Advanced

Modellering av klimatets påverkan på produktion och risk för skadegörare inom jordbruket.

Jönsson, Anna Maria LU ; Anderbrant, Olle LU ; Holmér, Jennie LU ; Pulatov, Bakhtiyor LU ; Schurgers, Guy LU and Svensson, Glenn LU (2012) In Jordbruksverkets rapport 2012:10 Bilaga 5 2012:10.
Abstract (Swedish)
I den här kunskapssammanställningen tar vi upp frågor som rör hur ett förändrat klimat kan komma att påverka tillväxt och skörd av olika jordbruksgrödor, samt hur klimatet kan påverka risken för angrepp av nya och redan etablerade skadegörare och växtsjukdomar i Sverige.

Ökad temperatur leder till förlängning av växtsäsongen och utrymme för produktionsökning. I takt med att klimatet blir varmare kan nya grödor odlas. Men ett ändrat klimat kommer också att medföra en ändrad risk för skador, och ökande kostnader för skadebekämpning kan påverka ekonomin inom jordbruket negativt. Modellering är ett verktyg för att uttrycka kunskap kring komplexa processer och skeenden. Empiriska (statistiska) modeller kan användas för att kvantifiera... (More)
I den här kunskapssammanställningen tar vi upp frågor som rör hur ett förändrat klimat kan komma att påverka tillväxt och skörd av olika jordbruksgrödor, samt hur klimatet kan påverka risken för angrepp av nya och redan etablerade skadegörare och växtsjukdomar i Sverige.

Ökad temperatur leder till förlängning av växtsäsongen och utrymme för produktionsökning. I takt med att klimatet blir varmare kan nya grödor odlas. Men ett ändrat klimat kommer också att medföra en ändrad risk för skador, och ökande kostnader för skadebekämpning kan påverka ekonomin inom jordbruket negativt. Modellering är ett verktyg för att uttrycka kunskap kring komplexa processer och skeenden. Empiriska (statistiska) modeller kan användas för att kvantifiera samvariation, och processbaserade effektmodeller för att göra framtidssimuleringar.

Utifrån den till synes enkla frågan om hur en temperaturökning kan komma att påverka en gröda kan man ta flera processbaserade modelleringssteg, från en fenologisk beskrivning av grödan, via

en ekosystemmodelleringsansats där man inkluderar effekter av viktiga skadegörare, till frågor som rör anpassning av brukningsmetod, ekonomi och hantering av klimatrelaterade osäkerheter.

För hantering av skadegörare kan det sista steget vara väl så viktigt som de två tidigare, då beslutsfattare är i behov av information för att kunna vidta lämpliga åtgärder i relation till begränsade resurser. Vid varje modelleringsansats behöver man fundera igenom hur resultaten ska användas. Givet studiens avgränsning, vilka ekosysteminteraktioner behöver studeras för att ge en rimligt bra bild av utfallet? Hur pass detaljerad behöver modellens tidsmässiga och rumsliga upplösning vara för att kunna ge ett bra beslutsstöd?

Genom en litteraturstudie av internationella vetenskapliga publikationer drar vi slutsatserna att:

- det finns både empiriska och processbaserade modeller för flertalet grödor och de ekonomiskt viktigaste skadegörarna

- för skadegörare är modellering av klimatrelaterad fenologi och utbredning vanligare än modellering av populationsdynamik och skaderisk

- endast ett fåtal modelleringsstudier belyser interaktionen mellan gröda och skadegörare, och det saknas ofta information om hur skaderisken påverkas av anpassning till lokala förhållanden, väderleksextremer, predatorer och parasiter

- endast ett fåtal studier analyserar beslutssituationer, och hitintills har ingen studie använt den kunskap kring sannolikhet och osäkerhet i utfallet som följer med klimatprojektionerna

- samlad och likvärdig information för potentiellt viktiga grödor och skadegörare i Sverige behövs för att kommunicera kunskap kring klimatförändringseffekter och för att få en helhetsbild av anpassningsutrymmet

- modellutveckling bör bedrivas i dialog mellan forskare och olika aktörer inom jordbrukssektorn för att öka användbarheten av den information som tas fram. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
in
Jordbruksverkets rapport 2012:10 Bilaga 5
volume
2012:10
pages
56 pages
publisher
Jordbruksverket
ISSN
1102-3007
project
BECC
MERGE
language
Swedish
LU publication?
yes
id
eba9175e-d390-47e3-b82e-f217313a0e2c (old id 3217894)
alternative location
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_10_Bil_5.pdf
date added to LUP
2012-11-30 12:32:52
date last changed
2016-09-28 16:19:01
@techreport{eba9175e-d390-47e3-b82e-f217313a0e2c,
  abstract     = {I den här kunskapssammanställningen tar vi upp frågor som rör hur ett förändrat klimat kan komma att påverka tillväxt och skörd av olika jordbruksgrödor, samt hur klimatet kan påverka risken för angrepp av nya och redan etablerade skadegörare och växtsjukdomar i Sverige.<br/><br>
Ökad temperatur leder till förlängning av växtsäsongen och utrymme för produktionsökning. I takt med att klimatet blir varmare kan nya grödor odlas. Men ett ändrat klimat kommer också att medföra en ändrad risk för skador, och ökande kostnader för skadebekämpning kan påverka ekonomin inom jordbruket negativt. Modellering är ett verktyg för att uttrycka kunskap kring komplexa processer och skeenden. Empiriska (statistiska) modeller kan användas för att kvantifiera samvariation, och processbaserade effektmodeller för att göra framtidssimuleringar.<br/><br>
Utifrån den till synes enkla frågan om hur en temperaturökning kan komma att påverka en gröda kan man ta flera processbaserade modelleringssteg, från en fenologisk beskrivning av grödan, via<br/><br>
en ekosystemmodelleringsansats där man inkluderar effekter av viktiga skadegörare, till frågor som rör anpassning av brukningsmetod, ekonomi och hantering av klimatrelaterade osäkerheter.<br/><br>
För hantering av skadegörare kan det sista steget vara väl så viktigt som de två tidigare, då beslutsfattare är i behov av information för att kunna vidta lämpliga åtgärder i relation till begränsade resurser. Vid varje modelleringsansats behöver man fundera igenom hur resultaten ska användas. Givet studiens avgränsning, vilka ekosysteminteraktioner behöver studeras för att ge en rimligt bra bild av utfallet? Hur pass detaljerad behöver modellens tidsmässiga och rumsliga upplösning vara för att kunna ge ett bra beslutsstöd?<br/><br>
Genom en litteraturstudie av internationella vetenskapliga publikationer drar vi slutsatserna att: <br/><br>
- det finns både empiriska och processbaserade modeller för flertalet grödor och de ekonomiskt viktigaste skadegörarna<br/><br>
- för skadegörare är modellering av klimatrelaterad fenologi och utbredning vanligare än modellering av populationsdynamik och skaderisk<br/><br>
- endast ett fåtal modelleringsstudier belyser interaktionen mellan gröda och skadegörare, och det saknas ofta information om hur skaderisken påverkas av anpassning till lokala förhållanden, väderleksextremer, predatorer och parasiter <br/><br>
- endast ett fåtal studier analyserar beslutssituationer, och hitintills har ingen studie använt den kunskap kring sannolikhet och osäkerhet i utfallet som följer med klimatprojektionerna<br/><br>
- samlad och likvärdig information för potentiellt viktiga grödor och skadegörare i Sverige behövs för att kommunicera kunskap kring klimatförändringseffekter och för att få en helhetsbild av anpassningsutrymmet<br/><br>
- modellutveckling bör bedrivas i dialog mellan forskare och olika aktörer inom jordbrukssektorn för att öka användbarheten av den information som tas fram.},
  author       = {Jönsson, Anna Maria and Anderbrant, Olle and Holmér, Jennie and Pulatov, Bakhtiyor and Schurgers, Guy and Svensson, Glenn},
  institution  = {Jordbruksverket},
  issn         = {1102-3007},
  language     = {swe},
  pages        = {56},
  series       = {Jordbruksverkets rapport 2012:10 Bilaga 5},
  title        = {Modellering av klimatets påverkan på produktion och risk för skadegörare inom jordbruket.},
  volume       = {2012:10},
  year         = {2012},
}