Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Den svenska partsmodellen ur ett nordiskt perspektiv: facklig anslutning och lönebildning

Kjellberg, Anders LU (2024) In Arbetsliv och inflytande
Abstract (Swedish)
Exempel på saker som tas upp i rapporten:
- Ett stort antal jämförelser mellan de nordiska länderna.
- Rekordstor klyfta mellan arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad: 58 respektive 73 procent 2023 = 15 procentenheter.
- Den fackliga organisationsgraden steg under ”pandemiåren” 2020 och 2021 men sjönk under ”inflationsåren” 2022 och 2023. Nedgången var mindre 2023 än 2022.
- Antalet yrkesaktiva fackmedlemmar ökade 2023.
- Medlemsutvecklingen i LO-, TCO- och Sacoförbunden 2006-2023.
- Medlemsutvecklingen i LO, TCO, Saco och övriga 2015-2023
- De 35 största fackförbunden i Sverige 2023.
- Sveriges sex största fackförbund 1940-2023.
- De fackliga centralorganisationernas andelar av... (More)
Exempel på saker som tas upp i rapporten:
- Ett stort antal jämförelser mellan de nordiska länderna.
- Rekordstor klyfta mellan arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad: 58 respektive 73 procent 2023 = 15 procentenheter.
- Den fackliga organisationsgraden steg under ”pandemiåren” 2020 och 2021 men sjönk under ”inflationsåren” 2022 och 2023. Nedgången var mindre 2023 än 2022.
- Antalet yrkesaktiva fackmedlemmar ökade 2023.
- Medlemsutvecklingen i LO-, TCO- och Sacoförbunden 2006-2023.
- Medlemsutvecklingen i LO, TCO, Saco och övriga 2015-2023
- De 35 största fackförbunden i Sverige 2023.
- Sveriges sex största fackförbund 1940-2023.
- De fackliga centralorganisationernas andelar av yrkesaktiva medlemmarna.
- Rekordstor andel av arbetarna är utrikes födda: 34 procent 2023.
- Bland anställda är tjänstemännen mer än dubbelt så många som arbetarna.
- Enbart akademikerna är fler än arbetarna.
- Paradox: tjänstemännen har den högsta organisationsgraden men den lägsta kollektivavtalstäckningen i privat sektor.
- Minskande andel förtroendevalda medlemmar – kan trenden vändas?
- I Finland och Norge är kollektivavtalen allmängiltigförklarade på delar av arbetsmarknaden. Är allmängiltigförklaring något även för Sverige?
- Trepartsöverenskommelser är vanliga i andra nordiska länder. I Sverige finns en trend i denna riktning.
- Lönebildningen under Industriavtalet.
- Varför är det så få strejker i Sverige? Sverige har det i särklass lägsta antalet förlorade arbetsdagar även ur ett nordiskt perspektiv.
- Ett brett spektrum av faktorer påverkar styrkeförhållandena mellan parterna.
- A-kassornas organisationsgrad, däribland de fackliga a-kassorna 2006-2023.
- Andelen direktanslutna till fackliga a-kassor 1990-2023.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
svenska modellen, fackförening, Sverige, Danmark, Finland, Norge, Norden, organisationsgrad, lönebildning, industrinormen, Industriavtalet, allmängiltigförklaring, arbetare, tjänstemän, LO, PTK, huvudavtal, omställningsstudiestöd, etableringsjobb, kollektivavtal, utstationerad, arbetskraftsmigrant, Kollektivavtalstäckning, akademiker, TCO, Saco, arbetsgivare, a-kassa, direktansluten, medlemskap, medlemsavgift, inkomstförsäkring, reallön, ekonomisk konjunktur, utrikes född, arbetsmarknadsmodell, partsmodellen, sociologi, sociology, arbetsrätt, Las, partsreglering, självreglering, trepartssamarbete, Medlingsinstitutet, strejk, konfliktfond, strejkrätt, sympatiåtgärd, IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, Kommunal, Handelsanställdas förbund, Facken inom industrin, vita fläckar, anställningsskydd, fackförbund, Frontfagsmodellen, konflikträtt
in
Arbetsliv och inflytande
pages
395 pages
publisher
Arena Idé
ISBN
978-91-985543-8-0
project
Den svenska modellen: fack, arbetsgivare och kollektivavtal
Trade Unions in Europe (27 EU countries)
language
Swedish
LU publication?
yes
additional info
Ett par korrigeringar har gjorts i denna andra upplaga, den ena i tabell 26 angående Saco:s medlemsutveckling 2023, den andra om vilka organisationer som undertecknade Verkstadsavtalet 1905. Den danska organisationsgraden har reviderats uppåt för åren 2010-2022 och uppdaterats till 2023 (tabell 10). Likaså har nordiska data i tabell 1A-B uppdaterats och tabell 1C om en dansk-norsk paradox tillkommit. Vidare presenteras nya data om kollektivavtalens täckningsgrad 2023 baserade på Medlingsinstitutets/SCB:s lönestrukturstatistik. Därvid framkom betydande skillnader mellan arbetskraftsundersökningarna (AKU/SCB) och lönestrukturstatistiken vad gäller antalet arbetare och tjänstemän i privat sektor: 38 procent arbetare enligt AKU vid tillämpning av den socioekonomiska indelningen (SEI) jämfört med cirka 50 procent arbetare i lönestrukturstatistiken när yrkesindel-ningen i SSYK2012 används. Som nämnts gäller detta privat sektor. Förklaringen ligger inte så mycket i att en del yrken som i SEI klassificeras som tjänstemän i SSYK klassificeras som arbetare. Viktigare är att AKU förefaller underskatta antalet arbetare och överskatta antalet tjänstemän. I faktaruta 1 i sammanfattningen finns nu statistik om andelen tidsbegränsat anställda arbetare respektive tjänstemän inte bara när de heltidsstuderande med arbete inkluderas utan också när de exkluderas. Andelen blir då lägre men skillnaden mellan arbetare och tjänstemän består. De fackliga a-kassornas organisationsgrad har för första gången beräknats – se tabell 39 avseende 2006-2023. I avsnittet ”Sjunkande klubbtäckning och andel fackligt förtroende-valda, men på flera håll vändning uppåt” presenteras uppdaterad statistik om andelen förtroendevalda i olika fackförbund. Hos flera förbund kan en vändning uppåt skönjas efter en långvarig nedgång. Lund den 29 november 2024 ANDERS KJELLBERG Sociologiska institutionen, Lunds universitet Telefon 046-222 88 47, 046-12 90 85 E-post anders.kjellberg@soc.lu.se Hemsida https://www.soc.lu.se/anders-kjellberg
id
d8120e9b-83a1-4b42-9c1a-1895de9f0fdf
date added to LUP
2024-06-08 19:59:14
date last changed
2025-04-04 14:21:27
@techreport{d8120e9b-83a1-4b42-9c1a-1895de9f0fdf,
  abstract     = {{Exempel på saker som tas upp i rapporten:<br/>- Ett stort antal jämförelser mellan de nordiska länderna.<br/>- Rekordstor klyfta mellan arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad: 58 respektive 73 procent 2023 = 15 procentenheter. <br/>- Den fackliga organisationsgraden steg under ”pandemiåren” 2020 och 2021 men sjönk under ”inflationsåren” 2022 och 2023. Nedgången var mindre 2023 än 2022. <br/>- Antalet yrkesaktiva fackmedlemmar ökade 2023. <br/>- Medlemsutvecklingen i LO-, TCO- och Sacoförbunden 2006-2023. <br/>- Medlemsutvecklingen i LO, TCO, Saco och övriga 2015-2023 <br/>- De 35 största fackförbunden i Sverige 2023. <br/>- Sveriges sex största fackförbund 1940-2023. <br/>- De fackliga centralorganisationernas andelar av yrkesaktiva medlemmarna. <br/>- Rekordstor andel av arbetarna är utrikes födda: 34 procent 2023. <br/>- Bland anställda är tjänstemännen mer än dubbelt så många som arbetarna. <br/>- Enbart akademikerna är fler än arbetarna. <br/>- Paradox: tjänstemännen har den högsta organisationsgraden men den lägsta kollektivavtalstäckningen i privat sektor. <br/>- Minskande andel förtroendevalda medlemmar – kan trenden vändas? <br/>- I Finland och Norge är kollektivavtalen allmängiltigförklarade på delar av arbetsmarknaden. Är allmängiltigförklaring något även för Sverige? <br/>- Trepartsöverenskommelser är vanliga i andra nordiska länder. I Sverige finns en trend i denna riktning. <br/>- Lönebildningen under Industriavtalet. <br/>- Varför är det så få strejker i Sverige? Sverige har det i särklass lägsta antalet förlorade arbetsdagar även ur ett nordiskt perspektiv.<br/>- Ett brett spektrum av faktorer påverkar styrkeförhållandena mellan parterna. <br/>- A-kassornas organisationsgrad, däribland de fackliga a-kassorna 2006-2023. <br/>- Andelen direktanslutna till fackliga a-kassor 1990-2023. <br/>}},
  author       = {{Kjellberg, Anders}},
  institution  = {{Arena Idé}},
  isbn         = {{978-91-985543-8-0}},
  keywords     = {{svenska modellen; fackförening; Sverige; Danmark; Finland; Norge; Norden; organisationsgrad; lönebildning; industrinormen; Industriavtalet; allmängiltigförklaring; arbetare; tjänstemän; LO; PTK; huvudavtal; omställningsstudiestöd; etableringsjobb; kollektivavtal; utstationerad; arbetskraftsmigrant; Kollektivavtalstäckning; akademiker; TCO; Saco; arbetsgivare; a-kassa; direktansluten; medlemskap; medlemsavgift; inkomstförsäkring; reallön; ekonomisk konjunktur; utrikes född; arbetsmarknadsmodell; partsmodellen; sociologi; sociology; arbetsrätt; Las; partsreglering; självreglering; trepartssamarbete; Medlingsinstitutet; strejk; konfliktfond; strejkrätt; sympatiåtgärd; IF Metall; Unionen; Sveriges Ingenjörer; Kommunal; Handelsanställdas förbund; Facken inom industrin; vita fläckar; anställningsskydd; fackförbund; Frontfagsmodellen; konflikträtt}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{06}},
  series       = {{Arbetsliv och inflytande}},
  title        = {{Den svenska partsmodellen ur ett nordiskt perspektiv: facklig anslutning och lönebildning}},
  url          = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/201269753/arena-ide-2024-kjellberg-241202.pdf}},
  year         = {{2024}},
}