Kompetensprofilen hos undervisande personal på socionomutbildningar : – en strategisk fråga för socionomfältet
(2022) In Socialvetenskaplig tidskrift 29(2). p.209-233- Abstract (Swedish)
- Socionomutbildningen har under de senaste fyra decennierna expanderat kraftigt men analyser av vad denna utveckling innebär för socionomfältet är få, ingen vetenskaplig text uppmärksammar specifikt kompetensprofilen hos den undervisande personalen. Syftet med denna artikel är att undersöka utbildningens kvalitet med fokus på kompetensprofilen bland undervisande personal på socionomutbildningar i Sverige. Begreppet kompetensprofil på socionomutbildningar tolkas i denna studie dels som ämneskompetens (socionomutbildning för ej disputerade och disputerat i socialt arbete för forskarutbildade) och dels akademisk utbildningsnivå (disputerade bland lärarkåren) utifrån två kvalitetskriterier: två tredjedelar disputerad personal och två... (More)
- Socionomutbildningen har under de senaste fyra decennierna expanderat kraftigt men analyser av vad denna utveckling innebär för socionomfältet är få, ingen vetenskaplig text uppmärksammar specifikt kompetensprofilen hos den undervisande personalen. Syftet med denna artikel är att undersöka utbildningens kvalitet med fokus på kompetensprofilen bland undervisande personal på socionomutbildningar i Sverige. Begreppet kompetensprofil på socionomutbildningar tolkas i denna studie dels som ämneskompetens (socionomutbildning för ej disputerade och disputerat i socialt arbete för forskarutbildade) och dels akademisk utbildningsnivå (disputerade bland lärarkåren) utifrån två kvalitetskriterier: två tredjedelar disputerad personal och två tredjedelar av personal med socialt arbete som sitt huvudämne på lärosätet. Artikeln har en komparativ ansats genom att jämföra kompetensprofilen mellan de lärosäten som bedrev socionomutbildning år 2020 samt jämföra utvecklingen mellan 2008-2020. Data har samlats in dels genom en enkät till samtliga lärosäten med socionomutbildning dels genom statistiska uppgifter från Universitetskanslersämbetet. I artikeln lyfts fram två huvudslutsatser gällande kompetensprofilen hos undervisande personal: inget lärosäte med socionomutbildning uppfyller båda kvalitetskriterierna och skillnaderna mellan lärosäten riskerar leda till att socionomutbildningarna utvecklas till ett stratifierat utbildningsfält med en hierarki mellan lärosäten med negativa konsekvenser för disciplinen, den färdigutbildades arbetsmarknadsetablering och för eventuellt i förlängningen till brukaren. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/2bcbd5d8-0bde-48d0-9f9c-cd3c47071be8
- author
- Salonen, Tapio
and Panican, Alexandru
LU
- organization
- publishing date
- 2022-12-20
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- keywords
- socialt arbete, socionomutbildning, kompetensprofil, undervisande personal, kvalitet, ämneskompetens, huvudämne, disputerad, lärosäte, disciplin, utbildningsfält, brukare, arbetsmarknadsetablering
- in
- Socialvetenskaplig tidskrift
- volume
- 29
- issue
- 2
- article number
- 5
- pages
- 24 pages
- publisher
- Forsa
- ISSN
- 1104-1420
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 2bcbd5d8-0bde-48d0-9f9c-cd3c47071be8
- date added to LUP
- 2023-02-26 17:45:43
- date last changed
- 2023-02-27 08:10:16
@article{2bcbd5d8-0bde-48d0-9f9c-cd3c47071be8, abstract = {{Socionomutbildningen har under de senaste fyra decennierna expanderat kraftigt men analyser av vad denna utveckling innebär för socionomfältet är få, ingen vetenskaplig text uppmärksammar specifikt kompetensprofilen hos den undervisande personalen. Syftet med denna artikel är att undersöka utbildningens kvalitet med fokus på kompetensprofilen bland undervisande personal på socionomutbildningar i Sverige. Begreppet kompetensprofil på socionomutbildningar tolkas i denna studie dels som ämneskompetens (socionomutbildning för ej disputerade och disputerat i socialt arbete för forskarutbildade) och dels akademisk utbildningsnivå (disputerade bland lärarkåren) utifrån två kvalitetskriterier: två tredjedelar disputerad personal och två tredjedelar av personal med socialt arbete som sitt huvudämne på lärosätet. Artikeln har en komparativ ansats genom att jämföra kompetensprofilen mellan de lärosäten som bedrev socionomutbildning år 2020 samt jämföra utvecklingen mellan 2008-2020. Data har samlats in dels genom en enkät till samtliga lärosäten med socionomutbildning dels genom statistiska uppgifter från Universitetskanslersämbetet. I artikeln lyfts fram två huvudslutsatser gällande kompetensprofilen hos undervisande personal: inget lärosäte med socionomutbildning uppfyller båda kvalitetskriterierna och skillnaderna mellan lärosäten riskerar leda till att socionomutbildningarna utvecklas till ett stratifierat utbildningsfält med en hierarki mellan lärosäten med negativa konsekvenser för disciplinen, den färdigutbildades arbetsmarknadsetablering och för eventuellt i förlängningen till brukaren.}}, author = {{Salonen, Tapio and Panican, Alexandru}}, issn = {{1104-1420}}, keywords = {{socialt arbete; socionomutbildning; kompetensprofil; undervisande personal; kvalitet; ämneskompetens; huvudämne; disputerad; lärosäte; disciplin; utbildningsfält; brukare; arbetsmarknadsetablering}}, language = {{swe}}, month = {{12}}, number = {{2}}, pages = {{209--233}}, publisher = {{Forsa}}, series = {{Socialvetenskaplig tidskrift}}, title = {{Kompetensprofilen hos undervisande personal på socionomutbildningar : – en strategisk fråga för socionomfältet}}, url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/138987734/SVT_nr_2_2022_Salonen_Panican_2_.pdf}}, volume = {{29}}, year = {{2022}}, }