Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Den finska arbetsmarknadsmodellen under press

Kjellberg, Anders LU (2024) In Arena Essä
Abstract (Swedish)
Den nya högerledda regeringen i Finland under Petteri Orpo är i full färd med att göra genomgripande förändringar av den finska arbetsmarknadsmodellen. Det handlar om konflikträtten, lönebildningen, förhandlingssystemet och de sociala förmånerna:
•Begränsad rätt till sympatiåtgärder och politiska strejker samt kraftigt ökade böter i samband med olagliga konfliktåtgärder
•Statliga medlare får inte godkänna löneökningar som är högre än inom exportindustrin
•Ändrade förhandlingsregler så att lokala avtal kan träffas mellan oorganiserade arbetsgivare och icke-fackliga representanter för de anställda
•Försämrad social trygghet, avskaffat vuxenutbildningsstöd
Till skillnad från i Sverige ges arbetsmarknadens parter ett mycket... (More)
Den nya högerledda regeringen i Finland under Petteri Orpo är i full färd med att göra genomgripande förändringar av den finska arbetsmarknadsmodellen. Det handlar om konflikträtten, lönebildningen, förhandlingssystemet och de sociala förmånerna:
•Begränsad rätt till sympatiåtgärder och politiska strejker samt kraftigt ökade böter i samband med olagliga konfliktåtgärder
•Statliga medlare får inte godkänna löneökningar som är högre än inom exportindustrin
•Ändrade förhandlingsregler så att lokala avtal kan träffas mellan oorganiserade arbetsgivare och icke-fackliga representanter för de anställda
•Försämrad social trygghet, avskaffat vuxenutbildningsstöd
Till skillnad från i Sverige ges arbetsmarknadens parter ett mycket begränsat utrymme i omstöpningen av den finska modellen. Det skiljer sig på ett avgörande sätt från motsvarande process i Sverige vad gäller samarbetsklimat, tidsplan och parternas möjligheter att påverka. I Sverige föregicks inrättandet av Medlingsinstitutet år 2000 av Industriavtalet 1997 som facken inom industrin tagit initiativet till året innan. Likaså var det parterna som genom 2022 års huvudavtal kom överens om förändringarna av anställningsskyddet och att införa nya omställningsmöjligheter. Både när det gäller lönebildningen och de andra förändringarna skedde det visserligen efter påtryckningar från politiskt håll, men det var parterna själva som förhandlade och fattade de avgörande besluten.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to specialist publication or newspaper
publication status
published
subject
keywords
Finland, arbetsmarknadsmodell, Finska modellen, strejkrätt, politisk strejk, lönebildning, sympatikonflikt, industrinorm, vuxenutbildningsstöd, intern devalvering, strejkfrekvens, svenska modellen, SAK, FFC, trepartsöverenskommelse, proportionalitetsregel, fredsplikt, kollektivavtal, Konkurrenskraftsavtalet, Irene Wennemo, exportindustrin, teknikindustrin, skogsindustrin, allmängiltigförklaring, hängavtal, branschavtal, täckningsgrad, Industriavtalet, UPM, Finlands Näringsliv, Petteri Orpo, omställningsstudiestöd, arbetslagstiftning, arbetsrätt
in
Arena Essä
pages
25 pages
publisher
Dagens Arena
project
Trade Unions in Europe (27 EU countries)
language
Swedish
LU publication?
yes
id
0f84d2c3-5d24-4a16-9ec4-ec985f0c92aa
alternative location
https://www.dagensarena.se/essa/den-finska-arbetsmarknadsmodellen-press/
date added to LUP
2024-05-21 20:00:37
date last changed
2024-05-27 12:49:42
@misc{0f84d2c3-5d24-4a16-9ec4-ec985f0c92aa,
  abstract     = {{Den nya högerledda regeringen i Finland under Petteri Orpo är i full färd med att göra genomgripande förändringar av den finska arbetsmarknadsmodellen. Det handlar om konflikträtten, lönebildningen, förhandlingssystemet och de sociala förmånerna:<br/>•Begränsad rätt till sympatiåtgärder och politiska strejker samt kraftigt ökade böter i samband med olagliga konfliktåtgärder<br/>•Statliga medlare får inte godkänna löneökningar som är högre än inom exportindustrin<br/>•Ändrade förhandlingsregler så att lokala avtal kan träffas mellan oorganiserade arbetsgivare och icke-fackliga representanter för de anställda<br/>•Försämrad social trygghet, avskaffat vuxenutbildningsstöd<br/>Till skillnad från i Sverige ges arbetsmarknadens parter ett mycket begränsat utrymme i omstöpningen av den finska modellen. Det skiljer sig på ett avgörande sätt från motsvarande process i Sverige vad gäller samarbetsklimat, tidsplan och parternas möjligheter att påverka. I Sverige föregicks inrättandet av Medlingsinstitutet år 2000 av Industriavtalet 1997 som facken inom industrin tagit initiativet till året innan. Likaså var det parterna som genom 2022 års huvudavtal kom överens om förändringarna av anställningsskyddet och att införa nya omställningsmöjligheter. Både när det gäller lönebildningen och de andra förändringarna skedde det visserligen efter påtryckningar från politiskt håll, men det var parterna själva som förhandlade och fattade de avgörande besluten. <br/>}},
  author       = {{Kjellberg, Anders}},
  keywords     = {{Finland; arbetsmarknadsmodell; Finska modellen; strejkrätt; politisk strejk; lönebildning; sympatikonflikt; industrinorm; vuxenutbildningsstöd; intern devalvering; strejkfrekvens; svenska modellen; SAK; FFC; trepartsöverenskommelse; proportionalitetsregel; fredsplikt; kollektivavtal; Konkurrenskraftsavtalet; Irene Wennemo; exportindustrin; teknikindustrin; skogsindustrin; allmängiltigförklaring; hängavtal; branschavtal; täckningsgrad; Industriavtalet; UPM; Finlands Näringsliv; Petteri Orpo; omställningsstudiestöd; arbetslagstiftning; arbetsrätt}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{05}},
  publisher    = {{Dagens Arena}},
  series       = {{Arena Essä}},
  title        = {{Den finska arbetsmarknadsmodellen under press}},
  url          = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/187809564/Den_finska_arbetsmarknadsmodellen_under_press_Dagens_Arena-2.pdf}},
  year         = {{2024}},
}