Advanced

Exploring Responsibility. Public and Private in Human Rights Protection

Bexell, Magdalena LU (2005) In Lund Political Studies 135.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Distinktionen mellan offentligt och privat är en djupt rotad princip för organisering av samhället och dess olika sfärer, såväl inom stater som internationellt. Ett exempel på detta ser vi i utformningen av det internationella försvaret för mänskliga rättigheter som byggts upp sedan det andra världskrigets slut. Här syns distinktionen särskilt tydligt med avseende på att regelverket är uppbyggt kring statens ansvar för att skydda sina medborgares rättigheter och kring mellanstatlig samverkan i internationella organisationer för att säkra efterlevnaden av internationella konventioner. Detta statscentrerade skydd för mänskliga rättigheter utmanas idag av krav på att en bredare uppsättning aktörer i... (More)
Popular Abstract in Swedish

Distinktionen mellan offentligt och privat är en djupt rotad princip för organisering av samhället och dess olika sfärer, såväl inom stater som internationellt. Ett exempel på detta ser vi i utformningen av det internationella försvaret för mänskliga rättigheter som byggts upp sedan det andra världskrigets slut. Här syns distinktionen särskilt tydligt med avseende på att regelverket är uppbyggt kring statens ansvar för att skydda sina medborgares rättigheter och kring mellanstatlig samverkan i internationella organisationer för att säkra efterlevnaden av internationella konventioner. Detta statscentrerade skydd för mänskliga rättigheter utmanas idag av krav på att en bredare uppsättning aktörer i den internationella sfären bör ta ett större direkt ansvar för att värna mänskliga rättigheter, bla. som en följd av dessa aktörers ökade inflytande på förverkligandet av rättigheterna.



Denna studie undersöker hur föreställningar om offentligt och privat manifesteras i debatter om transnationella företags sociala ansvar i länder där storskaliga övergrepp mot mänskliga rättigheter (MR) begås av den politiska regimen. Avhandlingen befinner sig i skärningspunkten mellan studiet av internationella relationer, mänskliga rättigheter och företags sociala ansvar, i spänningsfältet mellan juridik, politik och etik i en internationell kontext. Studien visar att analysen av regleringen av transnationella företags sociala ansvar i en global kontext innebär en utmaning för statscentrerade föreställningar om ansvar, ansvarsutkrävande, makt, auktoritetsrelationer och styrningsmönster.



I studien utarbetas ett teoretiskt ramverk med utgångspunkt i den mångtydiga karaktären hos distinktionen mellan offentligt och privat. Termerna offentligt och privat förutsätter varandra, är ömsesidigt definierande och konstituerande och i vissa delar överlappande. Innebörden i begreppen offentligt och privat har varierat genom historien och är under kontinuerlig omformering, tex. med avseende på vilka ansvarssfärer som associeras med offentliga och privata aktörer. Beroende på vilka samhällssfärer vi sätter i kontrast till varandra, får vi olika innehåll i distinktionen offentligt-privat. Familjesfären kallas privat i kontrast till en politisk sfär, en ekonomisk sfär och en civilsamhällessfär, vilka då ses som offentliga arenor. Förstår vi däremot staten/förvaltningen som det offentliga, så blir i kontrast till det också den ekonomiska sfären och civilsamhället privata sfärer, särskilt i en internationell kontext. Ramverket framhåller att gränsdragningar mellan offentligt och privat är nära relaterade till gränsdragningar mellan politiskt och opolitiskt. Definitionen av en sakfråga som offentlig implicerar ofta att den ses som politisk, därmed öppen för konflikt och debatt, demokratiska beslut och ansvarsutkrävande från allmänheten. Dess konflikt- och maktdimensioner blir mer synliggjorda än i frågor som definieras som privata.



I ramverket framhålls hur folkrätten och dess MR-regelverk strukturerar föreställningar om offentliga och privata ansvarssfärer och mekanismer för ansvarsutkrävande i en internationell kontext. Samtidigt betonas att gränser mellan offentligt och privat inflytande och styrningsmekanismer uppluckras alltmer på det internationella planet i och med nya former av governance, mjuk reglering och partnerskapsrelationer. I ramverket identifieras också analytiska dimensioner avseende principer för ansvar och mekanismer för ansvarsutkrävande.



Utifrån det tolkningsperspektiv som det teoretiska ramverket tillhandahåller analyseras frågan om transnationella företags sociala ansvar i förhållande till statens och andra aktörers ansvar. Mer ingående studeras manifestationer av offentligt och privat i den kritiska debatt som omgav det kanadensiskbaserade oljeföretaget Talisman Energy mellan åren 1998 och 2002 då företaget verkade i Sudan där storskaliga MR-övergrepp begicks av regimen och de väpnade oppositionsgrupperna. Studien visar hur gränsdragningar mellan offentligt och privat i denna kontext ledde till en rad moraliska, juridiska och politiska spänningsförhållanden. Företagets samarbetskontrakt om oljeutvinning med den sudanesiska regimen sågs som ytterst moraliskt tveksamt. Kritikerna menade att företaget indirekt stödde den sudanesiska regimen genom oljeintäkterna och att dessa intäkter användes till att finansiera inbördeskriget, samt att oljeproduktionen underblåste den sudanesiska konflikten då regimen begick MR-övergrepp när den tvångsförflyttade människor från oljefälten. Kritiken kom både från globala ickestatliga MR-organisationer (NGOs) som Amnesty International, Christian Aid och Human Rights Watch, och från lokala NGOs från Kanada, USA och Sudan, men även från aktieägare som tex. pensionsfonder i USA och Kanda. Den kanadensiska regeringen fick också motta kritik för att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt mot företagets verksamhet i Sudan. Företaget å sin sida hävdade att man just genom att stanna i landet och att utöva påtryckningar för förbättrade MR-förhållanden i sin kontakt med den sudanesiska regimen, hade möjlighet att påverka förhållandena i landet i positiv riktning. I sina årliga Corporate Social Responsibility rapporter redogjorde företaget för sina olika insatser på det sociala området. I slutet av 2002 sålde emellertid Talisman Energy alla sina tillgångar i Sudan.



Studien visar att debatter om företags sociala ansvar i en global kontext är ett exempel på hur föreställningar om ansvarssfärer för offentliga och privata aktörer i den internationella sfären omformas och omtolkas. Även om ansvarsfördelningen flitigt debatteras och kritiseras, håller distinktionen offentligt-privat ett grepp om de institutioner och regelverk som identifierar var MR-ansvaret ligger, liksom om föreställningar om hur ansvarstagandet ska se ut. Genom MR-regimens institutionalisering i konventioner och internationella organisationer reproduceras uppdelningen i offentligt och privat ansvar. Därmed definerar distinktionen offentligt-privat utgångspunkterna för ansvarsdebatter.



Studien visar också att inflytandet av distinktionen offentligt-privat manifesteras i en kritik mot idén att företag alls skulle ha ett socialt ansvar. Kritiker menar att sociala frågor bör åtgärdas av offentliga aktörer, stater, som kan hållas ansvariga i demokratiska val för hur de genomför sitt ansvar. Omvärldens ansträngningar bör inriktas på att utöva påtryckningar på de stater som inte respekterar MR. Varken företag eller NGOs har rätt till fullt deltagande i politiska processer där ansvarsutkrävandet och kravet på representativitet och transparens endast kan riktas mot stater, menar kritikerna. I studien framhålls emellertid att gränsdragningar relaterade till transnationella företags sociala ansvar ofta ställs på sin spets i en kontext där storskaliga MR-övergrepp begås av en regim i en ickedemokratisk stat. I denna kontext finns inte några mekanismer för ansvarsutkrävande av statsapparaten. Här är de demokratiteoretiska kraven relaterade till ansvarsutkrävande och representativitet i frågan om företags sociala ansvar inte lika träffande.



I studien framhålls också att frivillig självreglering och reglering baserad på mjuk reglering har blivit allt viktigare på MR-området med bas i de moraliska krav som ställs på att inflytelserika privata aktörer ska ta ett direkt MR-ansvar. Detta innebär både en möjlighet till en viss formalisering av ett socialt ansvarstagande, givet existerande institutionella ramar, men för också med sig problem relaterade till påtryckningsmekanismer, insyn och allmänhetens inflytande över sociala frågor. Studien visar att en mångfald offentliga och privata aktörer samverkar i skiftande konstallationer för att utöva styrning, utforma regelverk och övervaka att dessa regler följs på MR-området. I föreliggande studie analyseras särskilt NGOs och transnationella företag som exempel på privata aktörer i detta avseende. Transnationella företag uppträder både i rollen som reglerare och som föremål för reglering på MR-området. Dessa diffusa mönster av reglering och maktutövande inom olika sakfrågeområden kan sammanfattas i begreppet global governance (global styrning). I samband med denna spridning av inflytande till både offentliga och privata aktörer, ofta i partnerskap, ställs det retrospektiva ansvarsutkrävandet inför nya svårigheter. Samtidigt visar studien hur nya sorters mekanismer för sådant ansvarsutkrävande utvecklas. (Less)
Abstract
The theory and practice of international relations are replete with dilemmas related to the distribution of responsibility for human rights protection. Institutionalized notions of public and private empower and shape knowledge of what the spheres of responsibility signify for different kinds of actors. This study examines how the public-private distinction is manifested in controversy concerning the character of corporate social responsibility. The study develops a conceptual framework centered on the public-private distinction and the concept of responsibility, drawing attention to the ambiguous and political character of the distinction. Through the analytical prism of the framework, debates concerning responsibility in the case of... (More)
The theory and practice of international relations are replete with dilemmas related to the distribution of responsibility for human rights protection. Institutionalized notions of public and private empower and shape knowledge of what the spheres of responsibility signify for different kinds of actors. This study examines how the public-private distinction is manifested in controversy concerning the character of corporate social responsibility. The study develops a conceptual framework centered on the public-private distinction and the concept of responsibility, drawing attention to the ambiguous and political character of the distinction. Through the analytical prism of the framework, debates concerning responsibility in the case of transnational oil corporations operating in zones where human rights violations are committed by governments are studied. A closer examination is undertaken of the controversy surrounding a Canadian headquartered oil company that operated in Sudan between 1998 and 2002. A range of political, legal and moral tensions arise from boundary-drawing processes between public and private in debates on the distribution of responsibility for human rights protection. The boundary between public and private responsibility is found to be a site of struggle, leading to charges of complicity in human rights abuse. Reconfigurations of authority and power relations question the state-centric focus of the international human rights regime. In the study is discerned an emerging global public domain of action where nonstate actors such as transnational corporations and advocacy NGOs interact and set agendas and standards. The pluralization of authority relations in webs of global governance and the expansion of private sector self-regulation challenge the association of authority with public actors that are accountable through political institutions. This diversification of authority relations is scrutinized in light of the principle of democratic accountability and legitimacy. Efforts at self-regulation, as well as the development of mechanisms for holding transnational corporations accountable for their impact on social conditions, expand the terrain of accountability in zones of human rights violations where transnational corporations are present. This indicates that the territorial boundaries of accountability systems related to human rights are becoming recast into a less territorially defined transnational sphere of action, influence, contestation and answerability. The analysis demonstrates that the study of responsibility, accountability and authority in the field of international relations is confronted with new challenges through the examination of corporate social responsibility in a global governance setting. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Docent Mörth, Ulrika, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
transnational oil corporations, NGOs, global governance, international norms, responsibility, accountability, public-private, corporate social responsibility, human rights, international relations, Human Rights, Mänskliga rättigheter, Political and administrative sciences, Statsvetenskap, förvaltningskunskap
in
Lund Political Studies
volume
135
pages
241 pages
publisher
Department of Political Science, Lund University
defense location
Edens hörsal, Statsvetenskapliga institutionen
defense date
2005-05-04 10:15
ISSN
0460-0037
ISBN
91-88306-48-8
language
English
LU publication?
yes
id
02ff097c-710c-447a-b8b2-f99e691470b7 (old id 25024)
date added to LUP
2007-06-01 09:16:44
date last changed
2016-09-19 08:44:58
@phdthesis{02ff097c-710c-447a-b8b2-f99e691470b7,
  abstract     = {The theory and practice of international relations are replete with dilemmas related to the distribution of responsibility for human rights protection. Institutionalized notions of public and private empower and shape knowledge of what the spheres of responsibility signify for different kinds of actors. This study examines how the public-private distinction is manifested in controversy concerning the character of corporate social responsibility. The study develops a conceptual framework centered on the public-private distinction and the concept of responsibility, drawing attention to the ambiguous and political character of the distinction. Through the analytical prism of the framework, debates concerning responsibility in the case of transnational oil corporations operating in zones where human rights violations are committed by governments are studied. A closer examination is undertaken of the controversy surrounding a Canadian headquartered oil company that operated in Sudan between 1998 and 2002. A range of political, legal and moral tensions arise from boundary-drawing processes between public and private in debates on the distribution of responsibility for human rights protection. The boundary between public and private responsibility is found to be a site of struggle, leading to charges of complicity in human rights abuse. Reconfigurations of authority and power relations question the state-centric focus of the international human rights regime. In the study is discerned an emerging global public domain of action where nonstate actors such as transnational corporations and advocacy NGOs interact and set agendas and standards. The pluralization of authority relations in webs of global governance and the expansion of private sector self-regulation challenge the association of authority with public actors that are accountable through political institutions. This diversification of authority relations is scrutinized in light of the principle of democratic accountability and legitimacy. Efforts at self-regulation, as well as the development of mechanisms for holding transnational corporations accountable for their impact on social conditions, expand the terrain of accountability in zones of human rights violations where transnational corporations are present. This indicates that the territorial boundaries of accountability systems related to human rights are becoming recast into a less territorially defined transnational sphere of action, influence, contestation and answerability. The analysis demonstrates that the study of responsibility, accountability and authority in the field of international relations is confronted with new challenges through the examination of corporate social responsibility in a global governance setting.},
  author       = {Bexell, Magdalena},
  isbn         = {91-88306-48-8},
  issn         = {0460-0037},
  keyword      = {transnational oil corporations,NGOs,global governance,international norms,responsibility,accountability,public-private,corporate social responsibility,human rights,international relations,Human Rights,Mänskliga rättigheter,Political and administrative sciences,Statsvetenskap,förvaltningskunskap},
  language     = {eng},
  pages        = {241},
  publisher    = {Department of Political Science, Lund University},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund Political Studies},
  title        = {Exploring Responsibility. Public and Private in Human Rights Protection},
  volume       = {135},
  year         = {2005},
}