Yttrande för remissen: Genomförandet av minimilönedirektivet (SOU 2023:36)
(2023)- Abstract (Swedish)
- Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet instämmer i huvudsak i utredningens slutsatser, men anser att regeringen i samarbete med arbetsmarknadens parter bör överväga åtgärder om kollektivavtalens täckningsgrad skulle börja sjunka och långt innan den kommer ned på tröskelvärdet 80%. Den svenska arbetsmarknadsmodellen vilar, förutom på en hög kollektivavtalstäckning, också på en hög organisationsgrad hos både arbetsgivare och anställda. Därför kan det bli aktuellt med åtgärder som bidrar till att förhindra ett fortsatt fall av den fackliga organisationsgraden. En annan utveckling som på sikt tenderar underminera den svenska modellen är den växande arbetslivskriminaliteten. Det gör det angeläget med ökad kontroll i samband med... (More)
- Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet instämmer i huvudsak i utredningens slutsatser, men anser att regeringen i samarbete med arbetsmarknadens parter bör överväga åtgärder om kollektivavtalens täckningsgrad skulle börja sjunka och långt innan den kommer ned på tröskelvärdet 80%. Den svenska arbetsmarknadsmodellen vilar, förutom på en hög kollektivavtalstäckning, också på en hög organisationsgrad hos både arbetsgivare och anställda. Därför kan det bli aktuellt med åtgärder som bidrar till att förhindra ett fortsatt fall av den fackliga organisationsgraden. En annan utveckling som på sikt tenderar underminera den svenska modellen är den växande arbetslivskriminaliteten. Det gör det angeläget med ökad kontroll i samband med offentliga upphandlingar. Utredningen utmynnar i slutsatsen att Sverige inte behöver vidta några åtgärder med anledning av minimilönedirektivet, förutom att säkerställa att nödvändiga uppgifter samlas in för att övervaka minimilöneskyddet angående minimilöner och kollektivavtalstäckning (artikel 10 i direktivet). Utredningen föreslår att detta uppdras åt Medlingsinstitutet som redan ansvarar för den officiella lönestatistiken och som på basis av denna planerar att utveckla beräkningarna av kollektivavtalens täckningsgrad och därvid inkludera fler variabler än vad som idag är fallet. Förslagsvis bör en av dessa variabler vara uppdelningen på arbetare och tjänstemän (inte upptagen i minimilönedirektivet). (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/3ec97250-3b76-4bd4-aa3c-2771366b9b28
- author
- Kjellberg, Anders LU
- organization
- publishing date
- 2023-10-13
- type
- Other contribution
- publication status
- published
- subject
- keywords
- minimilön, minimilönedirektivet, kollektivavtal, organisationsgrad, fackförbund, arbetsgivare, remiss, täckningsgrad, svenska modellen, partsmodellen, partsreglering, SOU 2023:36, arbetstagare, arbetsvillkor, anställningsvillkor, allmängiltigförklaring, EU, Sociologi, Svenskt Näringsliv, arbetsgivarorganisation, fackföreningsavgift
- pages
- 12 pages
- publisher
- Arbetsmarknadsdepartementet
- project
- Trade Unions in Europe (27 EU countries)
- Den svenska modellen: fack, arbetsgivare och kollektivavtal
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 3ec97250-3b76-4bd4-aa3c-2771366b9b28
- date added to LUP
- 2023-10-30 14:24:22
- date last changed
- 2023-11-01 10:45:28
@misc{3ec97250-3b76-4bd4-aa3c-2771366b9b28,
abstract = {{Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet instämmer i huvudsak i utredningens slutsatser, men anser att regeringen i samarbete med arbetsmarknadens parter bör överväga åtgärder om kollektivavtalens täckningsgrad skulle börja sjunka och långt innan den kommer ned på tröskelvärdet 80%. Den svenska arbetsmarknadsmodellen vilar, förutom på en hög kollektivavtalstäckning, också på en hög organisationsgrad hos både arbetsgivare och anställda. Därför kan det bli aktuellt med åtgärder som bidrar till att förhindra ett fortsatt fall av den fackliga organisationsgraden. En annan utveckling som på sikt tenderar underminera den svenska modellen är den växande arbetslivskriminaliteten. Det gör det angeläget med ökad kontroll i samband med offentliga upphandlingar. Utredningen utmynnar i slutsatsen att Sverige inte behöver vidta några åtgärder med anledning av minimilönedirektivet, förutom att säkerställa att nödvändiga uppgifter samlas in för att övervaka minimilöneskyddet angående minimilöner och kollektivavtalstäckning (artikel 10 i direktivet). Utredningen föreslår att detta uppdras åt Medlingsinstitutet som redan ansvarar för den officiella lönestatistiken och som på basis av denna planerar att utveckla beräkningarna av kollektivavtalens täckningsgrad och därvid inkludera fler variabler än vad som idag är fallet. Förslagsvis bör en av dessa variabler vara uppdelningen på arbetare och tjänstemän (inte upptagen i minimilönedirektivet).}},
author = {{Kjellberg, Anders}},
keywords = {{minimilön; minimilönedirektivet; kollektivavtal; organisationsgrad; fackförbund; arbetsgivare; remiss; täckningsgrad; svenska modellen; partsmodellen; partsreglering; SOU 2023:36; arbetstagare; arbetsvillkor; anställningsvillkor; allmängiltigförklaring; EU; Sociologi; Svenskt Näringsliv; arbetsgivarorganisation; fackföreningsavgift}},
language = {{swe}},
month = {{10}},
publisher = {{Arbetsmarknadsdepartementet}},
title = {{Yttrande för remissen: Genomförandet av minimilönedirektivet (SOU 2023:36)}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/163340868/Yttrande_V_2023_1655_SamFak_minimil_nedirektivet.pdf}},
year = {{2023}},
}