Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Den svenska partsmodellen ur ett nordiskt perspektiv: facklig anslutning och lönebildning

Kjellberg, Anders LU (2024) In Arbetsliv och inflytande
Abstract (Swedish)
Exempel på saker som tas upp i rapporten:
- Rekordstor klyfta mellan arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad:
58 respektive 73 procent 2023 = 15 procentenheter. (sid. 8-9, 13-15, 261-273)
- Den fackliga organisationsgraden steg under ”pandemiåren” 2020 och 2021 men sjönk under ”inflationsåren” 2022 och 2023. Nedgången var mindre 2023 än 2022. (sid. 8-12, 261-281)
- Antalet yrkesaktiva fackmedlemmar ökade 2023. (sid. 232)
- Medlemsutvecklingen i LO-, TCO- och Sacoförbunden 2006-2023. (sid. 239-252)
- Medlemsutvecklingen i LO, TCO, Saco och övriga 2015-2023 (s. 231-234)
- De 35 största fackförbunden i Sverige 2023. (sid. 252-254)
- Sveriges sex största fackförbund 1940-2023. (sid. 340)
- De... (More)
Exempel på saker som tas upp i rapporten:
- Rekordstor klyfta mellan arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad:
58 respektive 73 procent 2023 = 15 procentenheter. (sid. 8-9, 13-15, 261-273)
- Den fackliga organisationsgraden steg under ”pandemiåren” 2020 och 2021 men sjönk under ”inflationsåren” 2022 och 2023. Nedgången var mindre 2023 än 2022. (sid. 8-12, 261-281)
- Antalet yrkesaktiva fackmedlemmar ökade 2023. (sid. 232)
- Medlemsutvecklingen i LO-, TCO- och Sacoförbunden 2006-2023. (sid. 239-252)
- Medlemsutvecklingen i LO, TCO, Saco och övriga 2015-2023 (s. 231-234)
- De 35 största fackförbunden i Sverige 2023. (sid. 252-254)
- Sveriges sex största fackförbund 1940-2023. (sid. 340)
- De fackliga centralorganisationernas andelar av yrkesaktiva medlemmarna. (s. 237-239)
- Rekordstor andel av arbetarna är utrikes födda: 34 procent 2023. (sid. 10-11, 273-281)
- Bland anställda är tjänstemännen mer än dubbelt så många som arbetarna. (sid. 12-13, 285-291)
- Enbart akademikerna är fler än arbetarna. (sid 286-287)
- Paradox: tjänstemännen har den högsta organisationsgraden men den lägsta kollektivavtalstäckningen i privat sektor. (sid. 18, 291-295)
- Minskande andel förtroendevalda medlemmar – kan trenden vändas? (sid. 303-313)
- I Finland och Norge är kollektivavtalen allmängiltigförklarade på delar av arbetsmarknaden. Är allmängiltigförklaring något även för Sverige? (sid. 63-64, 209-216)
- Trepartsöverenskommelser är vanliga i andra nordiska länder. I Sverige finns en trend i denna riktning. (s. 202-209)
- Lönebildningen under Industriavtalet. (sid. 64-108)
- Varför är det så få strejker i Sverige? Sverige har det i särklass lägsta antalet förlorade arbetsdagar även ur ett nordiskt perspektiv. (s. 78-79, 81-91)
- Ett brett spektrum av faktorer påverkar styrkeförhållandena mellan parterna. (s. 94-96)
- A-kassornas organisationsgrad 2006-2023 (sid. 261)
- Andelen direktanslutna till fackliga a-kassor 1990-2023 (sid. 258-260, 319-324)
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
svenska modellen, fackförening, Sverige, Danmark, Finland, Norge, Norden, organisationsgrad, lönebildning, industrinormen, Industriavtalet, allmängiltigförklaring, arbetare, tjänstemän, LO, PTK, huvudavtal, omställningsstudiestöd, etableringsjobb, kollektivavtal, utstationerad, arbetskraftsmigrant, Kollektivavtalstäckning, akademiker, TCO, Saco, arbetsgivare, a-kassa, direktansluten, medlemskap, medlemsavgift, inkomstförsäkring, reallön, ekonomisk konjunktur, utrikes född, arbetsmarknadsmodell, partsmodellen, sociologi, sociology, arbetsrätt, Las, partsreglering, självreglering, trepartssamarbete, Medlingsinstitutet, strejk, konfliktfond, strejkrätt, sympatiåtgärd, IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, Kommunal, Handelsanställdas förbund, Facken inom industrin, vita fläckar, anställningsskydd, fackförbund, Frontfagsmodellen, konflikträtt
in
Arbetsliv och inflytande
pages
368 pages
publisher
Arena Idé
ISBN
978-91-985543-8-0
project
Den svenska modellen: fack, arbetsgivare och kollektivavtal
Trade Unions in Europe (27 EU countries)
language
Swedish
LU publication?
yes
id
d8120e9b-83a1-4b42-9c1a-1895de9f0fdf
date added to LUP
2024-06-08 19:59:14
date last changed
2024-06-13 08:01:08
@techreport{d8120e9b-83a1-4b42-9c1a-1895de9f0fdf,
  abstract     = {{Exempel på saker som tas upp i rapporten:<br/>- Rekordstor klyfta mellan arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad: <br/>58 respektive 73 procent 2023 = 15 procentenheter. (sid. 8-9, 13-15, 261-273)<br/>- Den fackliga organisationsgraden steg under ”pandemiåren” 2020 och 2021 men sjönk under ”inflationsåren” 2022 och 2023. Nedgången var mindre 2023 än 2022. (sid. 8-12, 261-281)<br/>- Antalet yrkesaktiva fackmedlemmar ökade 2023. (sid. 232)<br/>- Medlemsutvecklingen i LO-, TCO- och Sacoförbunden 2006-2023. (sid. 239-252)<br/>- Medlemsutvecklingen i LO, TCO, Saco och övriga 2015-2023 (s. 231-234)<br/>- De 35 största fackförbunden i Sverige 2023. (sid. 252-254)<br/>- Sveriges sex största fackförbund 1940-2023. (sid. 340)<br/>- De fackliga centralorganisationernas andelar av yrkesaktiva medlemmarna. (s. 237-239)<br/>- Rekordstor andel av arbetarna är utrikes födda: 34 procent 2023. (sid. 10-11, 273-281)<br/>- Bland anställda är tjänstemännen mer än dubbelt så många som arbetarna. (sid. 12-13, 285-291)<br/>- Enbart akademikerna är fler än arbetarna. (sid 286-287)<br/>- Paradox: tjänstemännen har den högsta organisationsgraden men den lägsta kollektivavtalstäckningen i privat sektor. (sid. 18, 291-295)<br/>- Minskande andel förtroendevalda medlemmar – kan trenden vändas? (sid. 303-313)<br/>- I Finland och Norge är kollektivavtalen allmängiltigförklarade på delar av arbetsmarknaden. Är allmängiltigförklaring något även för Sverige? (sid. 63-64, 209-216)<br/>- Trepartsöverenskommelser är vanliga i andra nordiska länder. I Sverige finns en trend i denna riktning. (s. 202-209)<br/>- Lönebildningen under Industriavtalet. (sid. 64-108)<br/>- Varför är det så få strejker i Sverige? Sverige har det i särklass lägsta antalet förlorade arbetsdagar även ur ett nordiskt perspektiv. (s. 78-79, 81-91)<br/>- Ett brett spektrum av faktorer påverkar styrkeförhållandena mellan parterna. (s. 94-96)<br/>- A-kassornas organisationsgrad 2006-2023 (sid. 261)<br/>- Andelen direktanslutna till fackliga a-kassor 1990-2023 (sid. 258-260, 319-324)<br/>}},
  author       = {{Kjellberg, Anders}},
  institution  = {{Arena Idé}},
  isbn         = {{978-91-985543-8-0}},
  keywords     = {{svenska modellen; fackförening; Sverige; Danmark; Finland; Norge; Norden; organisationsgrad; lönebildning; industrinormen; Industriavtalet; allmängiltigförklaring; arbetare; tjänstemän; LO; PTK; huvudavtal; omställningsstudiestöd; etableringsjobb; kollektivavtal; utstationerad; arbetskraftsmigrant; Kollektivavtalstäckning; akademiker; TCO; Saco; arbetsgivare; a-kassa; direktansluten; medlemskap; medlemsavgift; inkomstförsäkring; reallön; ekonomisk konjunktur; utrikes född; arbetsmarknadsmodell; partsmodellen; sociologi; sociology; arbetsrätt; Las; partsreglering; självreglering; trepartssamarbete; Medlingsinstitutet; strejk; konfliktfond; strejkrätt; sympatiåtgärd; IF Metall; Unionen; Sveriges Ingenjörer; Kommunal; Handelsanställdas förbund; Facken inom industrin; vita fläckar; anställningsskydd; fackförbund; Frontfagsmodellen; konflikträtt}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{06}},
  series       = {{Arbetsliv och inflytande}},
  title        = {{Den svenska partsmodellen ur ett nordiskt perspektiv: facklig anslutning och lönebildning}},
  url          = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/188960814/Arena_Ide_-_Kjellberg_2024.pdf}},
  year         = {{2024}},
}