Economic perspectives on the obesity epidemic

Abstract

This thesis takes its starting point in the large spread and rise in obesity prevalence that have been observed around the world, making obesity an increasing public health concern. The thesis consists of an introductory chapter, which justifies the study of obesity from economic perspectives and puts the subsequent studies in context, and four studies that address obesity from different economic perspectives.



The first study follows a cohort of Swedish women, aged 20-68 in 1980/81, to analyze income-related inequalities in obesity. Using a version of the concentration index, it finds that the risk of obesity is concentrated among the poorer, but over time, as the cohort ages, inequality declines, because in absolute terms obesity prevalence increases uniformly across the income distribution. The study uses a long-run income measure, and shows that long-run inequality differs substantially from short-run inequality.



The second study uses U.S. cross-sectional data between 1960 and 2008 to study time trends in obesity, severe obesity, and body-mass index for different educational, income, and racial/ethnic groups. It shows that, with some exceptions, the greatest part of the increases in body-mass index and obesity over time are shared by individuals in all subgroups of society, despite well-known baseline disparities (particularly among women). This result has implications for our understanding of the kinds of societal changes that have really had an impact on individual decision making and thereby caused the obesity epidemic. Plausible explanations for the obesity epidemic must be consistent with universal trends and should not affect particular socioeconomic groups only.



The third study has more of a methodological nature and examines whether measures of socioeconomic disparities in body-mass index and obesity are biased because self-reported weight and height tend to have errors (misreporting), and because body-mass index does not take body composition into account (misclassification). Among women, different educational groups misreport differently, leading to underestimation of the education disparity when using self-reported information. Male disparities are more sensitive to the definition of obesity. Estimating the risk of obesity defined by using waist circumference gives rise to an educational gradient, which is not present when using body-mass index to classify men.



Finally, the fourth study continues the discussion about decision making and explanations for the obesity epidemic. It takes the view that institutions may shape individual behavior through norms and habits, and explores the role of economic freedom at the macroeconomic level as one such institution. The main empirical analysis uses a panel of 31 high-income countries and data for the period 1983 to 2008, and finds a positive and statistically significant relationship between the level of economic freedom and both the level of, and five-year change in, BMI.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i de omfattande ökningarna i övervikt och fetma som har observerats, och blivit ett stort folkhälsoproblem, runtom i världen, och som har kommit att benämnas fetma-epidemi. Det inledande kapitlet motiverar att fetma studeras från ekonomiska perspektiv och ger en bakgrund till de efterföljande kapitlen. Därefter följer fyra fristående studier med olika ekonomiska perspektiv på fetma-epidemin. Socioekonomiska skillnader (eller ojämlikhet) i fetma och diskussion kring underliggande orsaker till fetma-epidemin är centrala perspektiv som antas.



Den första studien analyserar inkomst-relaterad ojämlikhet i fetma, det vill säga hur risken för fetma är relaterad till inkomst. Ojämlikhet kan mätas på olika sätt. I den här studien används en variant av det så kallade koncentrationsindexet, och detta beräknas för tre tidsperioder (1980/81, 1988/89 och 1996/97) för en åldrande grupp av kvinnor i Sverige som är 20-68 år i första perioden. I huvudsak används genomsnittlig full inkomst som inkomstmått. Detta är ett långsiktig mått som tar hänsyn till att inkomst förändras med ålder, och inkluderar, utöver disponibel inkomst, även finansiella tillgångar. Resultaten visar att fetma är vanligare bland dem med lägre inkomster, men över tiden, då gruppen av kvinnor blir äldre, minskar ojämlikheten. Det beror på att, i absoluta termer, ökar förekomsten av fetma likartat oberoende av inkomst.



Den andra studien är baserad på amerikansk data och beskriver utvecklingen i body-mass index (BMI), fetma och svår fetma för grupper med olika ras/etnicitet, utbildning och inkomst mellan år 1960 och 2008. Även om det, särskilt bland kvinnor, finns tydliga skillnader i BMI och fetma mellan olika socioekonomiska grupper vid en viss tidspunkt, är ökningarna över tid, med vissa undantag, snarlika för samtliga grupper. Detta resultat belyser vad som ligger bakom fetma-epidemin; en rimlig förklaring måste vara konsistent med snarlika tidstrender oberoende av inkomst, utbildning och ras/etnicitet.



Den tredje studien baseras på svensk data och analyserar dels huruvida olika utbildnings- och inkomstgrupper felrapporterar längd och vikt i olika utsträckning, och dels huruvida skillnaden i fetma mellan olika inkomst- och utbildningsgrupper beror på huruvida fetma definieras utifrån BMI eller midjemått. Bland kvinnor felrapporterar högutbildade i mindre utsträckning än lägre utbildade, vilket leder till att utbildningsgradienten, det vill säga att risken för fetma är mindre bland dem med högre utbildning, underskattas när man förlitar sig på självrapporterade i stället för faktiska värden på längd och vikt. Bland män finner vi inte några sådana systematiska skillnader i felrapportering beroende på inkomst eller utbildning. Däremot finner vi att en utbildningsgradient träder fram även bland män då midjemått används för att definiera fetma, men som inte syns då BMI används.



Den fjärde och sista studien skiftar fokus från individspecifika till kontextuella faktorer, och fortsätter diskussionen om vad som har orsakat fetma-epidemin. Utgångspunkten är att vår omgivning påverkar vanor och normer, och därmed människors beteenden. Här studeras ekonomisk frihet på nationell nivå som en sådan viktig kontextuell faktor som påverkar vilka val människor gör. Den huvudsakliga empiriska analysen baseras på 31 höginkomstländer och data från perioden 1983 till 2008. Resultaten visar ett positivt och statistsikt signifikant samband mellan ekonomisk frihet och både förändringar i, och nivån på, ett lands genomsnittliga BMI bland den vuxna befolkningen.

• author: Ljungvall, Åsa
• supervisor: Carl Hampus Lyttkens; Ulf-G Gerdtham
• opponent: Professor O'Donnell, Owen, Erasmus University, Rotterdam and University of Macedonia
• organization: Department of Economics; EpiHealth: Epidemiology for Health
• publishing date: 2012
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Economics
• keywords: Obesity, body-mass index, BMI, waist circumference, inequality, socioeconomic inequalities, concentration index, socioeconomic disparities, time trends, economic freedom, misreporting, misclassification
• in: Lund Economic Studies
• pages: 139 pages
• defense location: EC3:210, Holger Crafoords Ekonomicentrum, Lund
• defense date: 2012-11-09 10:15:00
• ISSN: 0460-0029
• language: English
• LU publication?: yes
• id: cc9ddf8d-8ac5-4f53-bcc0-ac4dccad964b (old id 3130584)
• date added to LUP: 2016-04-04 09:12:47
• date last changed: 2023-04-18 18:58:10