresskorpus. Jag analyserar och kategoriserar 1000 tankstreck efter deras grammatiska och semantiska funktion, för att komplettera den befintliga normering som fokuserar det kognitiva och prosodiska. I en pågående kvalitativ delstudie analyserar jag tankstreck i tidningsrubriker flerfunktionellt.<br>
<br>
Studiens resultat visar att tankstreck ersätter andra skiljetecken: komma, parentes, kolon, semikolon och mellanrum. Gemensamt för tankstrecken är att de fungerar kontrasterande, och markerar över- eller underordning hos det avgränsade ledet. I diskussionen förespråkar jag ett flerfunktionellt perspektiv för framtida studier och beskrivningar av interpunktionen, för att bidra till en tydligare normering.<br>
<br>
Referenser<br>
Dahl, Alva (2015). I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.<br>
Meyer, Charles F (1987). A Linguistic Study of American Punctuation. New York, Peter Lang.<br>
Strömquist, Siv (1992). Våra skiljetecken i ett historiskt perspektiv. I: Språk och stil NF 2, s. 77–112.<br>
Strömquist, Siv (2008). Skiljetecknens semantik. I: Collin, Lotta m.fl. (red.), Under språkets hud: Festskrift till Erik Andersson på 60-årsdagen, s. 233–240.<br>
Sveriges radio (2017). Vad gör tankstrecken i löpsedlarna? I: Rasper, Emmy (prod.), Språket (radioprogram), sänt den 27 mars 2017.<br>
Truss, Lynne & Halldinger, Eva (2005). Komma rätt, komma fel och komma till punkt. Stockholm, Wahlström & Widstrand.}},
author = {{Katourgi, Alexander}},
booktitle = {{Svenskans beskrivning 37 : Förhandlingar vid trettiosjunde sammankomsten, Åbo 8–10 maj 2019}},
editor = {{Haapamäki, Saara and Forsman, Ludvig and Huldén, Linda}},
isbn = {{978-952-12-4022-5}},
issn = {{1102-3619}},
keywords = {{skiljetecken; grammatik; textlingvistik; journalistik; korpusstudie}},
language = {{swe}},
pages = {{111--123}},
publisher = {{Åbo Akademi}},
series = {{Svenskans beskrivning}},
title = {{Tankstreck i brödtext och rubriker : Förslag till en ny skiljeteckensnormering}},
url = {{http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4022-5}},
volume = {{37}},
year = {{2020}},
}