Den svenska Phillipskurvan är internationell – vad betyder detta för Riksbanken?
(2020) In Ekonomisk Debatt 48(4). p.74-81- Abstract (Swedish)
- Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020.
I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.
Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missar
det internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak... (More) - Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020.
I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.
Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missar
det internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/3a170670-29c9-40aa-9646-0f2d9012b461
- author
- Andersson, Fredrik N G LU and Jonung, Lars LU
- organization
- publishing date
- 2020-06-01
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- keywords
- penningpolitik, Philipskurvan, globalisering
- in
- Ekonomisk Debatt
- volume
- 48
- issue
- 4
- pages
- 74 - 81
- publisher
- Nationalekonomiska föreningen
- ISSN
- 0345-2646
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 3a170670-29c9-40aa-9646-0f2d9012b461
- alternative location
- https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/48-4-ljfnga.pdf
- date added to LUP
- 2020-08-18 10:36:43
- date last changed
- 2020-08-18 15:01:04
@article{3a170670-29c9-40aa-9646-0f2d9012b461, abstract = {{Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020. <br/><br/>I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.<br/>Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missar<br/>det internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn.}}, author = {{Andersson, Fredrik N G and Jonung, Lars}}, issn = {{0345-2646}}, keywords = {{penningpolitik; Philipskurvan; globalisering}}, language = {{swe}}, month = {{06}}, number = {{4}}, pages = {{74--81}}, publisher = {{Nationalekonomiska föreningen}}, series = {{Ekonomisk Debatt}}, title = {{Den svenska Phillipskurvan är internationell – vad betyder detta för Riksbanken?}}, url = {{https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/48-4-ljfnga.pdf}}, volume = {{48}}, year = {{2020}}, }