Advanced

Work ability- Health professionals' perspectives and rehabilitation outcomes

Stigmar, Kjerstin LU (2012) In Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2012:88.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Arbetsförmåga har kommit att bli ett viktigt begrepp i samhället, men också för individen. Det saknas i dag en tydlig definition av arbetsförmåga, trots att det har en stor inverkan på hur sjukförmåner distribueras och också för den enskilde individens möjlighet att försörja sig. I västvärlden är arbetsförmåga ofta diskuterat i relation till sjukskrivning och en åldrad befolkning. Vem som ska avkrävas att försörja sig själv eller har rätt till samhällets stöd, är en fråga som diskuterats i decennier och är fort-farande aktuell. Under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet, hade Sverige en hög sjukfrånvaro i jämförelse med andra västländer. Enbart Norge och Nederländerna uppvisade en... (More)
Popular Abstract in Swedish

Arbetsförmåga har kommit att bli ett viktigt begrepp i samhället, men också för individen. Det saknas i dag en tydlig definition av arbetsförmåga, trots att det har en stor inverkan på hur sjukförmåner distribueras och också för den enskilde individens möjlighet att försörja sig. I västvärlden är arbetsförmåga ofta diskuterat i relation till sjukskrivning och en åldrad befolkning. Vem som ska avkrävas att försörja sig själv eller har rätt till samhällets stöd, är en fråga som diskuterats i decennier och är fort-farande aktuell. Under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet, hade Sverige en hög sjukfrånvaro i jämförelse med andra västländer. Enbart Norge och Nederländerna uppvisade en liknande bild. I Sverige fanns också stora regionala skillnader, i antalet sjukskrivna och sjukskrivningarnas längd. Den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro var sedan en lång tid tillbaka, besvär från rörelseorganen, men i början av 2000-talet blev psykisk ohälsa något vanligare.

För att råda bot på situationen genomfördes en rad förändringar inom sjukförsäkringen och rehabiliteringsområdet. Regeringen allokerade medel till landstingen, för att förbättra sjukskrivningsprocesserna; man införde ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd, för att underlätta för läkarna; den s.k. rehabkedjan introducerades, med fasta tidsramar för hur arbetsförmåga skulle bedömas och i relation till vad och medel allokerades till företagshälsovården, för att främja samarbete och multimodala bedömningar tidigt i sjukskrivningen. En rehabiliteringsgaranti introducerades i syfte att stärka arbetsförmåga, riktat mot de stora diagnosgrupperna inom sjukförsäkringen; rörelseorganens sjukdomar och psykisk ohälsa.

Det finns en rad teorier och modeller som beskriver arbetsförmåga. Dessa modeller har gemensamt att arbetsförmåga betraktas som ett relationellt begrepp, dvs. individens förmågor måste relateras till något arbete. Modellerna har vidare en bred syn på individens resurser och inkluderar fysiska, psykiska och sociala kompetenser, men också färdigheter, kompetens och motivation.

Vi vet i dag att olika typer av arbeten och arbetsuppgifter ställer olika krav på individen, men också kan medföra risker för individen att drabbas av smärtproblematik eller nedsatt arbetsförmåga. När det gäller rehabiliterande insatser så har multimodal rehabilitering visat effekt för återgång i arbete, för olika typer av besvär från rörelseorganen, men studier pekar på att insatser riktade mot arbetsplatsen har stor effekt.

Det finns olika perspektiv på arbetsförmåga och många olika aktörer är inblandade: hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, Försäkringskassan, företagshälsovården, Arbetsförmedlingen och individen själv. Det saknas i dag arbetsförmågebedömningsmetoder som fångar helheten. Mot bakgrund av detta, så är det viktigt att uppnå en bättre förståelse av arbetsförmåga, för att kunna förbättra bedömningsmetoder, rehabilitering och också samarbete.

Syftet med denna avhandling var att få en fördjupad förståelse av arbetsförmåga genom att analysera hur olika hälso- och sjukvårdsprofessioner uppfattar och erfar arbetsförmåga och arbetsförmågebedömningar samt att analysera effekter av multimodal rehabilitering inom ramen för den nationella rehabiliteringsgarantin och också att studera vilka faktorer som var associerade med sjukskriving och hälsorelaterad livskvalitet vid uppföljning.

Ansatsen var genomgående explorativ och induktiv. I studie I och II, genomfördes intervjuer med läkare (n=14) och sjukgymnaster (n=16), verksamma inom företagshälsovård, ortopedi, primärvård och rehabilitering, om deras erfarenheter och uppfattningar om arbetsförmåga. I studie III deltog sju speciellt tränade sjukgymnaster i primärvården i fem fokusgruppsintervjuer, i syfte att analysera hur de uppfattade sin roll i arbetsförmågebedömningar. Samtliga intervjuer analyserade med kvalitativ innehållsanalys.

Studie IV genomfördes i en cohort, bestående av 406 individer med smärtproblematik från rörelseorganen, som deltagit i multimodal rehabilitering, inom ramen för den nationella rehabiliteringsgarantin. Syfte med studien var att studera effekterna av rehabiliteringsinsatsen, samt att se vilka faktorer som var associerade med sjukskrivning och en lägre hälsorelaterad livskvalitet vid uppföljning.

I intervjustudierna I och II, fann vi att läkare och sjukgymnaster delade en helhetssyn på arbetsförmåga och ville i första hand stödja och representera individen. Man upplevde motsägande roller i förhållande till individen och upplevde olika förväntningar från olika aktörer som var inblandade. Generellt, önskade man ett utökat samarbete inom hälso- och sjukvården, detta var dock inte alltid möjligt. Också utanför sjukvården önskade man ett utökat samarbete med arbetsgivare, Försäkringskassan och företagshälsovården. Det var stor brist på kunskap om arbetsplatserna. Sjukgymnasterna ansåg att företagshälsovården var den rätta instansen att handa den typen av frågeställningar. Sjukgymnasterna såg också att de kunde bidra i arbetsförmåge-bedömningar, men detta var inte alltid efterfrågat. De fanns behov av såväl utbildning som erfarenhet.

I fokusgruppstudien så upplevde sjukgymnasterna att det fanns behov av att tydlig-göra sjukgymnastens roll både inom hälso- och sjukvården, men också i relation till andra aktörer såsom Försäkringskassan. Sjukgymnasterna ansåg att de kunde bidra med strukturerade, ICF-baserade bedömningar och att de hade god nytta av att träffa individen med korta intervall och under en längre stund. Sjukgymnasterna tog mer initiativ kring frågeställningar som rörde arbetsförmåga. De hade haft god nytta av sin utbildning och möjligheten att få reflektera kring arbetsförmåga i fokusgrupperna, så de kände sig mer redo att ta ansvar för arbetsförmågebedömningar.

I studie IV, förbättrades individernas hälsorelaterade livskvalitet och funktion efter att ha deltagit i multimodal rehabilitering. När man jämför grupper med olika sjuk-

skrivningshistorik, hade den grupp som inte varit sjukskrivna eller haft sjukersättning året före rehabiliteringen, större förbättringar av hälsorelaterad livskvalitet och färre ansåg sig ha nedsatt arbetsförmåga. Vad gäller sjukskrivning, så ökade nettodagarna av sjukskrivning signifikant med 1.5 dagar, i den grupp som hade låg hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D < 0.5) vid rehabiliteringsstart. Bland dem som hade högre hälso-relaterad livskvalitet vid rehabiliteringsstart minskade nettodagarna av sjukskrivning med 0.5 dagar. Detta var dock inte signifikant.

Olika funktionsbegränsningar, som smärta och problem med fysiskt arbete samt tidigare sjukskrivning eller sjukersättning, att vara född utanför Sverige och att vara ≤ 40 år, var associerat med en lägre hälsorelaterad livskvalitet vid uppföljning. Begränsningar med fysiskt arbete och rörlighet, att ha haft en eller flera sjukskrivningsepisoder året innan rehabilitering samt att vara ≤ 40 år, var associerat med att vara sjukskriven månad fyra efter rehabiliteringen.

Resultaten i dessa studier visar att det finns behov av ett utökat samarbete kring arbetsförmåga och att det är stort behov av kunskaper kring arbetsplatsen. Både sjukgymnaster och läkare hade en holistisk syn på arbetsförmåga och ville stödja individen. Sjukgymnasterna hade god nytta av utbildning samt möjligheten att få reflektera kring arbetsförmåga. De önskade en väldefinierad roll i ett team och deras kompetens kan utnyttjas mer i rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga, speciellt inom primärvården. Det finns ett fortsatt behov av att studera arbetsförmåga ur olika perspektiv, för att nå bättre förståelse mellan olika involverade aktörer. Individer med smärtproblem i rörelseorganen kan erbjudas multimodal rehabilitering, och speciellt de som inte var sjukskrivna eller hade sjukersättning året innan, som fick störst förbättringar vad gäller funktion, livkvalitet och arbetsförmåga. Det finns behov av att fortsatt studera den nationella rehabiliteringsgarantin, i form av kontrollerade studier med längre uppföljningsperioder. (Less)
Abstract
The overall aim of this thesis was to deepen the understanding of work ability by analyzing how different health professionals experience and perceive work ability and assessments of work ability, and also by analyzing rehabilitation outcomes that are related to work ability. The focus has been on musculoskeletal disorders with associated psychosocial factors. Method. The general approach was inductive and explorative. In studies I and II, in-depth interviews with physicians (n=14) and physiotherapists (n=16) were conducted, while study III comprised five focus groups within a group of experienced and specially trained physiotherapists (n=7). Qualitative content analysis was applied to the data. Study IV comprised a predefined cohort... (More)
The overall aim of this thesis was to deepen the understanding of work ability by analyzing how different health professionals experience and perceive work ability and assessments of work ability, and also by analyzing rehabilitation outcomes that are related to work ability. The focus has been on musculoskeletal disorders with associated psychosocial factors. Method. The general approach was inductive and explorative. In studies I and II, in-depth interviews with physicians (n=14) and physiotherapists (n=16) were conducted, while study III comprised five focus groups within a group of experienced and specially trained physiotherapists (n=7). Qualitative content analysis was applied to the data. Study IV comprised a predefined cohort (n=406), consisting of individuals with musculoskeletal disorders, all included in the national rehabilitation program. All patients were offered multimodal rehabilitation including evidence-based interventions with the aim of promoting work ability. The cohort was studied in order to find out how the patients responded to the rehabilitation and also what factors were associated with health-related quality of life and sick leave. Results. Physicians and physiotherapists shared a holistic view of work ability and wanted to represent and support the patient. They experienced contradictory roles in relation to the patient. More extensive collaboration within health care was desired, but this was not always possible. The physiotherapists wanted to take part in assessments, but felt that they were not always asked to. To be able to take part, experience and further education were needed. Collaboration was also requested with other involved parties, such as occupational health services, the Social Insurance Agency and the employer. There was a need for better knowledge concerning the workplaces. After education and specially training, PTs took more initiatives. They believed that they could contribute with structured work ability assessments and benefitted from continuity. There was need to emphasize the PT role in the organizations. Patients in the national rehabilitation program improved health-related quality of life and function. Patients with no sick leave or disability pension the year before rehabilitation seemed to benefit more from the program. Compared to patients with sick leave or disability pension the year before rehabilitation, a minor proportion within this group reported work ability limitations after completing the program. Limitations with exercise tolerance functions and sick leave history were associated with being on sick leave and having lower health-related quality of life at follow-up. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • professor Ekberg, Kerstin, Institutionen för Medicine och Hälsa, Linköpings universitet
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Work ability, sick leave, physiotherapy, rehabilitation, musculoskeletal disorders
in
Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
volume
2012:88
pages
104 pages
publisher
Division of Physiotherapy, Dept of Health Sciences
defense location
Health Sciences Centre, hörsal 01, Baravägen 3, Lund
defense date
2012-12-06 13:00
ISSN
1652-8220
ISBN
978-91-87189-51-7
language
English
LU publication?
yes
id
afdf3815-4784-4527-ad40-57ce04456989 (old id 3167659)
date added to LUP
2012-11-13 15:06:54
date last changed
2016-09-19 08:44:50
@phdthesis{afdf3815-4784-4527-ad40-57ce04456989,
  abstract     = {The overall aim of this thesis was to deepen the understanding of work ability by analyzing how different health professionals experience and perceive work ability and assessments of work ability, and also by analyzing rehabilitation outcomes that are related to work ability. The focus has been on musculoskeletal disorders with associated psychosocial factors. Method. The general approach was inductive and explorative. In studies I and II, in-depth interviews with physicians (n=14) and physiotherapists (n=16) were conducted, while study III comprised five focus groups within a group of experienced and specially trained physiotherapists (n=7). Qualitative content analysis was applied to the data. Study IV comprised a predefined cohort (n=406), consisting of individuals with musculoskeletal disorders, all included in the national rehabilitation program. All patients were offered multimodal rehabilitation including evidence-based interventions with the aim of promoting work ability. The cohort was studied in order to find out how the patients responded to the rehabilitation and also what factors were associated with health-related quality of life and sick leave. Results. Physicians and physiotherapists shared a holistic view of work ability and wanted to represent and support the patient. They experienced contradictory roles in relation to the patient. More extensive collaboration within health care was desired, but this was not always possible. The physiotherapists wanted to take part in assessments, but felt that they were not always asked to. To be able to take part, experience and further education were needed. Collaboration was also requested with other involved parties, such as occupational health services, the Social Insurance Agency and the employer. There was a need for better knowledge concerning the workplaces. After education and specially training, PTs took more initiatives. They believed that they could contribute with structured work ability assessments and benefitted from continuity. There was need to emphasize the PT role in the organizations. Patients in the national rehabilitation program improved health-related quality of life and function. Patients with no sick leave or disability pension the year before rehabilitation seemed to benefit more from the program. Compared to patients with sick leave or disability pension the year before rehabilitation, a minor proportion within this group reported work ability limitations after completing the program. Limitations with exercise tolerance functions and sick leave history were associated with being on sick leave and having lower health-related quality of life at follow-up.},
  author       = {Stigmar, Kjerstin},
  isbn         = {978-91-87189-51-7},
  issn         = {1652-8220},
  keyword      = {Work ability,sick leave,physiotherapy,rehabilitation,musculoskeletal disorders},
  language     = {eng},
  pages        = {104},
  publisher    = {Division of Physiotherapy, Dept of Health Sciences},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series},
  title        = {Work ability- Health professionals' perspectives and rehabilitation outcomes},
  volume       = {2012:88},
  year         = {2012},
}