Advanced

Engagemang i Lutherhjälpen : studier av motiv och drivkrafter hos frivilligt aktiva

Rubin, Lars LU (2000) In Bibliotheca Historico-Ecclesiastica Lundensis 43.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Del 1. Introduktion I kapitel 1 presenteras arbetets problem, syfte och metod. Det arbete som olika frivilligorganisationer och deras medlemmar utför har de senaste åren uppmärksammats alltmer. Detta ökade intresse finner man såväl i Sverige som internationellt. Fokus i detta arbete riktas mot drivkrafterna bakom frivilligt engagemang. Det övergripande problemet är varför man engagerar sig frivilligt i organisationen Lutherhjälpen. Lutherhjälpen (LH) är Svenska kyrkans biståndsorganisation, en av Sveriges största frivilliga biståndsorganisationer. Det frivilliga engagemanget i ombudsgrupper och bland andra aktiva utgör en central del av verksamheten. Genom olika insatser informerar man om och... (More)
Popular Abstract in Swedish

Del 1. Introduktion I kapitel 1 presenteras arbetets problem, syfte och metod. Det arbete som olika frivilligorganisationer och deras medlemmar utför har de senaste åren uppmärksammats alltmer. Detta ökade intresse finner man såväl i Sverige som internationellt. Fokus i detta arbete riktas mot drivkrafterna bakom frivilligt engagemang. Det övergripande problemet är varför man engagerar sig frivilligt i organisationen Lutherhjälpen. Lutherhjälpen (LH) är Svenska kyrkans biståndsorganisation, en av Sveriges största frivilliga biståndsorganisationer. Det frivilliga engagemanget i ombudsgrupper och bland andra aktiva utgör en central del av verksamheten. Genom olika insatser informerar man om och samlar in pengar till den verksamhet som Lutherhjälpen stödjer. Engagemang definieras i arbetet med att man tar av sin fria tid och deltar i aktiviteter för Lutherhjälpens verksamhet. Att undersöka motiv till engagemang i en frivilligor-ganisation som Lutherhjälpen, är viktigt av flera skäl. Det finns ett samhällsvetenskapligt intresse att öka kunskapen om mänskligt beteende i allmänhet och speciellt inom ett område som är relativt lite utforskat. Det kan även finnas ett värde i att lyfta fram en aspekt av frivilligt arbete som det varit ganska tyst kring. Varje år samlar frivilligt engagerade inom Lutherhjälpen in miljontals kronor till verksamhet i andra länder. Detta engagemang för andra människor är speciellt intressant i en tid som i andra sammanhang betecknas som marknadspräglad och individorienterad. Ett sekundärt mål är att ökad kunskap om varför människor engagerar sig i en humanitär biståndsorganisation kanske kan bidra till att fördjupa och förbättra verksamheten. Det finns flera svårigheter när det gäller att klarlägga motiv bakom engagemang. Det handlar bl.a. om medvetenhet och språk. En viktig fråga är i vilken utsträckning den som är engagerad är medveten om varför hon är engagerad. Det fordras vidare ett språk med vilket man kan uttrycka sina motiv. Till dessa svårigheter ska fogas i vilken utsträckning det finns en vilja hos de engagerade att delge andra vilka motiv man har, samt hur tillåtande det sociala sammanhang man verkar i egentligen är. Det kan vara mer eller mindre möjligt att öppet uttrycka de verkliga motiven. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. Det är inte minst därför lämpligt att använda vad som brukar benämnas metodtriangulering, dvs att genom en kombination av olika metoder belysa ett och samma problem. Det är vidare centralt att hämta impulser från annan forskning och utgå från en bred orientering om frivilligsektorn. De teoretiska perspektiven får därför relativt stor plats i detta arbete. De utgör avstamp inför den empiriska delen. Det empiriska materialet består av skrifter från Lutherhjälpen, intervjuer och enkäter. Jag har använt mig av kvalitativ metod i såväl innehållsanalys av organisationens eget material som vid mina intervjuer. Innehållsanalysen av organisationens årsböcker och utbildningsmaterial ger, förutom en inventering av motiv, en inblick i organisationens utveckling. Det blir också möjligt att jämföra motiv på olika nivåer inom organisationen. Intervjudelen utgörs av fokuserade intervjuer med 31 frivilligt aktiva inom organisationen. Intervjuerna genomfördes under hösten 1996 och början av 1997. Våren 1997 genomfördes en enkät på Lutherhjälpens upptaktsmöten. 820 besvarade enkäter utgör den kvantitativa delen i arbetet. Strävan är att ge en saklig och allsidig framställning, vär-deringsfri kan den dock inte bli. Det vi människor gör, gör vi i ett socialt samman-hang och i en social kontext. Mitt eget engagemang i Lutherhjälpen ger såväl fördelar som nackdelar. Fördelar kan vara att det ger insiderkunskap och kontakter som underlättar forskningen. Mångårig erfarenhet av möten med aktivt engagerade och deltagande i organisationens konferenser, ger också ett "innifrånperspektiv" som kan öka förståelsen av det frivilliga engagemangets motiv. Denna kunskap gör det lättare att ställa relevanta frågor. Egen förförståelse kan också begränsa perspektivet. Det finns en risk för idealisering och närsynthet. Det är viktigt att som ett korrektiv förhålla sig nära teorier och undersökningar på området.



I kapitel 2 ges några bakgrundsfakta om frivilligt arbete och den frivilliga sektorns omfattning, och om organisationen Lutherhjälpen. Med frivilligt arbete menas att arbetsinsatsen är oavlönad och sker i organiserad form. En del av den ideella sektorn utgörs av det frivilliga engagemanget inom Svenska kyrkan. De senaste åren har man inom Svenska kyrkan alltmer definierat sin verksamhet utifrån fyra områden: gudstjänst, undervisning, mission och diakoni. Inom varje område finns frivilligt aktiva som t.ex. gudstjänstvärdar, personer som har ledarfunktioner bland barn och ungdom, är verksamma i körer, i syföreningar, i lekmannakårer, inom diakonala besöksgrupper och inom internationell verksamhet som t.ex. Lutherhjälpen. Lutherhjälpen är Svenska kyrkans internationella biståndsorganisation. I det material som organisationen ger ut används ofta termer som utvecklingssamarbete och biståndssamarbete. Av organisationens utgifter (1998) på drygt 200 miljoner, används 58 procent till långsiktigt utvecklingssamarbete, 26 procent till katastrofhjälp och 16 procent för arbetet i Sverige. I informationsmaterial påtalas att utgångspunkter för verksamheten är att värna liv, skapa värdiga livsvillkor och bekämpa orsaker till fattigdom. Man framhåller att människors lika värde är en grundläggande utgångspunkt. Viktiga områden handlar om att oavsett hudfärg, religion, nationalitet eller politisk uppfattning stödja fattiga och utsatta människor, ge kunskap och skapa engagemang för ökad rättvisa och långsiktig utveckling och påverka makthavare i Sverige i frågor om mänskliga rättigheter, rättvisa och demokrati. En utgångspunkt är att det är människors behov och egna aktiva deltagande i fattiga länder som bestämmer utformningen av biståndet Intäkterna till verksamheten består till 33 procent av anslag från Sida och till 60 procent av gåvor. I denna post ingår olika enskilda gåvor såsom kollekter, testamenterade gåvor, minnesgåvor etc. Centrum i insamlingsverksamheten är den årligen återkommande fasteaktionen som 1998 gav 41,3 miljoner kronor. Lutherhjälpen är inte en medlemsorganisation, istället har man runt om i Svenska kyrkans församlingar lokala ombud för Lutherhjälpens verksamhet. Deras verksamhet är grundläggande. Det finns ombud på försam-lingsnivå s.k. församlingsombud (fo), ombud på kontraktsnivå s.k. kontraktsombud (ko), samt ombud på stiftsnivå s.k. stiftsombud (so). Församlingsombuden, som utses inom eller utanför kyrkorådet, utses för kyrkorådets mandatperiod. Deras upp-gifter består i att samla in pengar, informera och utbilda. De skall, tillsammans med anställda och med stöd av Lutherhjälpens kansli och den stiftskommitté som finns i varje stift, sprida kännedom om Lutherhjälpen och verka för ett fördjupat engagemang för internationell diakoni. Till hjälp har man bl.a. olika ombudssamlingar, utbildnings- och inspirationsdagar på kontrakts- stifts- och riksnivå. Det är om en del av dessa ombud och andra aktivt engagerade som detta arbete handlar, om deras mo-tiv och drivkrafter till engagemang.



Del 2 Teoretiska perspektiv I denna del 2 (kapitel 3-5), förs flera olika teorier fram. Då det finns relativt lite forskning i ämnet, har det varit en strävan att vara öppen inför olika aspekter som kan ha betydelse för att öka kunskapen om, och förståelsen för, varför man engagerar sig i organisationen Lutherhjälpen. Det handlar dels om teorier kring det frivilliga arbetet i allmänhet, dels mer specifikt om teorier som är mer direkt applicerbara på Lutherhjälpen. Viktiga teoretiker i sammanhanget är framförallt sociologer som Anthony Giddens, Ulrich Beck och Robert Wuthnow. Först diskuteras några tidstypiska tendenser som är viktiga som en allmän utgångspunkt vid en analys av ett aktuellt frivilligt engagemang. Det handlar om olika faktorer som kännetecknar nutiden och som bildar en yttre ram kring människans situation i det moderna samhället. Det frivilliga arbetet äger rum i en samhällelig kontext som bl.a. kännetecknas av ökad förändringstakt, globalisering, avtraditionalisering, individualisering och religiös förändring. Det moderna samhället är ett starkt föränderligt samhälle. Det typiska för nutiden är den snabba förändringen och att tillvaron kännetecknas av en alltmer ökad förändringstakt. En del av förändringsprocessen är den individualisering som kännetecknar den industrialiserade delen av världen. Denna individualisering är en faktor som kan ha sin speciella inverkan på människors motiv. Det är rimligt att anta att det frivilliga engagemanget i allt högre utsträckning motiveras utifrån den enskilda individens önskemål och behov, att engagemanget ger den som engagerar sig något tillbaka. Flera forskare påtalar den betydelse som den primära socialisationen har för människan. Tidiga upplevelser i livet är viktiga för en människas självidentitet och hennes förmåga till medkänsla med andra. Kanske finns här en förklaring till varför en del människor engagerar sig. Det kan handla om i vilken utsträckning individen fostrats in i ett empatiskt förhållningssätt och hur en eventuell religiös socialisationen skett. Såväl individualiseringens inverkan på frivilligt engagemang som socialisationens betydelse bör vara intressanta aspekter att följa upp i undersökningarna om engagemanget i Lutherhjälpen.



Förutom dessa allmänna tendenser, som på olika sätt påverkar människans liv i det moderna samhället, har perspektivet fördjupats kring fyra områden som kan ha mer direkt betydelse för frivilligt engagemang inom Lutherhjälpen. Det gäller globaliseringens och risksamhällets betydelse för det frivilliga engagemanget, i vilken utsträckning man kan se det frivilliga arbetet som ett arbete, vilken betydelse existentiella frågor och religiös tro har för engagemanget, och i vilken utsträckning det frivilliga engagemanget är ett uttryck för altruism och/eller själviskhet. Den process som globaliseringen innebär påverkar på ett genomgripande sätt det mänskliga livet. Det tillhör den dagliga erfarenheten för nutidsmänniskan att hon lever i ett globalt sammanhang. Det finns en påverkan på många nivåer. Det är naturligt att något undersöka i vilken mån globaliseringen inverkar på frivilligt engagemang, detta inte minst inom en organisation med globala förtecken som Lutherhjälpen. Globaliseringens inverkan på det frivilliga engagemanget verkar inte vara entydig. Påverkan kan både innebära att engagemanget stärks och att det minskar. Å ena sidan kan globaliseringsprocessen medföra motiv till engagemang. Den enskilda människan är tvingad till att leva i globala sammanhang. Världen är en plats oavsett geografi. Å andra sidan finns det en aspekt av maktlöshet i globaliseringen. Möjligheten att påverka politiska beslut minskar. En förutsättning för engagemang i globala sammanhang är kanske att engagemanget innebär möjligheter till förändring, eller åtminstone att tron på möjlighet till förändring finns. Massmedia upptar en central del i många människors liv. Undersökningar visar att inte minst äldre ser mycket på TV. Massmedia påverkar på olika sätt vår verklighetsbild, våra åsikter och vårt beteende. Det är troligt att massmedia även påverkar det frivilliga engagemanget. Aktuella rapporter om världens situation kan ge ökad kunskap och kanske inspirera till engagemang i en frivillig organisation. En annan möjlighet är att massmedias information leder till minskat intresse. Informationsflödet är så stort och ofta så fragmentariskt, att det kan vara en naturlig försvarsmekanism att inte engagera sig, man slår dövörat till och förblir passiv. Flera sociologer, såsom Beck och Giddens, diskuterar risksamhällets framväxt och dess konsekvenser för mänskligt beteende. Organisationer kan utgöra ett svar på riskmedvetande, ett sätt att söka identitet i det föränderliga samhället och stå för ett konkret handlingsalternativ. Engagemanget i frivilliga organisationer kan bl.a. ses som en reaktion på de risker och hot som mänskligheten lever under. Ett enga-gemang i en organisation som Lutherhjälpen kan vara ett sätt att bearbeta den individuella "kris" som den ökade globala medvetenheten och risksamhället har lett till.



Ett aktivt frivilligt engagemang innebär ett arbete som har stora likheter med andra former av arbete, och som kanske kan fylla samma behov. Det kan kanske ge en ökad förståelse av det frivilliga engagemanget och dess betydelse för den enskilde om man betraktar det frivilliga engagemanget i termer av ett arbete. Det är troligt att det frivilliga engagemanget i väsentliga delar fyller liknande funktioner som annat arbete. Frånsett de rent materiella motiven handlar det bl.a. om identitet, variation, struktur och sociala kontakter. Det kan finnas värden med att betona ordet arbete i frivilliga sammanhang. Ett förhållningssätt där man ser det frivilliga engagemanget som ett arbete kan kanske vara en hjälp att se vilka funktioner engagemanget fyller för den enskilde, och även peka på de möjligheter som den frivilliga sektorn eventuellt kan komma att få i det starkt föränderliga samhället. En av de frågor som riktas till de frivilligt engagerade i Lutherhjälpen, handlar om kopplingen till arbetet, om deras inställning till det arbete de har/har haft och vilken betydelse detta arbete har/har haft i deras liv.



Det är centralt att ett existentiellt och religiöst perspektiv finns med när motiv till frivilligt engagemang i en organisation som Lutherhjälpen undersöks. En utgångspunkt i detta arbete är att människan ställer frågor om det liv hon lever. Livsfrågor om t.ex. identitet, trygghet, mening och mål finns mer eller mindre aktuella hos de flesta människor. Det är också så att det föränderliga samhället påverkar människans livsfrågor och förhållningssätt. I ett samhälle som kännetecknas av individualisering, pluralisering och en ökad avtraditionalisering, måste den enskilda människan i allt högre grad själv välja sin livsstil. Det är i det globala, pluralistiska och alltmer heterogena samhället inte längre en självklarhet att man övertar den egna traditionen och den egna kulturens traditionella förhållningssätt. Det finns en mångfald av val som den enskilde individen har att ta ställning till. Ett engagemang kan vara ett sätt att bearbeta livsfrågor av meningskaraktär. Det är värt att undersöka om engagemanget i Lutherhjälpen kan vara ett sätt att bearbeta för individen centrala livsfrågor. Det kan handla om livsfrågor relaterade till specifika händelser och kriser i en människas liv. Engagemanget kan vara ett sätt att bearbeta svårigheter man upplever. Det kan kanske också handla om att engagemanget utgör en strävan efter mening och sammanhang i en tillvaro som kännetecknas av stark föränderlighet, avtraditionalisering och reflexivitet. Det kan kanske vara så att engagemanget är ett sätt att stärka den egna livstron och tron på mening i tillvaron. Genom det konkreta engagemanget bearbetas frågor om mening och den enskilde stärks i uppfattningen om tillvarons meningsfullhet. Det kan verka självklart att utgå ifrån att kristen tro har stor betydelse för engagemanget. Detta är dock en öppen fråga. Det kan vara så att kristen tro har stor betydelse, men det kan också vara så att andra motiv är minst lika viktiga eller t.o.m. viktigare. Det är rimligt att anta att religionen har sin speciella inverkan på ett frivilligt engagemang i en organisation som Lutherhjälpen. Vilken roll kristen tro spelar för människors engagemang kommer undersökningarna något att belysa. Kanske kan även perspektivet om vad det är i kristen tro som påverkar den enskilde fördjupas något. Det finns i det moderna samhället en förändringsprocess inom religionens område som bl.a handlar om de etablerade kyrkornas marginalisering och att den enskildes religiositet blir alltmer individuellt präglad. I takt med denna religiösa förändring kan man anta att religionen som grund för engagemanget för den enskilde allt mer blir av sekundär karaktär. När frivilligt engagemang diskuteras, förekommer ganska ofta ordet altruism, här använt i betydelsen att man sätter andras intressen framför sina egna. Såväl internationell forskning av t.ex. Wuthnow och svensk forskning av Jeppsson Grassman, påtalar kombinationen av altruism och egennytta i frivilligt engagemang. Det man gör, gör man både för andras skull och för den egna nyttan. Det är en öppen fråga hur altruistiskt det frivilliga engagemanget är inom Lutherhjälpen. Det är rimligt att anta att det även här finns en kombination av egenintresse och altruism. Det man gör, gör man både för andras och för sin egen skull. En viktig del av engagemanget kan vara att det får den som engagerar sig att själv må bra.



De olika teorier som tagits upp i del 2, är medtagna utifrån perspektivet att de kan ha relevans för det frivilliga engagemanget inom Lutherhjälpen. De utgör en avstamp inför de olika delstudierna i detta arbete innehållsanalys, intervjuundersökning och enkätundersökning.



Del 3. Motiv enligt Lutherhjälpens material (kapitel 6) Ett sätt att undersöka drivkrafter bakom engagemanget i Lutherhjälpen, är att granska årsböcker och utbildningsmaterial som organisationen gett ut. I detta material ges en officiell bild som är intressant att ställa mot det andra mer individuella materialet och som även tillsammans med resultaten från intervjuer och enkäter kan ge en god bild av varför man engagerar sig frivilligt. Genomgången av årsböcker blir även ett sätt att inventera vilka motiv som finns till det frivilliga engagemanget. En granskning av Lutherhjälpens egna dokument är en naturlig del i arbetet inte minst med tanke på att ett syfte är att lyfta fram en aspekt av frivilligt engagemang som inte tidigare varit belyst. Som utgångspunkt för analysen finns den övergripande frågan om motiv och drivkrafter till frivilligt engagemang. Jag har valt att ta upp frågor som på något sätt har relevans för denna frågeställning. I vilka sammanhang finns frågor om motiv med? Hur motiveras i ledare eller motsvarande att man ska engagera sig i Lutherhjälpen, och finns det någon förändring över tiden från 1963 t.o.m. 1996? Uppläggningen i dessa årsböcker är ofta densamma. Ordförande eller direktor skriver en inledande "ledare", varefter olika artiklar av medarbetare och andra tar vid. Det kan handla om rapporter från olika länder eller om artiklar av mer debatterande karaktär. Verksamhetsåret redovisas med angivande av inkomster och utgifter, och en verksamhets- och förvaltningsberättelse presenteras. Avslutningsvis finns det i böckerna aktuella listor på medarbetare på stifts- och på riksnivå. I min bearbetning av detta material, har jag börjat med att läsa igenom alla årsböckerna. Utgångspunkten har varit att ta fram allt som har anknytning till frågeställningen om drivkrafter. Ur detta nerskrivna material har sedan en process startat med syfte att vaska fram det mer specifika om vilka motiv till frivilligt engagemang som framförs i böckerna. Jag eftersträvar en helhetsbedömning av det granskade materialet. Här är det viktigt att analysera såväl det skrivna ordet i olika artiklar, som själva utformandet av årsböckerna. Det handlar om den titel man har gett varje årsbok, den layout denna har fått, och i viss mån det bildmaterial som under vissa år utgör en inte oväsentlig del. De sammantagna resultaten från de olika delundersökningarna diskuteras avslutningsvis. Det kan dock vara rimligt att redan i samband med att delundersökningarna här kort beskrivs sammanfatta resultaten. Innehållsanalysen visar sammanfattningsvis att frågor om motiv till engagemang inte är centrala i det granskade materialet. Det är endast ett par artiklar som under hela perioden diskuterar motiv med mer än ett par rader. När motiv behandlas, så handlar det mer om givandet än om frivilligt engagemang. Det är från allra första början Bibeln som står i centrum. Biblisk grund och bibliska teman är vanliga, likaså centrala kristna tankar. Engagemangets betydelse för kyrkan förs fram. Det finns en utveckling av motiv inom organisationen, där motivkretsen efterhand växer.



Del 4. Motiv enligt intervjumaterialet (kapitel 7-11) 31 aktivt engagerade i organisationen Lutherhjälpen har intervjuats. Intervjuerna genomfördes i slutet av 1996 och början av 1997, i Lunds stift. Jag har inspirerats av tankegångar kring kvalitativa fokuserade intervjuer. Strävan har varit att fokusera kring huvudfrågan varför man engagerar sig frivilligt i Lutherhjälpen. Intervjuerna börjar med allmänna frågor för att efterhand bli mer specificerade. De har först haft allmänna inledande frågor om varför folk i allmänhet och ombuden i synnerhet engagerar sig för Lutherhjälpen och vilka engagemangets positiva och negativa sidor är. Därefter har jag frågat mer precise-rat om olika motiv. Det handlar om flera av de motiv som diskuterats tidigare: om arbetet, om media, om livsfrågor, om kristen tro etc. Intervjuerna har sedan genomgående avslutats med att ombuden sammanfattat vilka motiven är för dem. De öppna frågorna är ett sätt att så förutsättningslöst som möjligt låta de intervjuades egna tankar kring motiv och drivkrafter komma fram. Intervjuerna har bandats och sedan skrivits ut ordagrannt. Vid urvalet av intervjupersoner har uppställts vissa kriterier. Ett kriterium har varit aktivt engagemang dvs. att man tar av sin fria tid och aktivt deltar i aktiviteter för Lutherhjälpens verksamhet. Strävan har varit variation i urvalet, både vad gäller personerna individuellt (ålder, kön, utbildning) och den "kontext" man verkar inom (stad, landsbygd, väckelsebygd etc.). Den yngsta av de intervjuade är 18 år och den äldste 82 år. I den undersökta gruppen finns 14 män och 17 kvinnor, 11 personer är pensionärer och de övriga yrkesverksamma inom skiftande yrken som t.ex. lärare, sjuksköterska, ingenjör, kontorist, telefonist etc., några är verksamma inom kommunal omsorg och några är studerande. Intervjuerna visar att det finns en mångfald av motiv. Några huvudmotiv kan urskiljas. Det finns en grupp för vilka själva saken är den viktigaste anledningen till att man engagerar sig. Man vill göra något för tredje världen. Det finns en grupp för vilken huvudmotivet till att man är engagerad i Lutherhjälpen är att engagemanget är en del av det allmänna kyrkliga intresse och engagemang som man har. Engagemanget är ett sätt att ge det kyrkliga engagemanget ett praktiskt konkret uttryck. Altruism är viktigt för många av de intervjuade, och finns med som ett mo-tiv för en klar majoritet. Närmre hälften av de engagerade lyfter själva fram att en viktig grund för engagemanget är tidiga upplevelser och erfarenheter i livet. Här finns en tydlig koppling till den primära (religiösa) socialisationen, som verkar vara en central faktor för att förstå varför människor engagerar sig i en frivillig organisation som Lutherhjälpen. Engagemanget ger många av dem som är aktiva mycket tillbaka. Det hand-lar om tillfredsställelsen av att vara med i ett meningsfullt sammanhang.



Del 5. Motiv enligt enkätmaterialet (kapitel 12-14). Den kvantitativt inriktade delen i detta arbete består av 820 enkäter besvarade av aktivt engagerade personer i Lutherhjälpen. Ett amerikanskt mätinstrument: VFI, Volunteer Functions Inventory utarbetat av Clary m.fl. och som använts för undersökningar av frivilligt engagemang i USA, har fungerat som inspiration vid utarbetandet av enkäten. I enkäten används en sjugradig skala på vilken de som deltar i undersökningen anger hur viktig var och en av möjliga anledningarna för att deltaga i frivilligt arbete är för dem själva. Påståendena bildar olika motivgrupper och testet ger en motivprofil för det frivilliga engagemanget. Utarbetandet av enkäten utgör en successiv process i forskningsarbetet. I samband med intervjuerna har de första versionerna av enkäten testats. Slutversionen av enkäten fick totalt 50 påståenden som innehåller olika anledningar till frivilligt engagemang. Dessa påståenden avsågs tillsammans bilda tio motivkretsar. Olika sociala motiv till att man deltar i frivilligt arbete kan vara att vänner deltar, sätter högt värde på frivillighet eller vill att man ska delta. Påståendena är i flera fall snarlika vilket gör att det finns möjlighet att kontrollera reliabiliteten. De altruistiska och osjälviska motiven handlar om olika allmänhumanistiska skäl. Globala motiv behandlar informationsflödet och massmedias påverkan på frivilligt engagemang, riskmotiven risksamhället och människans förhållningssätt till detta. Olika former av kristna motiv ägnas ganska stort utrymme i enkäten. I de allmänkristna motiven är engagemanget en del av annat församlingsengagemang. I de öppna kristna motiven är engagemanget en naturlig icke tvingande del av den kristna tron. Bland de slutna motiven finns rädsla och hot med som grund, likaså kan engagemanget vara delvis ofrivilligt. Ett antal påståenden tar upp aspekten självuppskattning, att frivilligarbetet ökar den egna självkänslan. De motiv som benämns själviska, handlar om flykt undan egna problem. I påståendena om kunskap och erfarenheter tillfredsställer engagemanget önskan att förstå de människor som man arbetar för, sig själv och sin omvärld. Till de 50 påståendena fogades inledningsvis i enkäten ett antal frågor om bl.a. ålder, kön, yrke, och utbildning. Undersökningen har genomförts på de regionala samlingar som Lutherhjälpen har i varje stift inför den årliga fasteaktionen. Till dessa samlingar kommer personer som är aktivt engagerade i Lutherhjälpens verksamhet. Undersökningen kan göras direkt på plats, vilket borde medföra en relativt hög svarsfrekvens och därigenom ge en god bild av de personer som är aktivt engagerade i Lutherhjälpen. Totalt för hela landet blev svarsfrekvensen ca 80%. En stor grupp av de aktiva har besvarat enkäten. Det finns anledning att vara försiktig när man uttalar sig om representativiteten. Det är samtidigt troligt att resultaten från ett helt representativt urval inte skiljt sig i något mera väsentligt avseende från de resultat som framkommer i denna undersökning. Det är kärnan av de aktiva i Lutherhjälpen som tar sig till de upptaktsmöten som anordnas. Enkäten har behandlats på flera sätt: dels genom en analys av de enskilda påståendena, dels genom de motivgrupper som vuxit fram efterhand i forskningsarbetet, dels genom att låta materialet själv gruppera sig genom en faktoranalys. Enkäten ger ett grovt mått på motiv för engagemang. Det är lämpligt att utifrån materialet skilja mellan mindre viktiga och viktigare motiv Den bild som enkäten sammantaget visar upp, både vad gäller de enskilda påståendena och olika grupper av motiv, är för gruppen som helhet, att motiv som kretsar kring den egna personen får lägre värden. Det gäller sociala aspekter, att vänner deltar, socialt tvång, frågor kring samvete och skuld eller den egna självkänslan. Resultaten indikerar att dessa motiv är mindre viktiga. Det verkar inte vara denna typ av motiv som är de mest centrala för de aktivt engagerade. Viktigare är de motiv som kretsar kring kunskap och erfarenheter som en grund för engagemanget, den kristna tron, intresset och engagemanget för kyrkan, sakfrågor kring globalitet och rättvisa. Altruistiska motiv får genomgående höga värden.



Del 6. Avslutande reflektioner I en avslutande del 6 (kapitel 15), diskuteras de sammantagna resultaten från de olika delundersökningarna. Resultaten relateras till de teoretiska perspektiven. Om motsvarande undersökning, om drivkrafter bakom frivilligt engagemang, gjorts idag, hade jag inte gjort några stora förändringar i undersökningarnas uppläggning. Instrumenten hade förfinats, såväl intervju- som enkätfrågor hade preciserats mer. Triangulering, där olika metoder belyser problemet, ser jag i stort som en fördel. Samtidigt kan mångfalden innebära en risk att ingen av de använda metoderna tränger tillräckligt djupt in i problemet. En komplettering till de metoder som använts, skulle kunna vara ett djupare kvalitativt grepp där aspekter av människors hela levnadsförlopp i högre utsträckning beaktades. Flera personer har t.ex. spontant berättat om uppväxtförhållanden och erfarenheter från barndomen. Detta finns med i resultaten. Här finns, menar jag, en nyckel till ökad förståelse av varför vi människor är de vi är och gör det vi gör. Den tidiga socialisationen är viktig, den präglar våra liv och ger oss värderingar som vi bär med oss långt upp i åren. I intervjuerna finns personer som har speciella upplevelser och erfarenheter som de bär med sig, det finns också en allmän (religiös) socialisation som påtalas i materialet. Av intervjuerna framkommer att många av de intervjuade bär med sig upplevelser och erfarenheter som präglat deras liv, och att den (religiösa) socialisationen är en viktig bakgrund till deras engagemang. Det vore värdefullt att fördjupa detta perspektiv, och undersöka i vilken utsträckning det som flera av de intervjuade spontant gett uttryck för är generellt för andra.



Såväl intervju- som enkätmaterial bekräftar tankegången att det finns många olika motiv till frivilligt engagemang i en organisation som Lutherhjälpen. Denna mångfald av motiv innebär att olika individer som var och en kan ha flera anledningar till sitt engagemang också kan skilja sig åt i flera avseenden. Man kan alltså inte tala om motivet utan snarare om motiven. Här finns en skillnad gentemot Lutherhjälpens egna dokument. De aktivt engagerade visar upp en betydligt större mångfald och bredd vad gäller motiv än det som framkommer i organisationens årsböcker och utbildningsmaterial. Detta sagt som en övergripande tendens. Granskningen av årsböcker och utbildningsmaterial visar att frågan om motiv till engagemang inte har någon central plats i organisationens material. Det är påfallande ofta som organisationen, när man överhuvud tar upp frågan om motiv till engagemang, använder ordet motiv i singularis. Motivet är ett, syftande på bibelordet. Det finns även andra motiv, men det är denna centrering kring bibelordet som är helt dominerande i organisationens eget material, detta också i utbildningsmateriel så sent som i början av 1990-talet. Resultaten från innehållsanalys och övrigt empiriskt material skiljer sig åt. Även om motivkretsen vidgas efterhand inom organisationen, så finns det en större bredd och mångfald som kommer fram i intervjuer och enkäter. Ett viktigt delresultat är att det finns en mångfald av motiv. Engagemanget verkar tillfredsställa olika behov hos olika människor. Mångfalden av motiv för frivilligt engagemang, är inget som är unikt för Lutherhjälpen. Den finns inom många områden av frivillig verksamhet och bekräftas av såväl svensk som internationell forskning.



Vad gäller globalitet och risk, har organisationens eget material ett globalt perspektiv i såväl bilder som text. Att globala frågor är viktiga i en internationell organisation av den typ som Lutherhjälpen utgör, kan verka vara en truism. Förvånande är däremot att dessa internationella perspektiv inte är tydligare hos de engagerade än vad de är. Dessa frågor är inte lika självklara hos alla engagerade som de är i organisationens ledning. Intervjuerna visar att det finns en grupp för vilka frågor om internationell rättvisa är det helt centrala. Det är intresset i sakfrågorna som gör att man engagerar sig. Men det finns också grupper där det internationella intresset inte är en huvudanledning till engagemang. Det betyder nu inte att man är ointresserad, utan istället att intresset för internationella frågor är underordnat andra intressen. För en ganska stor grupp är huvudmotivet till engagemang att man är allmänt kyrkligt intresserad och engagerad. Även enkäten pekar på att de som är engagerade i Lutherhjälpens verksamhet inte är enhetliga när det gäller synen på de globala frågornas vikt. De globala motiven är viktiga, men de är inte mycket viktiga eller extremt viktiga. Det finns flera påståenden om världen som man inte entydigt anger som mycket viktiga. En aspekt av globaliseringens inverkan utgör medias rapportering. Årsböckerna påpekar vid ett par tillfällen den inverkan som media har på engagemanget. I såväl intervjuer som enkäter har detta perspektiv funnits med. En majoritet av de intervjuade menar att massmedias rapportering medför ett ökat engagemang. Samtidigt verkar det inte finnas något direkt samband mellan ökad rapportering om världens tillstånd och ett frivilligt engagemang. Ett tänkbart samband mellan massmedias rapportering och engagemang kan vara, vilket också framkommer i intervjuerna, att media framförallt påverkar den som redan är aktiv. Rapporteringen blir ett incitament att öka engagemanget. Det finns hos de redan engagerade en direkt möjlighet att kanalisera ett ökat engagemang. Enligt enkäten tillhör de påståenden som tar upp medias inverkan de viktigare motiven. Medias inverkan verkar vara särskilt påtaglig för äldre, en grupp som enligt mediaundersökningar ser betydligt mer på tv än andra åldersgrupper. En fråga som ställs i samband med de olika undersökningarna, är i vilken utsträckning engagemanget i Lutherhjälpen är relaterat till de hotbilder som det moderna samhället framkallat. Det finns tidigt vad som kan benämnas ett risktänkande inom organisationen. I enkäten får det påstående som tar upp den risk som orättvisorna i världen innebär för framtiden högst värde av alla. Även ett påstående om ojämlikheten som ett hot mot i-världen får höga värden. Risktänkande ingår bland motiven för många aktivt engagerade. Detta perspektiv återkommer nedan.



En av de tankar som förs fram i de teoretiska perspektiven är frivilligarbetets likheter med förvärvsarbete, om man undantar de ekonomiska motiven. Det finns flera vinster med att betrakta det frivilliga arbetet som ett arbete. Det blir naturligt att se den mångfald av motiv som finns såväl inom förvärvsarbete som frivilligarbete. Det blir vidare naturligt att se hur förändringar inom arbetslivets område inverkar på det frivilliga engagemanget. De krav som enskilda har på förvärvsarbete kan också ställas på det frivilliga arbetets utformning. Genom att betrakta frivilligt arbete med betoning på ordet arbete kan statusen på det frivilliga engagemanget höjas och gränserna mellan frivilligt arbete och förvärvsarbete suddas ut. Det blir mer legitimt att se det frivilliga engagemanget inte som en tillfällig lösning utan som en viktig del av mänsklig verksamhet. Såväl intervjuer som enkäter tar upp olika aspekter som har koppling till arbetets motiv. Sammantaget visar resultaten från både intervjuer och enkäter att de motiv som finns till att man arbetar finns med bland motiven i det frivilliga arbetet i Lutherhjälpen, men de tillhör för gruppen som helhet de mindre viktiga motiven. De intervjuade påpekar t.ex. glädjen i den sociala samvaro som engagemanget ger i mötet med andra engagerade. Intervjuer och enkäter visar att sociala kontakter är viktigare för personer som är nya i organisationen och för kvinnor och äldre. För en fjärdedel av de aktiva är påståenden som behandlar aspekter av självkänslan, som att känna sig behövd och betydelsefull, viktiga. Det gäller företrädesvis personer med lägre utbildning och äldre. En tolkning kan vara att det frivilliga engagemanget ger möjligheter för vissa grupper som inte får detta grundläggande mänskliga behov tillfredsställt i andra sammanhang att känna sig betydelsefull och behövd. Resultaten från intervjuerna visar att engagemanget för de allra flesta inte är någon ersättning för ett torftigt eller alienerande yrkesliv. Tvärtom är man aktiv och tillfreds med sitt arbete och detta aktiva engagemang tar man med sig också in i det frivilliga engagemanget. Detta verkar gälla generellt, även om inte resultaten från intervjuerna gör anspråk på att vara generaliserbara. De som är aktiva i Lutherhjälpen är ofta även aktiva i andra sammanhang såväl inom som utanför kyrkans verksamhet. En fråga i de teoretiska utgångspunkterna är vilken betydelse den "tredje åldern" kan ha för frivilligarbetet. Det är troligt att en förutsättning för att vara aktiv efter pensioneringen är att det funnits en aktivi-tet eller i alla fall ett intresse för ett engagemang redan tidigare. En central grund utgör den primära socialisationen, den enskildes uppväxtförhållanden och tidiga erfarenheter. Det finns en direkt koppling mellan människors existentiella frågor - livsfrågor - och ett frivilligt engagemang i Lutherhjälpen. Det gäller dels personer för vilka engagemanget är ett direkt svar på en existentiell kris i samband med traumatiska upplevelser av t.ex. sorg. I intervjumaterialet framkommer detta tydligt för några personer, men det finns även andra aspekter. Det moderna samhället med dess snabba förändringstakt och globala processer, den ökade individualiseringen och avtraditionaliseringen, skapar en osäkerhet hos den enskilde. Det finns inga självklara förhållningssätt i ett samhälle som präglas av pluralism och avtraditionalisering. Det är naturligt att reflexiviteten ökar i ett samhälle med en stor osäkerhet om hur man skall/bör/kan förhålla sig. Frivilligt engagemang kan vara ett utflöde av den ökade reflexivitet som det moderna samhället skapar. Det globala risksamhällets frågor, är för många i grunden existentiella frågor. Faror och risker som mänskligheten lever under, eller mer korrekt upplevelsen av att dessa faror utgör ett hot mot livets framtid, gör att frågor av existentiell natur blir aktuella. Faktorer som risksamhälle, världssvält, ojämlikhet och andra hot som mänskligheten lever under, kan hanteras av den enskilde på olika sätt. Frivilligt engagemang kan vara ett sätt att hantera den kris som föränderligheten i samhället och medvetenheten om dessa globalitetens risker och hot leder till. En mycket viktig koppling till människors existentiella frågor, kanske den viktigaste, är frågan om mening. Genom ett engagemang kan man betyda något för någon annan och när man gör det kan man se mening i livet. I ett engagemang för en annan människa upplever de aktivt engagerade att de behövs. Det finns i engagemanget en tillfredsställelse av att vara med i ett meningsfullt sammanhang. Organisationen ger den enskilde möjlighet att göra något konkret. Den meningslöshet som det globala risksamhället kan ställa människor inför, blir genom ett engagemang lättare att hantera. Lutherhjälpen blir för en del engagerade en organisation som erbjuder konkreta handlingar inför de kriser och problem som vi möter i media. Man upplever att man genom Lutherhjälpen har en möjlighet att göra något konkret åt dessa problem och hot.



Det finns inga distinkta gränser mellan livsfrågor och tro. De livsfrågor människor har är ofta förknippade med någon form av tro. När människor ställer frågor om mening och om hur man ska leva sitt liv, så kan det aktiva engagemanget utgöra ett svar, ett förhållningssätt inför dessa frågor. Engagemanget kan svara på frågor av typen; gör jag det jag vill med mitt liv, bidrar jag till att skapa en bättre tillvaro och en bättre värld? Detta perspektiv finns indirekt med i Lutherhjälpens egna dokument även om det sällan framkommer direkt. Det finns mer uttalat i intervjuerna, när de intervjuade påpekar att man känner sig nöjd med att på något sätt kunna bidraga till en bättre värld. En viktig del av sambandet mellan livsfrågor, tro och engagemang, är att engagemanget kan vara ett sätt att stärka den egna tron. Dels i mer allmän betydelse att man stärker tron på livet, dels i mer kristen betydelse att man stärker tron på att det finns en yttersta mening i tillvaron. Engagemanget blir ett sätt att inför sig själv och andra, visa att trots det destruktiva som finns i tillvaron, så är kärlek, liv och omtanke starkare.



Kyrka och kristen tro har stor betydelse för engagemanget i organisationen Lutherhjälpen. Innehållsanalysen visar att man från organisationens sida framhåller att den kristna tron är grunden. Av intervjuerna framgår att kristen tro generellt sett har stor betydelse för de engagerade. De visar vidare att det finns en grupp för vilken det frivilliga engagemanget är en del av det kyrkliga engagemang som man har. För en stor grupp kan det frivilliga engagemanget förstås som en del av det kyrkliga engagemanget. Av enkäten framgår att en viktig anledning till engagemang för många är att Lutherhjälpen är en del av Svenska kyrkan. Dessa resultat är i linje med internationell forskning som framhåller att frivilligt engagemang i kyrkliga sammanhang utgör ett sätt att deltaga i den kyrka man tillhör. Det finns alltså en grupp bland de aktivt engagerade vars engagemang grundar sig i det allmänna kyrkliga intresse de har. Genom att kyrkan har sin specifika biståndsorganisation blir man aktiv i arbetet kring frågor om tredje världen. Det är troligt att organisationen Lutherhjälpen här når här människor som annars inte hade varit aktiva i en internationell biståndsorganisation. De blir aktiva genom att kyrkan har sin egen organisation. Enkäterna bekräftar att kristen tro har stor betydelse och att engagemanget för kyrkan är en viktig del av engagemanget i Lutherhjälpen. Genom att det finns en Svenska kyrkans biståndsorganisation blir fler aktivt engagerade än annars. Det verkar troligt att religionen medför att frågor kring medmänsklighet och om att bry sig om andra blir viktiga, men en förutsättning för att detta ska leda till ett engagemang är att det är förhållandevis lätt att engagera sig, att organisationen ger möjlighet till engagemang. Det har funnits en strävan att något närmare undersöka vad det är i kristen tro som inverkar på engagemanget. Intervjuer och enkäter visar att det är en öppen kristendomstolkning som evangeliets kärleksbud och gyllene regeln som är helt dominerande som motiv för engagemang. Samtidigt är det värt att påpeka att enkäten också visar att det finns grupper av företrädesvis lågutbildade äldre för vilka utsagor om att människan skall dömas för sina gärningar utgör viktiga motiv för engagemang.



I vilken utsträckning är engagemanget grundat i altruism och/eller egenintresse? Genom att bibelord och hänvisningar till Bibeln är så centrala i årsböcker och utbildningsmateriel får de altruistiska värdena en central plats. De bibelställen som används har en altruistisk innebörd i den meningen att medmänniskan ofta står i centrum. Av intervjuerna framkommer att altruism är viktigt för många av de intervjuade. I enkäterna blir det tydligt att altruistiska värden är mycket viktiga för de engagerade. Här finns således en nyansskillnad mellan intervjuer och enkäter. Denna skillnad kan handla om metod. Det är naturligt att personer som låter sig intervjuas tonar ner det altruistiska perspektivet. Tidigare forskning har visat att när respondenter inte får färdiga svar att välja mellan, uttrycker de sällan en rent altruistisk anledning till sitt engagemang. Enkäterna är i detta sammanhang trovärdigare. Påståenden som ger uttryck för altruism får genomgående höga värden i enkäten. Tre påståenden som uttrycker altruistiska anledningar till engagemang, tillhör de fem viktigaste. Det är en mycket viktig anledning till engagemang att man känner medlidande med människor i nöd, att man bryr sig om mindre gynnade och att man upplever det som viktigt att hjälpa andra. Detta betyder nu inte att det bara handlar om altruism. Det finns, som påpekats flera gånger, en kombination av motiv. Altruistiska värden är viktiga, ja t.o.m. mycket viktiga för många av de aktivt engagerade i Lutherhjälpen. Samtidigt bör det påpekas att altruism inte står renodlat för sig själv. Det handlar om altruism och egennytta. Det man gör, gör man både för andra, dvs. för medmänniskan och nästan, och för att man själv får något tillbaka.



Slutord: mening och sammanhang. Frågan om varför människor engagerar sig är ett sammansatt problem, där olika delar av människors liv kan utgöra delförklaringar. Människors attityd och förhållningssätt till arbetet, den tidiga socialisationen, olika nutidstendenser och grundläggande värderingar osv. är några delar i denna helhet. Orden mening och sammanhang är centrala, de utgör i sig en sammanfattning. Engagemanget kan ge mening och sammanhang, detta i en globaliserad värld, där risker i den egna tillvaron och hot mot världens framtid utgör en del av livsmiljön. Engagemanget kan utgöra ett aktivt förhållningssätt inför dessa problem. Det kan vidare, såsom ett förvärvsarbete, ge ett meningsfullt sammanhang där individen får möjlighet att ge uttryck för viktiga behov av social gemenskap och aktivitet. Den frivilliga aktiviteten är för många en form av aktivt deltagande i kyrkans sammanhang. För en stor grupp är det kyrkan som är det primära och det internationella mera sekundärt. Engagemanget kan vidare ge en möjlighet att bearbeta livsfrågor om mening i livet. Genom engagemanget får man möjlighet att ge uttryck för kristen tro i praktisk handling och för centrala altruistiska värden om att betyda något för andra. Det altruistiska kombineras med själviska motiv. Det är centralt att engagemanget för många av de aktiva ger något tillbaka. Ytterst handlar detta om känslan av mening och sammanhang. Reflexivitet är ett viktigt kännetecken i nutiden. I det starkt föränderliga samhället är människans identitet inte given. Det krävs sammanhang där identiteten stärks. Ett aktivt frivilligt engagemang kan vara ett sätt att stärka den egna identiteten och den enskildes tro på att mänskligt liv har mening och sammanhang. (Less)
Abstract
This thesis focuses on the incitement to commitment and voluntary work. The overall problem is the question why you get involved in voluntary work for an organisation like Lutherhjälpen, the organisation for international development co-operation of the Church of Sweden, one of the largest NGOs of the country. The theoretical perspectives are seen from the position of the increasing pace of change, the loss of tradition and the individualization in modern society. These views deepen in considering the following aspects: The importance of globalization and the risk society to an involvement in voluntary work, the extent to which voluntary efforts can be regarded as work, the significance of existential issues and religious faith to that... (More)
This thesis focuses on the incitement to commitment and voluntary work. The overall problem is the question why you get involved in voluntary work for an organisation like Lutherhjälpen, the organisation for international development co-operation of the Church of Sweden, one of the largest NGOs of the country. The theoretical perspectives are seen from the position of the increasing pace of change, the loss of tradition and the individualization in modern society. These views deepen in considering the following aspects: The importance of globalization and the risk society to an involvement in voluntary work, the extent to which voluntary efforts can be regarded as work, the significance of existential issues and religious faith to that commitment, the extent to which that commitment is an expression of altruism and/or selfishness. The empirical part consists of three sections: A content analysis of the annual reports of Lutherhjälpen from the years 1963 - 1996 and of the educational material of the organisation; further, qualitatively focused interviews with thirty-one people actively involved in the organisation and, finally, 820 inquiries representing the quantitative aspect. The results show that there are a variety of motives. In the organisation’s own material the incitements referred to are predominantly biblical. The interviews and inquiries provide a wider scope of motives. In this material it is possible to distinguish between more and less important motives. Issues of global justice are strong incitements to many of those involved but to some people subordinate to other motives. Whenever the organisation suggests concrete actions in order to solve problems or meet threats in the global risk society, we find a connection between existential issues and voluntary engagement. Being involved provides the satisfaction of being part of a meaningful context. The church and Christian belief are of great importance to people’s engagement in Lutherhjälpen. Involvement in voluntary work can be understood as part and parcel of one's involvement in the church, being a way of participating in the church one belongs to. Altruistic values are very important to many of those involved in the activities of Lutherhjälpen. Altruism and self-interest is, in fact, what it is all about. Whatever you do is done both for others and because you get something in return. People's early socialization seems to be the key to understanding why anybody gets involved in voluntary work for Lutherhjälpen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Sundback, Susan, Åbo Akademi
organization
alternative title
Commitment to Lutherhjälpen – Church of Sweden Aid : A Study of the Incitements to Voluntary Work
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Lutherhjälpen, Church of Sweden Aid, voluntary work, involvement, engagement, Motive, incitement, development co-operation., Theology, Teologi
in
Bibliotheca Historico-Ecclesiastica Lundensis
volume
43
pages
343 pages
publisher
Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv
defense location
Carolinasalen, Kungshuset, Lundagård
defense date
2000-11-17 10:15
ISSN
0346-5438
ISBN
91-89515-00-5
language
Swedish
LU publication?
yes
id
82b1a790-6f27-4b2a-9f76-b4ce5697fcaf (old id 27749)
date added to LUP
2007-06-07 16:01:03
date last changed
2016-09-19 08:44:54
@phdthesis{82b1a790-6f27-4b2a-9f76-b4ce5697fcaf,
  abstract     = {This thesis focuses on the incitement to commitment and voluntary work. The overall problem is the question why you get involved in voluntary work for an organisation like Lutherhjälpen, the organisation for international development co-operation of the Church of Sweden, one of the largest NGOs of the country. The theoretical perspectives are seen from the position of the increasing pace of change, the loss of tradition and the individualization in modern society. These views deepen in considering the following aspects: The importance of globalization and the risk society to an involvement in voluntary work, the extent to which voluntary efforts can be regarded as work, the significance of existential issues and religious faith to that commitment, the extent to which that commitment is an expression of altruism and/or selfishness. The empirical part consists of three sections: A content analysis of the annual reports of Lutherhjälpen from the years 1963 - 1996 and of the educational material of the organisation; further, qualitatively focused interviews with thirty-one people actively involved in the organisation and, finally, 820 inquiries representing the quantitative aspect. The results show that there are a variety of motives. In the organisation’s own material the incitements referred to are predominantly biblical. The interviews and inquiries provide a wider scope of motives. In this material it is possible to distinguish between more and less important motives. Issues of global justice are strong incitements to many of those involved but to some people subordinate to other motives. Whenever the organisation suggests concrete actions in order to solve problems or meet threats in the global risk society, we find a connection between existential issues and voluntary engagement. Being involved provides the satisfaction of being part of a meaningful context. The church and Christian belief are of great importance to people’s engagement in Lutherhjälpen. Involvement in voluntary work can be understood as part and parcel of one's involvement in the church, being a way of participating in the church one belongs to. Altruistic values are very important to many of those involved in the activities of Lutherhjälpen. Altruism and self-interest is, in fact, what it is all about. Whatever you do is done both for others and because you get something in return. People's early socialization seems to be the key to understanding why anybody gets involved in voluntary work for Lutherhjälpen.},
  author       = {Rubin, Lars},
  isbn         = {91-89515-00-5},
  issn         = {0346-5438},
  keyword      = {Lutherhjälpen,Church of Sweden Aid,voluntary work,involvement,engagement,Motive,incitement,development co-operation.,Theology,Teologi},
  language     = {swe},
  pages        = {343},
  publisher    = {Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv},
  school       = {Lund University},
  series       = {Bibliotheca Historico-Ecclesiastica Lundensis},
  title        = {Engagemang i Lutherhjälpen : studier av motiv och drivkrafter hos frivilligt aktiva},
  volume       = {43},
  year         = {2000},
}