Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Otillgänglig tillgänglighet : En rättssociologisk kartläggning av normer inom strategisk fysisk planering i Skåne

Dahlstrand, Karl LU and Thysell, Maria LU orcid (2023) In Research report in Sociology of Law
Abstract (Swedish)
Rapporten, som författats vid Rättssociologiska institutionen på Lunds universitet på uppdrag av Region Skåne, syftar till att nå kunskap om hur tillgänglighetsarbete praktiseras inom strategisk fysisk planering i Skåne, utifrån ett rättssociologiskt normperspektiv. I ljuset av Håkan Hydéns normmodell (2002) – som beskriver att en norm förutsätter kunskap, möjlighet och vilja för att omsättas i handling – analyserades material från regional och kommunal nivå. På regional nivå undersöktes den regionala utvecklingsstrategin, regionplanen och ’Program för att tillgodose personer med funktionsnedsättning’. På kommunal nivå analyserades sex kommuners översiktsplaner med tillhörande granskningsyttranden och samrådsredogörelser. Därtill... (More)
Rapporten, som författats vid Rättssociologiska institutionen på Lunds universitet på uppdrag av Region Skåne, syftar till att nå kunskap om hur tillgänglighetsarbete praktiseras inom strategisk fysisk planering i Skåne, utifrån ett rättssociologiskt normperspektiv. I ljuset av Håkan Hydéns normmodell (2002) – som beskriver att en norm förutsätter kunskap, möjlighet och vilja för att omsättas i handling – analyserades material från regional och kommunal nivå. På regional nivå undersöktes den regionala utvecklingsstrategin, regionplanen och ’Program för att tillgodose personer med funktionsnedsättning’. På kommunal nivå analyserades sex kommuners översiktsplaner med tillhörande granskningsyttranden och samrådsredogörelser. Därtill genomfördes intervjuer med personer som arbetar med strategisk planering på respektive kommun. Kommunerna är olika stora och lokaliserade i olika delar av Skåne.

Kartläggningen visar att det finns ett gap mellan nationella, regionala och
kommunala tillgänglighetsnormer. Det finns även en dissonans mellan normen i teorin och normen i praktiken, och – inte minst – mellan rättsliga och sociala normer. Sammanfattningsvis finns det med andra ord ingen framträdande och genomgripande tillgänglighetsnorm implementerad inom strategisk fysisk planering i Skåne. Detta tycks bero på bristande kunskap, en föreställning om bristande möjlighet samt en vilja som visserligen finns men som inte sällan överskuggas av andra intressen. Kartläggningen synliggör även behovet av att regionen och kommunerna i Skåne förstärker tillgänglighetsarbetet inom strategisk fysisk planering. Ett fysiskt rum som är tillgängligt för alla, oberoende av funktionsnedsättning, är en förutsättning för ökad social delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Detta kan också uttryckas som ett rättsligt krav: sedan 2015 räknas bristande tillgänglighet som en diskrimineringsform enligt Diskrimineringslagen.

Pdf-dokument med rapporten är tillgänglighetsanpassat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
Normmodellen, Normer, Tillgänglighet, Diskriminering, Funktionsrätt, Funktionsförmåga
in
Research report in Sociology of Law
issue
2
edition
2
pages
84 pages
publisher
Rättssociologiska institutionen Lunds universitet
report number
2023
ISSN
1404-1030
1404-1030
ISBN
978-91-7267-471-4
project
Kartläggning av kommunalt och regionalt tillgänglighetsarbete
language
Swedish
LU publication?
yes
additional info
Andersson, J. E. (2022). Using building requirements as a means to create inclusion: Accessibility and usability at a crossroads. I H. Egard, K. Hansson & D. Wästerfors (red.). Accessibility Denied. Understanding Inaccessibility and Everyday Resistance to Inclusion for Persons with Disabilities. Routledge, ss. 186–209. Baier, M. & M. Svensson (2009). Om normer. Liber. Bergh, A. (1996) Vad döljs bakom “hemlikhetens vind”. I D. Gaunt & G. Lantz (red.) Hemmet i vården, vården i hemmet. Liber Förlag/Ersta vårdetiska institutet, ss. 121–135. BFS 2011:5. Boverkets författningssamling. Boverket. BFS 2013:9. Boverkets författningssamling. Boverket. Boverket (2011). Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd. https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf [2022-11-09]. Boverket (2020a). Regional fysisk planering. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/regionplan/ [2022-10-28]. Boverket (2020b). Kommunal fysisk planering. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/kommunal-planering/ [2022-10-28]. Boverket (2020c). Översiktsplanen. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/ [2022-10-28]. Boverket (2020d). Översiktsplanens innehåll. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/innehall/ [2022-11-04]. Boverket (2020e). Granska översiktsplanen. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/processen-for-oversiktsplanering/uppratta/stalla-ut/ [2022-11-07]. Boverket (2021a). Så planeras Sverige. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/ [2022-10-28]. Boverket (2021b). Översiktsplanens nytta och funktion. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/nytta/ [2022-11-04]. Boverket (2021c). Om Boverkets byggregler, BBR. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/om-bbr/ [2022-11-09]. Boverket (2022a). Plan- och bygglag (2010:900). https://www.boverket.se/sv/lag--ratt/lagar-for-planering-byggande-och-boende/plan--och-bygglag-2010900/ [2022-10-28]. Boverket (2022b). Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationell-planering/riksintressen-ar-betydelsefulla-omraden/ [2022-11-04]. Boverket (2022c). Allmänna intressen. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/ [2022-11-04]. Boverket (2022d). Samrådsredogörelse. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneprocessen/samradsredogorelse/ [2022-11-07]. Boverket (2022e). Tillgänglighet. https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/ [2022-11-07]. Boverket (2022f). Enkelt avhjälpta hinder. https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/enkelt-avhjalpta-hinder/ [2022-11-09]. Boverket (2022g). Hållbar utveckling genom fysiskplanering. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/fysisk-planering/ [2022-12-21]. Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder (översättning B. Nilsson). Liber. Dahlstrand, K. (2012). Kränkning och upprättelse: en rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer. Lund: Lunds universitet. Egard, H. & K. Hansson (2021). The digital society comes sneaking in. An emerging field and its disabling barriers. Disability & Society. Egard, H., K. Hansson & D. Wästerfors (red.) (2022). Accessibility denied. Understanding inaccessibility and everyday resistance to inclusion for persons with disabilities. Routledge. Etikprövningsmyndigheten u.å.. Vad säger lagen? https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/ [2022-11-23]. FRA – European Union Agency for Fundamental Rights (2022). EUs mekanism under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. https://fra.europa.eu/sv/content/eus-mekanism-under-fns-konvention-om-rattigheter-personer-med-funktionsnedsattning [2022-11-17]. FUB (2022). Vilka ord använder vi? https://www.fub.se/utvecklings-storning/vilka-ord-anvander-vi/ [2022-10-31]. Funka (u.å.). Statistik. https://www.funka.com/design-for-alla/statistik/ [2022-11-23]. Funktionsrätt Sverige (2018). Om oss. https://funktionsratt.se/om-funktionsratt-sverige/ [2022-10-31]. Gejrot, E. (2019). Aktiv involvering och funktionshinderråd i Skåne: en kartläggning. Funka. https://www.funka.com/globalassets/filer-dokument/aktiv-involvering-och-funktionshinderr%C3%A5d-i-sk%C3%A5ne.pdf Gibbs, J. P. (1981). Norms, Deviance and Social Control. Elsevier. Grönwall, L., L. Holgersson & B. Idarsson (2020). Psykiatrin, tvånget och lagen: en lagkommentar i historisk belysning. Norstedts juridik. Gustafsson, H. (2002). Rättens polyvalens: en rättsvetenskaplig studie av sociala rättigheter och rättssäkerhet. Lund: Lunds universitet. Hallgrimsdottir, B., H. Wennberg, H. Svensson &A. Ståhl (2016). Implementation of accessibility policy in municipal transport planning – Progression and regression in Sweden between 2004 and 2014. Transport Policy, 49: 196–205. Hansson, K. (2019). Kroppen och den motsägelsefulla staden - Kulturanalytiska perspektiv på funktionshinder och urbana rum. Budkavlen: Tidskrift för etnologi och folkloristik, 98: 9–38. Hellborg, S. (2018). Diskrimineringsansvar: en civilrättslig undersökning av förutsättningarna för ansvar och ersättning vid diskriminering. Iustus förlag. Hydén, H. (2002). Normvetenskap. Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Informationsverige.se (2021). Normer. https://www.informationsverige.se/sv/omsverige/individens-rattigheter-och-skyldigheter/normer/ [2022-11-22]. Iwarsson, S. & A. Ståhl (2003). Accessibility, usability and universal design—positioning and definition of concepts describing person-environment relationships. Disability and Rehabilitation, 25(2): 57-66. Kitchin, R. (1998) 'Out of Place', 'Knowing One's Place': Space, power and the exclusion of disabled people, Disability & Society, 13(3): 343-356. Lindqvist, R. (2016). Funktionshinder. I C. Edling & F. Liljeros (red.) Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. 3:e upplagan. Liber, ss. 180-206. Mathiesen, T. (2005). Rätten i samhället: En introduktion till rättssociologin. Studentlitteratur. Mazurik, K., M. Desjardin, È. de Grosbois. T. Poldma & J. Gelech (2018). Individual stakes and collective ideology in tension: Looking at physical and spatial obstacles from an experiential perspective. European Journal of Disability Research 8(3): 194–205. MFD – Myndigheten för delaktighet (2020a). Vad är funktionsnedsättning och funktionshinder? https://www.mfd.se/inspiration/kunskap-for-barn/konventionen-for-dig-10-12-ar/funktionsnedsattning-och-funktionshinder/ [2022-10-31]. MFD – Myndigheten för delaktighet (2020b). EU:s tillgänglighetsdirektiv. https://www.mfd.se/verktyg/lagar-och-regler-om-tillganglighet/eus-tillganglighetsdirektiv/#mainContent [2022-11-17]. MFD – Myndigheten för delaktighet (2022a). Statistik om personer med funktionsnedsättning. https://www.mfd.se/resultat-och-uppfoljning/statistik-om-personer-med-funktionsnedsattning/ [2022-11-22]. MFD – Myndigheten för delaktighet (2022b). Frågor om delaktighet och tillgänglighet. https://www.mfd.se/organisation/vanliga-fragor-och-svar/fragor-om-delaktighet-och-tillganglighet/ [2022-10-31]. Müller, L., S. Ericsson, D. Wojahn & Per-Olof Hedvall (2021). Young, Mobile, and Highly Educated Cyclists: How Urban Planning and Policy Dis/able Users. Scandinavian Journal of Disability Research, 23(1): 124–135. Müller L., S. Ericsson & Per-Olof Hedvall (2022). Visions of a City for All. Resources, Choices and Factors Supporting and Impeding Universal Design in the Urban Development Process. The Journal of Public Space, 7(2): 63–78. Nordgren, C. (2009). Dubbla sociala normer. Existenser och effekter i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Retfaerd: nordisk juridisk tidsskrift, 32: 2–125. Oppenheimer, D. B., S. R. Foster, S. Y. Han & R. T. Ford (2020). Comparative Equality and Anti-Discrimination Law. 3:e upplagan. Elgar. Palmstierna, C. & Sonander, A. (2021). Tid för förändring – det är känt sedan gammalt: En studie av förutsättningarna för att beakta barnkonventionen i Malmö stads verksamheter. Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet. Pound, R., (1910) “Law in Books and Law in Action”, 44 Am. L. Rev. 12. Regeringskansliet (2008). Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. https://www.regeringen.se/4ae1cb/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/funktionshinder/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning.pdf Regeringskansliet (2021). Tillgänglighetsdirektivet SOU 2021:44. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/05/sou-202144/ [2022-11-17]. Regeringskansliet (u.å. a). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ [2022-11-07]. Regeringskansliet (u.å. b). Agenda 2030 – Mål 4 – God utbildning för alla. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-mal-4-god-utbildning-for-alla/ [2022-11-07]. Regeringskansliet (u.å. c). Agenda 2030 – Mål 10 – Minskad ojämlikhet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-mal-10-minskad-ojamlikhet/ [2022-11-07]. Regeringskansliet (u.å. d) Agenda 2030 – Mål 11 – Hållbara städer och samhällen. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/ [2022-11-07]. Regeringskansliet (u.å. e). Agenda 2030 – Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-mal-16-fredliga-och-inkluderande-samhallen/ [2022-11-15]. Region Skåne (2020). Det öppna Skåne 2030: Skånes utvecklingsstrategi. https://www.skane.se/SysSiteAssets/organisation_politik/regional-utvecklning/regional_utvecklingsstrategi_oppna_skane_2030.pdf [2022-11-23]. Region Skåne (2021). Remissvar – Skånes regionala utvecklingsstrategi. https://www.skane.se/organisation-politik/Vart-utvecklingsuppdrag/regional-utvecklingsstrategi-det-oppna-skane-2030/remissvar/ [2022-12-15]. Region Skåne (2022a). Regionplaneråd. https://utveckling.skane.se/utvecklingsomraden/samhallsplanering/regional-fysisk-planering/regionplanerad/ [2022-11-22]. Region Skåne (2022b). Regionplan för Skåne 2022–2040. https://geodata.skane.se/regutv/regionplan/2022/plan/dokument/rp2022-konsekvensbedomning.pdf Region Skåne (2022c). Program för att tillgodose personer med funktionsnedsättning 2022–2025. https://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/styrandedokument/program-for-att-tillgodose-personer-med-funktionsnedsattning.pdf Region Skåne (2022d). Regionplan för Skåne 2022–2040: konsekvensbedömning https://geodata.skane.se/regutv/regionplan/2022/plan/dokument/rp2022-konsekvensbedomning.pdf Rudberg, E. (1999) Stockholmsutställningen 1930: modernismens genombrott i svensk arkitektur. Stockholmia förlag. Sahlin, R. (2007). Diskrimineringsskydd och rättigheter: En introduktion i handikappjuridik. Iustus förlag. SCB – Statistiska centralbyrån (2022). Statistik om personer med funktionsnedsättning, tabeller 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/tabell-och-diagram/statistik-om-personer-med-funktionsnedsattning/tabeller-2021/ [2022-11-23]. SFS 1974:152. Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. Justitiedepartementet. SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Utbildningsdepartementet. SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Arbetsmarknadsdepartementet. SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Finansdepartementet. SFS 2011:338. Plan- och byggförordningen. Finansdepartementet. SKR – Sveriges kommuner och regioner (2021a). Kommunens åtaganden. https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/kommunernasataganden.3683.html [2022-12-15]. SKR – Sveriges kommuner och regioner (2021b). Regionernas åtaganden. https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/regionernasataganden.27748.html [2022-11-23]. SKR – Sveriges kommuner och regioner (2022). Kommungruppsindelning. https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/kommungruppsindelning.2051.html [2022-11-22]. Socialdepartementet (2017). Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken (Regeringens proposition 2016/17:188). Regeringskansliet. Socialdepartementet (2021). Regeringsbeslut: Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031. Socialstyrelsen (u.å.). Socialstyrelsens termbank. https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=812&SrcLang=sv&TrgLang=null [2022-10-28]. Styrutredning för funktionshinderpolitiken (2019). Styrkraft i funktionshinderpolitiken (SOU 2019:23). Socialdepartementet. Thernborn, G. (1993). Normens vägar och frågetecken. Sociologisk forskning, 30(2): 3–16. Tillgänglighetsdirektivet (2021). Tillgänglighetsdirektivet: betänkande av utredningen om genomförandet av tillgänglighetsdirektivet (SOU 2021:44). Socialdepartementet. Wagenaar, H. (2015). Meaning in Action: Interpretaion and Dialouge in Policy Analysis. Routledge. Wästerfors, D. (2021). Required to be creative. Everyday ways for dealing with inaccessibility. Disability & Society, 36(2): 265-285.
id
23e7bb70-e8e6-446d-a899-9ad499a185d0
date added to LUP
2023-02-08 13:46:27
date last changed
2023-05-10 07:35:31
@techreport{23e7bb70-e8e6-446d-a899-9ad499a185d0,
  abstract     = {{Rapporten, som författats vid Rättssociologiska institutionen på Lunds universitet på uppdrag av Region Skåne, syftar till att nå kunskap om hur tillgänglighetsarbete praktiseras inom strategisk fysisk planering i Skåne, utifrån ett rättssociologiskt normperspektiv. I ljuset av Håkan Hydéns normmodell (2002) – som beskriver att en norm förutsätter kunskap, möjlighet och vilja för att omsättas i handling – analyserades material från regional och kommunal nivå. På regional nivå undersöktes den regionala utvecklingsstrategin, regionplanen och ’Program för att tillgodose personer med funktionsnedsättning’. På kommunal nivå analyserades sex kommuners översiktsplaner med tillhörande granskningsyttranden och samrådsredogörelser. Därtill genomfördes intervjuer med personer som arbetar med strategisk planering på respektive kommun. Kommunerna är olika stora och lokaliserade i olika delar av Skåne.<br/><br/>Kartläggningen visar att det finns ett gap mellan nationella, regionala och<br/>kommunala tillgänglighetsnormer. Det finns även en dissonans mellan normen i teorin och normen i praktiken, och – inte minst – mellan rättsliga och sociala normer. Sammanfattningsvis finns det med andra ord ingen framträdande och genomgripande tillgänglighetsnorm implementerad inom strategisk fysisk planering i Skåne. Detta tycks bero på bristande kunskap, en föreställning om bristande möjlighet samt en vilja som visserligen finns men som inte sällan överskuggas av andra intressen. Kartläggningen synliggör även behovet av att regionen och kommunerna i Skåne förstärker tillgänglighetsarbetet inom strategisk fysisk planering. Ett fysiskt rum som är tillgängligt för alla, oberoende av funktionsnedsättning, är en förutsättning för ökad social delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Detta kan också uttryckas som ett rättsligt krav: sedan 2015 räknas bristande tillgänglighet som en diskrimineringsform enligt Diskrimineringslagen.<br/><br/>Pdf-dokument med rapporten är tillgänglighetsanpassat.}},
  author       = {{Dahlstrand, Karl and Thysell, Maria}},
  institution  = {{Rättssociologiska institutionen Lunds universitet}},
  isbn         = {{978-91-7267-471-4}},
  issn         = {{1404-1030}},
  keywords     = {{Normmodellen; Normer; Tillgänglighet; Diskriminering; Funktionsrätt; Funktionsförmåga}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{02}},
  number       = {{2023}},
  series       = {{Research report in Sociology of Law}},
  title        = {{Otillgänglig tillgänglighet : En rättssociologisk kartläggning av normer inom strategisk fysisk planering i Skåne}},
  url          = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/146167596/Karl_Dahlstrand_Maria_Thysell_2023_2.pdf}},
  year         = {{2023}},
}