Sensuous Bodies : Theoretical and Empirical Perspectives on Disordered Eating

Abstract

The body holds relevance for psychology. The body is the basis, always in the background of our experiences, our states of mind, and therefore always in the background of psychopathological conditions.

A better understanding of the body's significance is a first starting point. A main argument made in the thesis is that if we sincerely want to understand psychopathological states we need some basic knowledge of what having and being a body entails, and how foundational this experience is.

Sensuousness and perception are key to understanding the body. But perceptual and sensual experiences can be difficult to formulate in words and in a way that is intelligible. By taking this difficulty into account, and by using tact and sensibility when describing and researching the body in psychology, it is possible to develop knowledge of psychopathological states that affect embodiment and how we move about in the world. The point is that a conscious handling of the body is required when we research so that the experiential aspects of embodiment are not lost or reduced.
Another argument developed in the thesis is that the experience of the body contains more aspects than those captured in studies of body image, i.e. studies on how satisfied or dissatisfied a person or a group of individuals are with their body. Since empirical studies on disordered eating have mainly investigated body dissatisfaction, the picture is somewhat blurred when it comes to the experience of the extensive bodily changes that teenagers go through during and after puberty. Are there other aspects of what it means to be and live with the body that we have forgotten? And is measured body dissatisfaction really the most useful tool for understanding disordered eating in adolescence?

The contribution to the field is a validated questionnaire with the aim of measuring experiences of embodiment adapted for adolescents; a new theory of how seemingly different aspects of bodily experiences are synthesised and how this is a prerequisite for embodiment, and finally; a phenomenological account of aspects of anorexia nervosa that describes a state called hunter mode. In hunter mode, the mind is in crystal clear presence and readiness, it is a state of intense, intoxicating experiencing, and where embodiment is reanimated.

The studies constitute an invitation to more research in psychology that includes the body. By grounding our psychological studies in the body or embodiment, one can find answers of a different kind than would be possible if the body is omitted.

Abstract (Swedish)

Kroppen har relevans för psykologi. Den är basen, alltid i bakgrunden av våra upplevelser, våra sinnestillstånd, och den är därmed alltid med i bakgrunden av psykopatologiska tillstånd.

En bättre förståelse för kroppens betydelse för vår tillvaro och vårt varande är en första utgångspunkt. Ett huvudargument som förs i avhandlingen är att om psykopatologiska tillstånd som berör ens kroppslighet ska bli mer begripliga, så behöver vi en grundläggande kunskap om vad det är att ha och vara en kropp, samt hur basal denna upplevelse är.

Sinnlighet och perception är nyckeln till att förstå kroppen. Men perceptuella och sinnliga upplevelser kan vara svåra att formulera i ord och på ett sätt som är begripligt. Genom att ta hänsyn till denna svårighet, och genom att använda vår fingertoppskänsla när vi beskriver och forskar om kroppen och kroppslighet i psykologi, är det möjligt att utveckla kunskapen om de psykopatologiska tillstånd som berör kroppsligheten och hur vi rör oss i världen. Poängen är att det krävs en genomtänkt hantering av kroppen när vi forskar så att de upplevelsemässiga aspekterna av kroppslighet inte går förlorade eller reduceras.

Ett annat argument som drivs i avhandlingen är att upplevelsen av kroppen innehåller fler aspekter än de som fångas om man enbart studerar kroppsbilden (eng. body image), som undersöker hur nöjd eller missnöjd man är med den egna kroppen. Eftersom empiriska studier på stört ätbeteende (eng. disordered eating) främst undersökt kroppsmissnöje eller utseendefixering, är bilden något oskarp när det gäller upplevelsen av de omfattande kroppsliga förändringar som tonåringar genomlever under och efter puberteten. Finns det andra aspekter av vad det är att vara och leva med kroppen som inte synliggjorts? Och är verkligen uppmätt kroppsmissnöje det mest användbara för att förstå stört ätbeteende i tonåren?

Bidraget till fältet är ett validerat frågeformulär med syfte att mäta upplevelser av kroppslighet anpassat för ungdomar; en ny teori om hur till synes olika aspekter av kroppsliga upplevelser syntetiseras och hur detta är en grundläggande förutsättning för kroppsligheten, och slutligen; en fenomenologisk redogörelse av aspekter av anorexia nervosa som beskriver ett tillstånd kallat hunter mode. I hunter mode står sinnet i kristallklar närvaro och beredskap, det är ett tillstånd av intensiva upplevelser och rus där kroppsligheten väcks till liv.

Studierna utgör en invitation till mer forskning inom psykologi där kroppen ingår. Genom att utgå från kroppen och kroppsligheten i psykologiska studier, kan man finna svar av ett annat slag än vad som vore möjligt om kroppen utelämnas.

• author: Foster, Lo
• supervisor: Lars-Gunnar Lundh; Daiva Daukantaité; Maria Wängqvist
• opponent: Professor Bornemark, Jonna, Södertörns högskola
• organization: Department of Psychology
• publishing date: 2025-04
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Psychology
• keywords: phenomenology, psychology, anorexia nervosa, disordered eating, embodiment
• pages: 64 pages
• defense location: Edens Hörsal, Allhelgona kyrkogata 14, Lund
• defense date: 2025-05-27 13:00:00
• ISBN: 978-91-8104-422-5
• ISBN: 978-91-8104-421-8
• project: Embodiment and developmental psychopathology
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 28e8da06-fd3f-4524-aec3-970ebca1f634
• date added to LUP: 2025-04-08 08:39:08
• date last changed: 2025-04-28 08:54:24