Advanced

Morbidity and mortality among foreign-born Swedes

Albin, Björn LU (2006)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Det svenska samhället har under senare delen av 1900-talet påverkats och förändrats på grund av en ökad internationell migration. År 1950 var 2,8 % av den svenska befolkningen utrikesfödd; idag utgör de utrikesfödda 12,0 % av totalbefolkningen. Om även andragenerationens migranter (de som har en eller båda föräldrar utrikesfödda) räknas med utgör första och andragenerationens migranter tillsammans 20 % av Sveriges befolkning.



Tidigare studier har visat att migration kan påverka hälsa och hälsoutveckling på både positiva och negativa sätt. Ett accepterat sätt att mäta hälsa och hälsoutveckling är att studera morbiditet och mortalitet i en befolkning. Ett fåtal studier har... (More)
Popular Abstract in Swedish

Det svenska samhället har under senare delen av 1900-talet påverkats och förändrats på grund av en ökad internationell migration. År 1950 var 2,8 % av den svenska befolkningen utrikesfödd; idag utgör de utrikesfödda 12,0 % av totalbefolkningen. Om även andragenerationens migranter (de som har en eller båda föräldrar utrikesfödda) räknas med utgör första och andragenerationens migranter tillsammans 20 % av Sveriges befolkning.



Tidigare studier har visat att migration kan påverka hälsa och hälsoutveckling på både positiva och negativa sätt. Ett accepterat sätt att mäta hälsa och hälsoutveckling är att studera morbiditet och mortalitet i en befolkning. Ett fåtal studier har återfunnits som har undersökt morbiditet och mortalitet bland migranter. Ingen av dessa har haft en longitudinell design och undersökt en total population av migranter i ett land.



Det övergripande syftet var att beskriva och jämföra hälsa och hälsoutveckling över tid mellan svenskfödda och utrikesfödda och genom detta att studera migrationens påverkan på hälsa.



De fyra i avhandlingen ingående delarbetena bygger på analys av data från Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsens Centrum för Epidemiologi. I databasen har ingått samtliga utrikesfödda, 16 eller äldre som fanns i Sverige 1970. Till varje utrikesfödd person finns en svensk kontroll matchad vad gäller kön, ålder, sysselsättning, yrke och bosättningslän.



För 20 518 utrikesfödda personer kunde inte en kontroll skapas på grund av matchningskriterierna; dessutom exkluderades de personer som under den studerade tiden (1970?1999) hade emigrerat från Sverige. Totalt kom databasen som användes för analys att omfatta 723 948 personer, 50 % utrikesfödda och 50 % svenska kontroller.



Den första delstudiens syfte var att beskriva och jämföra mortalitet mellan utrikesfödda och svenskfödda under perioden 1970?1999. Resultaten visade en generellt högre dödlighet bland utrikesfödda (OR 1,08) och en lägre medelålder vid tidpunkten för dödsfallet. Speciellt hög mortalitetsrisk återfanns bland män från Finland (OR 1,21), Danmark (OR 1,11) och Norge/Island (OR 1,07). Två ålderskohorter jämfördes, personer födda 1901?1920 respektive personer födda 1921?1944, och analysen visade en högre mortalitet för personer i den äldsta ålderskohorten. Personer som hade invandrat ?sent? till Sverige visade större skillnader i medelålder vid död än de som hade invandrat ?tidigt?; personer som kommit till Sverige under perioden 1941?1970 hade en 2,5 år lägre medelålder vid tiden för dödsfallet.



Syftet för den andra delstudien var beskriva, jämföra och analysera dödsorsaksmönster bland utrikesfödda och svenskfödda under perioden 1970?1999. Studiens resultat visade ett större antal avlidna i sex olika ICD-huvuddiagnosgrupper och en lägre medelålder vid tiden för dödsfallet bland utrikesfödda. Födelselandet hade betydelse för dödsorsaksmönstret. Vid jämförelse med de svenska kontrollerna återfanns bland migranter från Danmark ett större antal avlidna i diagnosgruppen ?Neoplasm?, bland migranter från Finland och Polen var skillnaden stor i gruppen ?Diseases of the circulatory system? och personer från tidigare Jugoslavien särskilde sig mot kontrollerna framför allt med ett större antal avlidna i gruppen ?Symptoms, signs and ill-defined conditions?. Över tid fanns en tendens till en utjämning av skillnaderna i diagnosmönstret mellan utrikesfödda och svenskfödda.



Då de två tidigare studierna hade visat på skillnader i mortalitet och morbiditet mellan utrikesfödda och svenskfödda kom den tredje studien att som syfte ha att beskriva, jämföra och analysera konsumtion av hälso- och sjukvård i fyra olika ICD-diagnosgrupper. Som mått på sjukvårdskonsumtion användes antal inläggningar på sjukhus, totalt antal vårddagar och vårddagar under de två sista inläggningstillfällena på sjukhus bland avlidna utrikesfödda och svenskfödda 1987?1999. Resultatet visade en tendens till mindre sjukvårdskonsumtion bland utrikesfödda, särskild vad gäller utrikesfödda män. Mindre sjukvårdskonsumtion för utrikesfödda återfanns i två av de fyra använda diagnosgrupperna (?Symptoms, signs and ill-defined conditions? och ?Injury and poisoning ?). Att vara utrikesfödd, justerat för ålder, var en oberoende bestämmande faktor för inläggning på sjukhus.



Den nollhypotes som formulerats vid studiens start, att skillnader mellan utrikesfödda och svenskfödda beträffande sjukvårdkonsumtion inte fanns, kunde tillbakavisas.



Det sista delarbetets syfte var att beskriva och jämföra skillnader i mortalitet i olika landsting mellan utrikesfödda och svenskfödda med en formulerad nollhypotes att inga mortalitetsskillnader fanns mellan olika landsting. Studiens resultat kunde tillbakavisa nollhypotesen, det fanns skillnader i mortalitet mellan utrikesfödda och svenskfödda framför allt i de län som kunde karaktäriseras som mera ?landsbygds?-dominerade. Landsbygdsdominerade län hade också gemensamt att deras populationer av migranter var förhållandevis små. Medelåldern vid tiden för avlidande var för män mellan 1,0?4,3 år lägre för utrikesfödda personer.



Resultaten av de i avhandlingen ingående fyra olika studierna visar högre dödlighet, annorlunda sjukdomsmönster och tendens till lägre konsumtion av vård bland utrikesfödda än bland svenskfödda personer under perioden 1970?1999. Flera faktorer, såsom ekonomisk situation, arbete, arbetsmiljö, arbetslöshet, sociala nätverk och situationen före migrationen kan ha påverkat de utrikesföddas sämre hälsoläge. Den fysiska och sociala miljön och eventuella ojämlikheter i sjukvårdsresurser och tillgång till vård spelar också en viktig roll.



Migrationen har haft en negativ inverkan på de utrikesföddas hälsa och är en viktig faktor att ta hänsyn till vid studier av hälsa och hälsoutveckling bland befolkningen i ett land (Less)
Abstract
Aims: The general aim of this thesis was to describe and compare the group of foreign-born persons living in Sweden and native Swedes with regard to health development over time, thus studying the influence of migration on health.



Methods: All four studies are based on data from Statistics Sweden (SCB) and the National Board of Health and Welfare, Centre for Epidemiology covering the period 1970?1999. The database used included all foreign-born persons aged 16 years and upwards who were registered as living in Sweden in 1970. For each foreign-born person a Swedish matched control was chosen. The control was matched and was similar in age, sex, occupation, type of employment and county of residence in 1970. In total... (More)
Aims: The general aim of this thesis was to describe and compare the group of foreign-born persons living in Sweden and native Swedes with regard to health development over time, thus studying the influence of migration on health.



Methods: All four studies are based on data from Statistics Sweden (SCB) and the National Board of Health and Welfare, Centre for Epidemiology covering the period 1970?1999. The database used included all foreign-born persons aged 16 years and upwards who were registered as living in Sweden in 1970. For each foreign-born person a Swedish matched control was chosen. The control was matched and was similar in age, sex, occupation, type of employment and county of residence in 1970. In total 906,564 people were included, 50 percent foreign-born persons. Information from the National Board of Health and Welfare, Centre for Epidemiology on date of death and death diagnosis was added to the database. Exclusion criteria were if no information was available or if a person had emigrated or migrated back (?re-migrated?). Persons were then also excluded if the information from the control subject was missing due to migration. The database used for analysis finally consisted of 723,948 persons, 361,974 foreign-born and 361,974 Swedish controls. All statistical analyses were carried out using the SPSS (Statistical Package for Social Sciences) program, version 11.5, and both descriptive and analytic statistic methods were used.



Results: The results of the four studies show that foreign-born persons living in Sweden 1970?1999 have higher mortality, lower mean age at time of death and a different pattern of causes of death. The studies also found a tendency to less utilization of health care and that county of residence influences mortality among foreign-born persons. The most important finding was that migration has an influence on health.



Conclusion: To explain the differences found in health among foreign-born persons, several different factors have to be taken into account. Health is influenced by economic situation, housing, working conditions, unemployment, social network and background before migration. Social and physical environment or inequalities in resources and utilization of health care are important. Migration is shown to have a negative influence on health and is an important factor to consider when studying mortality and health in a population. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Professor Theorell, Töres, Karolinska Institutet Stockholm
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Gerontology, edidemiology, public health, longitudinal study, health care utilisation, causes of death, mortality, Sweden, transients and migrants, Gerontologi
pages
155 pages
publisher
Department of Health Sciences, Lund University
defense location
Lilla Aulan UMAS Ing 59 Malmö
defense date
2006-03-21 09:00
ISSN
1652-8220
ISBN
91-85481-52-1
language
English
LU publication?
yes
id
2b73d1ac-f0f5-4b6e-98f0-2adfe1856173 (old id 546418)
date added to LUP
2007-09-07 15:12:33
date last changed
2018-11-21 20:44:41
@phdthesis{2b73d1ac-f0f5-4b6e-98f0-2adfe1856173,
  abstract     = {Aims: The general aim of this thesis was to describe and compare the group of foreign-born persons living in Sweden and native Swedes with regard to health development over time, thus studying the influence of migration on health.<br/><br>
<br/><br>
Methods: All four studies are based on data from Statistics Sweden (SCB) and the National Board of Health and Welfare, Centre for Epidemiology covering the period 1970?1999. The database used included all foreign-born persons aged 16 years and upwards who were registered as living in Sweden in 1970. For each foreign-born person a Swedish matched control was chosen. The control was matched and was similar in age, sex, occupation, type of employment and county of residence in 1970. In total 906,564 people were included, 50 percent foreign-born persons. Information from the National Board of Health and Welfare, Centre for Epidemiology on date of death and death diagnosis was added to the database. Exclusion criteria were if no information was available or if a person had emigrated or migrated back (?re-migrated?). Persons were then also excluded if the information from the control subject was missing due to migration. The database used for analysis finally consisted of 723,948 persons, 361,974 foreign-born and 361,974 Swedish controls. All statistical analyses were carried out using the SPSS (Statistical Package for Social Sciences) program, version 11.5, and both descriptive and analytic statistic methods were used.<br/><br>
<br/><br>
Results: The results of the four studies show that foreign-born persons living in Sweden 1970?1999 have higher mortality, lower mean age at time of death and a different pattern of causes of death. The studies also found a tendency to less utilization of health care and that county of residence influences mortality among foreign-born persons. The most important finding was that migration has an influence on health.<br/><br>
<br/><br>
Conclusion: To explain the differences found in health among foreign-born persons, several different factors have to be taken into account. Health is influenced by economic situation, housing, working conditions, unemployment, social network and background before migration. Social and physical environment or inequalities in resources and utilization of health care are important. Migration is shown to have a negative influence on health and is an important factor to consider when studying mortality and health in a population.},
  author       = {Albin, Björn},
  isbn         = {91-85481-52-1},
  issn         = {1652-8220},
  keyword      = {Gerontology,edidemiology,public health,longitudinal study,health care utilisation,causes of death,mortality,Sweden,transients and migrants,Gerontologi},
  language     = {eng},
  pages        = {155},
  publisher    = {Department of Health Sciences, Lund University},
  school       = {Lund University},
  title        = {Morbidity and mortality among foreign-born Swedes},
  year         = {2006},
}