The Significance of Spaciousness: an investigation of spaciousness in the context of the residential yard

Abstract

The new interest in density displayed by professional town planners and town-planning researchers is related to the present densification of the urban environment in many towns and cities. Research on densification is primarily concerned with the link between urban form and sustainable development. The point of departure of this thesis is to consider what a denser housing environment will mean to people in their everyday lives and the main purpose is to discuss the significance of spaciousness to open space quality in multi-family housing.



The empirical investigation was performed as a case-study with six cases. Three cases involve housing of low to medium density built during the urban building explosion of the 1960s known as “the Swedish million-program era”. They are typical of post-war multi-family housing with three-storey slab blocks. The other three cases are of higher density and were completed during the early 1990s. These housing developments have a more traditional block structure.



The significance of density is discussed in relation to the four different functions or “roles” of open space that appeared in interviews with tenants : the yard as open space close to the house and the home; the yard as a meeting place; the yard as a place for children’s play; and the yard as a place to get aesthetic experiences and contact with nature. These four roles constitute four different contexts for the significance of spaciousness.



The significance of spaciousness stands out mainly in connection with the so-called active use of the courtyards. The scope of space becomes important in the on–site use, when the inhabitants are in the yards, especially when the yards are used for children’s play. The importance of space is more complex in relation to other aspects of outdoor pleasure. I maintain that the smaller courtyards from the 1990s offer their residents a lesser degree of potential use than the more spacious ones do. The less spacious courtyards I will call a reduced offer in comparison to the model of “folkhemsgården” (a green yard as a self-evident aspect of housing in the construction of the welfare society), that is introduced in the discussion. The planners, architects and landscape architects of the housing developments of the 1990s had no common image of how to handle the spatial demands of outdoor environments close to home. When considering the small courtyard as a design assignment, it becomes clear that models that contains a vision about everyday life are needed.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Som en följd av de senaste årens förtätningstrend har stadens täthet blivit en aktuell stadsbyggnadsfråga. Förtätning är ett komplext fenomen som berör en rad centrala egenskaper hos staden. Förtätning är också en kontroversiell stadsbyggnadsstrategi. Det är motsättningen mellan förtätning och friytor som den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i. Krymper mellanrummen mellan husen blir det mindre obebyggd mark kvar. Vad som är en lämplig avvägning mellan bebyggelse och friytor är en central stadsbyggnadsfråga.



Under senare år har vi sett en påtaglig förändring i förhållningssättet till denna fråga i form av en rörelse från det ”rymlighetsideal”, som präglade mycket av efterkrigstidens bostadsbyggande, mot en ökad täthet. I rymlighetsidealet uttrycktes den funktionalistiska planeringens intresse för sol, ljus och grönska och efterkrigstidens starka socialpolitiska ambitioner. Det skulle finnas gott om utrymme för lek och rekreation, och det var särskilt barnens behov som betonades. I detta förhållningssätt avspeglades en antiurban hållning. Det var en reaktion mot den gamla stadens trångbodda fattigmiljöer. Men den kritik, som senare kom att riktas mot många av förortsmiljöerna, har lett tillbaka till den intensiva, blandade och traditionella staden som förebild för stadsbyggandet. Detta har också inneburit en ökad täthet. Tillsammans med att förtätning betraktas som en tämligen väletablerad miljöstrategi utgör det nyurbana stadsbyggnadsidealet drivkrafter för ett tätare byggande, och vi ser här ett förändrat förhållningssätt till stadens täthet.



I detta sammanhang är en viktig fråga vad ett mera kompakt stadslandskap innebär för människors vardagsliv. Huvudsyftet med denna avhandling är att diskutera vilken betydelse tillgången på utrymme har för utemiljöns användbarhet i bebyggelse med flerbostadshus. Det är bostadsgården, hyresgästernas gemensamma trädgård, som är kontexten för denna undersökning om rymlighetens betydelse.



Avhandlingens diskussion om rymligheten grundas på två delstudier som tillsammans omfattar sex olika bostadsmiljöer, där kontrastering varit urvalsprincip. Det är tre mera rymliga miljöer som jämförs med tre områden med en högre täthet. De två delstudierna omfattar också två olika stadsbyggnadsideal, dels efterkrigstidens funktionalistiska planeringsidéer, dels det sena nittonhundratalets intresse för den traditionella kvartersstaden och ”stadsmässighet”.



Tre olika teman studerades i den empiriska undersökningen. Det första, som är det mest centrala, är fokuserat på vad de boende gör och inte gör på sina gårdar. Nyckelfrågan är hur tillgången på friytor inverkar på hur gårdarna används. I vilka avseenden, situationer, funktioner och sammanhang framstår den aktuella tillgången på markutrymmen som betydelsefull, och i vilka tycks den inte vara så viktig? I det andra temat behandlas den valda kontexten, dvs. bostadsgårdens rumsliga och sociala egenskaper. Nyckelfrågan är vad rymligheten har för betydelse i just bostadsgårdens sammanhang? I det tredje temat undersöktes överensstämmelsen mellan planerarnas perspektiv på gården och den i verkligheten ianspråktagna gården. Avsikten var att reflektera över rymlighetens roll i de två olika bilder av bostadsgården som framträdde när planerarnas synsätt konfronterades med det vardagsliv på gårdarna som framträdde ur boendeintervjuerna.



Ur intervjuer med boende i dessa sex miljöer framträdde fyra olika “roller” för utemiljön. De fyra rollerna kan formuleras på följande sätt: gården är ett bostadsnära uterum, den kan också fungera som en mötesplats, en arena för grannkontakter och gemensamma aktiviteter, gården är barnens lekmiljö och slutligen också en plats för sinnesupplevelser och naturkontakt. Den förstnämnda kategorin, gården som bostadsnära uterum, har en överordnad karaktär. De övriga omfattar en särskild aspekt. Dessa fyra roller utgör fyra olika sammanhang för rymlighetens betydelse. Det var i första hand i det så kallade aktiva bruket, när hyresgästerna befann sig på gården, och särskilt i förhållande till barnens lek, som tillgången på utrymme framträdde som en betydelsefull egenskap. På de mindre rymliga ”nittiotalsgårdarna” fanns mindre utrymme för det aktiva bruket än på ”miljonprogramsgårdarna”, vilket avspeglade sig i hur de användes. I förhållande till det så kallade passiva, dvs. det upplevelseinriktade, bruket framträdde inte tillgången på utrymme lika påtagligt. Både större och mindre gårdar kan vara mer eller mindre behagliga att se ut över. I avhandlingen hävdas att de mindre rymliga gårdarna utgör ett mera begränsat miljöerbjudande än de mera rymliga gårdarna. Jag beskriver dem som en reducerad form av ”folkhemsgården”, en typmodell som introduceras i diskussionen. I avhandlingen konstateras också att det inte fanns någon gemensam föreställning kring bostadsgårdens utrymmeskrav hos de intervjuade arkitekter och planerare som deltagit i utformningen av ”nittiotalsgårdarna”. När man betraktar den mera trånga form av gårdar som de studerade nittiotalsgårdarna representerar framträder ett behov av nya modeller som även innehåller en vision om vardagslivet.

• author: Kristensson, Eva
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Prof Asger Olsen, Ib, Danmark
• organization: Department of Architecture and Built Environment
• publishing date: 2003
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Building Technologies
• keywords: interior design, density, Spaciousness, densification, courtyard, residential yard, open space, Architecture, housing environment, Arkitektur, inredningsarkitektur
• in: The Significance of Spaciousness
• pages: 530 pages
• defense location: Fullskalelaboratoriet, Arkitektskolan, Sölvegatan 24, Lunds Tekniska Högskola
• defense date: 2003-12-12 10:15:00
• ISSN: 1404-1235
• ISBN: 91-7740-067-4
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• additional info: The information about affiliations in this record was updated in December 2015. The record was previously connected to the following departments: Building Functions Analysis (011037000)
• id: 339476ef-2df7-4a19-bad9-67b36997decf (old id 21189)
• date added to LUP: 2016-04-01 15:23:28
• date last changed: 2019-05-24 08:06:21