Den finska arbetsmarknadsmodellen under press
(2024) In Arena Essä- Abstract (Swedish)
- Den nya högerledda regeringen i Finland under Petteri Orpo är i full färd med att göra genomgripande förändringar av den finska arbetsmarknadsmodellen. Det handlar om konflikträtten, lönebildningen, förhandlingssystemet och de sociala förmånerna:
•Begränsad rätt till sympatiåtgärder och politiska strejker samt kraftigt ökade böter i samband med olagliga konfliktåtgärder
•Statliga medlare får inte godkänna löneökningar som är högre än inom exportindustrin
•Ändrade förhandlingsregler så att lokala avtal kan träffas mellan oorganiserade arbetsgivare och icke-fackliga representanter för de anställda
•Försämrad social trygghet, avskaffat vuxenutbildningsstöd
Till skillnad från i Sverige ges arbetsmarknadens parter ett mycket... (More) - Den nya högerledda regeringen i Finland under Petteri Orpo är i full färd med att göra genomgripande förändringar av den finska arbetsmarknadsmodellen. Det handlar om konflikträtten, lönebildningen, förhandlingssystemet och de sociala förmånerna:
•Begränsad rätt till sympatiåtgärder och politiska strejker samt kraftigt ökade böter i samband med olagliga konfliktåtgärder
•Statliga medlare får inte godkänna löneökningar som är högre än inom exportindustrin
•Ändrade förhandlingsregler så att lokala avtal kan träffas mellan oorganiserade arbetsgivare och icke-fackliga representanter för de anställda
•Försämrad social trygghet, avskaffat vuxenutbildningsstöd
Till skillnad från i Sverige ges arbetsmarknadens parter ett mycket begränsat utrymme i omstöpningen av den finska modellen. Det skiljer sig på ett avgörande sätt från motsvarande process i Sverige vad gäller samarbetsklimat, tidsplan och parternas möjligheter att påverka. I Sverige föregicks inrättandet av Medlingsinstitutet år 2000 av Industriavtalet 1997 som facken inom industrin tagit initiativet till året innan. Likaså var det parterna som genom 2022 års huvudavtal kom överens om förändringarna av anställningsskyddet och att införa nya omställningsmöjligheter. Både när det gäller lönebildningen och de andra förändringarna skedde det visserligen efter påtryckningar från politiskt håll, men det var parterna själva som förhandlade och fattade de avgörande besluten.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/0f84d2c3-5d24-4a16-9ec4-ec985f0c92aa
- author
- Kjellberg, Anders LU
- organization
- publishing date
- 2024-05-22
- type
- Contribution to specialist publication or newspaper
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Finland, arbetsmarknadsmodell, Finska modellen, strejkrätt, politisk strejk, lönebildning, sympatikonflikt, industrinorm, vuxenutbildningsstöd, intern devalvering, strejkfrekvens, svenska modellen, SAK, FFC, trepartsöverenskommelse, proportionalitetsregel, fredsplikt, kollektivavtal, Konkurrenskraftsavtalet, Irene Wennemo, exportindustrin, teknikindustrin, skogsindustrin, allmängiltigförklaring, hängavtal, branschavtal, täckningsgrad, Industriavtalet, UPM, Finlands Näringsliv, Petteri Orpo, omställningsstudiestöd, arbetslagstiftning, arbetsrätt
- in
- Arena Essä
- pages
- 25 pages
- publisher
- Dagens Arena
- project
- Trade Unions in Europe (27 EU countries)
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 0f84d2c3-5d24-4a16-9ec4-ec985f0c92aa
- alternative location
- https://www.dagensarena.se/essa/den-finska-arbetsmarknadsmodellen-press/
- date added to LUP
- 2024-05-21 20:00:37
- date last changed
- 2024-05-27 12:49:42
@misc{0f84d2c3-5d24-4a16-9ec4-ec985f0c92aa, abstract = {{Den nya högerledda regeringen i Finland under Petteri Orpo är i full färd med att göra genomgripande förändringar av den finska arbetsmarknadsmodellen. Det handlar om konflikträtten, lönebildningen, förhandlingssystemet och de sociala förmånerna:<br/>•Begränsad rätt till sympatiåtgärder och politiska strejker samt kraftigt ökade böter i samband med olagliga konfliktåtgärder<br/>•Statliga medlare får inte godkänna löneökningar som är högre än inom exportindustrin<br/>•Ändrade förhandlingsregler så att lokala avtal kan träffas mellan oorganiserade arbetsgivare och icke-fackliga representanter för de anställda<br/>•Försämrad social trygghet, avskaffat vuxenutbildningsstöd<br/>Till skillnad från i Sverige ges arbetsmarknadens parter ett mycket begränsat utrymme i omstöpningen av den finska modellen. Det skiljer sig på ett avgörande sätt från motsvarande process i Sverige vad gäller samarbetsklimat, tidsplan och parternas möjligheter att påverka. I Sverige föregicks inrättandet av Medlingsinstitutet år 2000 av Industriavtalet 1997 som facken inom industrin tagit initiativet till året innan. Likaså var det parterna som genom 2022 års huvudavtal kom överens om förändringarna av anställningsskyddet och att införa nya omställningsmöjligheter. Både när det gäller lönebildningen och de andra förändringarna skedde det visserligen efter påtryckningar från politiskt håll, men det var parterna själva som förhandlade och fattade de avgörande besluten. <br/>}}, author = {{Kjellberg, Anders}}, keywords = {{Finland; arbetsmarknadsmodell; Finska modellen; strejkrätt; politisk strejk; lönebildning; sympatikonflikt; industrinorm; vuxenutbildningsstöd; intern devalvering; strejkfrekvens; svenska modellen; SAK; FFC; trepartsöverenskommelse; proportionalitetsregel; fredsplikt; kollektivavtal; Konkurrenskraftsavtalet; Irene Wennemo; exportindustrin; teknikindustrin; skogsindustrin; allmängiltigförklaring; hängavtal; branschavtal; täckningsgrad; Industriavtalet; UPM; Finlands Näringsliv; Petteri Orpo; omställningsstudiestöd; arbetslagstiftning; arbetsrätt}}, language = {{swe}}, month = {{05}}, publisher = {{Dagens Arena}}, series = {{Arena Essä}}, title = {{Den finska arbetsmarknadsmodellen under press}}, url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/187809564/Den_finska_arbetsmarknadsmodellen_under_press_Dagens_Arena-2.pdf}}, year = {{2024}}, }