Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Vad är facklig styrka? : Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen

Kjellberg, Anders LU (2021) In Futurion
Abstract (Swedish)
En hög andel fackligt anslutna och fackligt aktiva ute på arbetsplatserna är grunden för fackföreningsrörelsens styrka. Även samverkan mellan olika fack gör skillnad. Ibland sker det på tvärs av centralorganisationerna som när samarbetsorganisationen Facken inom industrin tog initiativet till 1997 års Industriavtal, eller när 2020 års huvudavtal undertecknades av Förhandlings- och samverkansrådet PTK, som innefattar privatanställda medlemmar i TCO- och Saco-förbunden samt Ledarna. Även om de båda tyngsta LO-facken snart anslöt sig till avtalet visar det på en styrkeförskjutning inom den fackliga rörelsen till förmån för tjänstemannafacken. Hur starkt facket är i organisatoriskt avseende utgör bara en av flera aspekter på facklig styrka.... (More)
En hög andel fackligt anslutna och fackligt aktiva ute på arbetsplatserna är grunden för fackföreningsrörelsens styrka. Även samverkan mellan olika fack gör skillnad. Ibland sker det på tvärs av centralorganisationerna som när samarbetsorganisationen Facken inom industrin tog initiativet till 1997 års Industriavtal, eller när 2020 års huvudavtal undertecknades av Förhandlings- och samverkansrådet PTK, som innefattar privatanställda medlemmar i TCO- och Saco-förbunden samt Ledarna. Även om de båda tyngsta LO-facken snart anslöt sig till avtalet visar det på en styrkeförskjutning inom den fackliga rörelsen till förmån för tjänstemannafacken. Hur starkt facket är i organisatoriskt avseende utgör bara en av flera aspekter på facklig styrka. Bland de elva styrkedimensioner som diskuteras i rapporten finns också ekonomiska resurser, mobiliseringsförmåga, strategisk position, förhandlingsstyrka, politiskt inflytande, idébaserad styrka och förnyelseförmåga. Särskilt uppmärksammas de olika styrkedimensionernas betydelse för det lokala facket sedan 1980-talet, hur det är i dagsläget och vilka tendenser som kan urskiljas vid en blick in i framtiden.

(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
facklig styrka, facklig organisering, organisationsgrad, arbetare, tjänstemän, facklig makt, mobiliseringsförmåga, konfliktkapacitet, strejk, konfliktfond, strejkfond, strategisk position, förhandlingsstyrka, institutionell styrka, idébaserad styrka, förnyelseförmåga, styrelserepresentation, Las, MBL, Förtroendemannalagen, ombudsman, förtroendevald, fackklubb, organisatorisk styrka, e-handel, globalisering, social rörelse, kollektiv identitet, partsmodellen, statsreglering, partsreglering, Industriavtalet, huvudavtal, TCO, LO, Saco, Unionen, If Metall, Kommunal, Sveriges ingenjörer, Facken inom industrin, kollektivavtal, arbetsgivare, allmängiltigförklaring, eurozon, distansarbete, hemarbete, coronapandemin
in
Futurion
issue
1
pages
60 pages
publisher
Futurion
report number
2021
ISBN
978-91-985556-3-9
project
Facklig makt och lokal organisering
language
Swedish
LU publication?
yes
id
70971bf1-fdf3-43f8-9f30-5528208e5392
date added to LUP
2021-01-18 13:10:28
date last changed
2023-09-03 13:48:06
@techreport{70971bf1-fdf3-43f8-9f30-5528208e5392,
  abstract     = {{En hög andel fackligt anslutna och fackligt aktiva ute på arbetsplatserna är grunden för fackföreningsrörelsens styrka. Även samverkan mellan olika fack gör skillnad. Ibland sker det på tvärs av centralorganisationerna som när samarbetsorganisationen Facken inom industrin tog initiativet till 1997 års Industriavtal, eller när 2020 års huvudavtal undertecknades av Förhandlings- och samverkansrådet PTK, som innefattar privatanställda medlemmar i TCO- och Saco-förbunden samt Ledarna. Även om de båda tyngsta LO-facken snart anslöt sig till avtalet visar det på en styrkeförskjutning inom den fackliga rörelsen till förmån för tjänstemannafacken. Hur starkt facket är i organisatoriskt avseende utgör bara en av flera aspekter på facklig styrka. Bland de elva styrkedimensioner som diskuteras i rapporten finns också ekonomiska resurser, mobiliseringsförmåga, strategisk position, förhandlingsstyrka, politiskt inflytande, idébaserad styrka och förnyelseförmåga. Särskilt uppmärksammas de olika styrkedimensionernas betydelse för det lokala facket sedan 1980-talet, hur det är i dagsläget och vilka tendenser som kan urskiljas vid en blick in i framtiden.  <br/><br/>}},
  author       = {{Kjellberg, Anders}},
  institution  = {{Futurion}},
  isbn         = {{978-91-985556-3-9}},
  keywords     = {{facklig styrka; facklig organisering; organisationsgrad; arbetare; tjänstemän; facklig makt; mobiliseringsförmåga; konfliktkapacitet; strejk; konfliktfond; strejkfond; strategisk position; förhandlingsstyrka; institutionell styrka; idébaserad styrka; förnyelseförmåga; styrelserepresentation; Las; MBL; Förtroendemannalagen; ombudsman; förtroendevald; fackklubb; organisatorisk styrka; e-handel; globalisering; social rörelse; kollektiv identitet; partsmodellen; statsreglering; partsreglering; Industriavtalet; huvudavtal; TCO; LO; Saco; Unionen; If Metall; Kommunal; Sveriges ingenjörer; Facken inom industrin; kollektivavtal; arbetsgivare; allmängiltigförklaring; eurozon; distansarbete; hemarbete; coronapandemin}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{02}},
  number       = {{2021}},
  series       = {{Futurion}},
  title        = {{Vad är facklig styrka? : Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen}},
  url          = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/94464595/Futurion_Vad_r_facklig_styrka_Anders_Kjellberg_2021.pdf}},
  year         = {{2021}},
}