Parenting in screen times : Negotiations, practices and experiences in everyday family life

Abstract

This dissertation is about modern-day parenting in relation to what is commonly
known as screen time. While screen time in everyday language is used to connote
activities on screen technologies, it has become a phenomenon which often
describes a site of struggle, uncertainty and frustration in the domestic space
(Livingstone & Blum-Ross 2020; Sandberg et al. 2024a). Parents are expected to
manage and control screen activities in their family’s everyday life, which often
results in increased pressures in the day-to-day. Children are often seen as
especially vulnerable, which extends to screens and media use (Lafton et al. 2023).
At the same time, the mundane everyday is a site of coherence and routines
(Bausinger 1984), a place of simply living. Parents navigate this everyday from
their own vantage points, which makes their experiences unique. The subjective
experience within this intersubjective life-world (Schütz & Luckmann 1973) is
central in this study to understand how the parents negotiate, experience and
manage screen time in their everyday life. While screen time is a criticized term,
it is in this dissertation to be understood as it is used in daily language, and how
the parents themselves make sense of it. In semi-structured interviews with a total of 35 parents, this contemporary everyday is explored. The central theoretical
framework is based on Alfred Schütz’s (1970; Schütz & Luckmann 1973) social
phenomenology, David Morgan’s (2011) notion of parenting as something
continuously being ‘done’ in practice, Hilary Putnam’s (1990) arguments on
morality, and ideals around contemporary parenting, based mainly on Sharon
Hays’ (1996) and Frank Furedi’s (2008) arguments around “intensive parenting”
and “paranoid parenting”. The arguments made in the dissertation illustrate how
parents engage in moral negotiations around screen time, where they engage with the phenomenon in ways that are subjective (their own accumulated knowledge and experiences), intersubjective (their children, other parents and the changing everyday contexts) and horizonal (state recommendations and public discourses surrounding the phenomenon). In accepting that media is now an integral part of daily life, parents engage in routinization work, attempting to assimilate screen time into their everyday amongst the ensemble of other mundane activities. This makes screen time attain special meaning, at times attempted to be ‘naturalized’ and less visible in daily life, other times it remains a site of struggle. This creates ambivalent and paradoxical ideas around how screen time actually fits into the parents’ life-worlds. Moreover, the negotiations often draw and reproduce contemporary parenting ideals, which are intensely child focused (especially on health and child development) and a site of many uncertainties and doubts around what is the ‘best’ parenting practice. However, some parents are also seen resisting these ideals, while at the same time illustrating that they still relate to them. Situated in the Swedish context, the study contributes to the existing empirical body of work on parents and screen time in Media and Communication studies (see Blum-Ross & Livingstone 2018; Jeffrey 2021a; Willett 2023; Sandberg et al. 2024a; 2024b), while adding further dimensions of morality, practices and contemporary parenting ideals to it.

Abstract (Swedish)

Denna avhandling handlar om samtidens föräldraskap i relation till vad som i vardagen ofta kallas för skärmtid. Medan skärmtid i vardagligt språkbruk används för att beteckna aktiviteter på och kring skärmteknologier, har det kommit att bli ett fenomen som ofta beskriver en plats för konfrontation, osäkerhet och frustration i hemmet (Livingstone & Blum-Ross 2020; Sandberg et al. 2024a). Föräldrar förväntas hantera och kontrollera deras barns skärmanvändning i familjens vardagsliv, vilket ofta leder till ökade påfrestningar. Barn ses ofta som särskilt sårbara, vilket också inkluderar skärmar och medieanvändning (Lafton et al. 2023). Samtidigt består vardagslivet av sammanhang och rutiner (Bausinger 1984), en plats för attt helt enkelt leva sitt liv. Föräldrar navigerar denna vardag utifrån sina egna perspektiv och liv, vilket gör deras erfarenheter unika. Den subjektiva upplevelsen inom denna intersubjektiva livsvärld (Schütz & Luckmann 1973) är central i denna studie, för att förstå hur föräldrar förhandlar, upplever och hanterar skärmtid i sin vardag.

Även om skärmtid är ett kritiserat begrepp, förstås det i denna avhandling så som det används i vardagligt bruk, och hur föräldrarna själva gör begreppet meningfullt. Genom semistrukturerade intervjuer med totalt 35 föräldrar undersöks föräldrarnas vardag. Det centrala teoretiska ramverket bygger på Alfred Schütz’ (1970; Schütz & Luckmann 1973) sociala fenomenologi, David Morgans (2011) syn på föräldraskap som något som ständigt "görs" i praktiker, Hilary Putnams (1990) argument kring moral, samt ideal och normer kring samtida föräldraskap, främst baserat på Sharon Hays’ (1996) och Frank Furedis (2008) resonemang kring ”intensivt föräldraskap” och ”paranoid parenting”.

Analysen i avhandlingen visar hur föräldrar engagerar sig i olika moraliska förhandlingar kring skärmtid, där de förhåller sig till fenomenet på sätt som är subjektiva (deras egen kunskap och erfarenhet), intersubjektiva (deras barn, andra föräldrar och olika vardagskontexter) och "horizonal" (baserat i bergepp kring livsvärldens horisonter, såsom statliga rekommendationer och offentliga diskurser kring skärmtid). Föräldrarna förstår och accepterar att medier nu är en integrerad del av vardagen, där de ägnar såg åt rutinisationsarbeten, där de försöker assimilera skärmtid in i vardagen bland andra vardagliga aktiviteter. Detta gör att skärmtid får en särskild betydelse – ibland försöker föräldrarna ”naturliggöra” den och göra den mindre synlig i vardagen, medan den andra gånger förblir en plats för konflikt. Detta skapar ambivalenta och paradoxala föreställningar kring hur skärmtid faktiskt passar in i föräldrarnas livsvärldar.

Dessa förhandlingarna reproducerar ofta samtida föräldraskapsideal, som är starkt barnfokuserade (särskilt med fokus på hälsa och barns utveckling), och en plats för många osäkerheter och tvivel kring vad som är det ”bästa” föräldraskapet. Samtidigt visar vissa föräldrar motstånd mot dessa ideal, även om de fortfarande förhåller sig till dem. Belägen i en svensk kontext bidrar studien till den existerande empiriska forskningen om föräldrar och skärmtid inom medie- och kommunikationsvetenskap (se Blum-Ross & Livingstone 2018; Jeffrey 2021a; Willett 2023; Sandberg et al. 2024a; 2024b), och tillför samtidigt ytterligare dimensioner av moral, praktik och samtida föräldraideal.

• author: Johansson, Magnus
• supervisor: Magnus Andersson; Mia-Marie Hammarlin
• opponent: Professor Damkjær, Maja Sonne, Aarhus university
• organization: Department of Communication
• publishing date: 2025-08
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Media and Communications; Media and Communication Studies
• keywords: Föräldrar, Föräldraskap, Vardagsliv, Skärmtid, Moral, Bra föräldraskap, Mediepraktiker, Fenomenologi, Reflexivitet, Förhandlingar, Familjeliv, Parenting, Parenthood, Everyday life, Screen time, Morality, Good parenthood, Media practice, Phenomenology, Reflexivity, Negotiations, Family life
• pages: 275 pages
• defense location: Aulan, SOL centrum, Lund
• defense date: 2025-09-12 10:00:00
• ISBN: 978-91-8104-596-3
• ISBN: 978-91-8104-597-0
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 4207583a-da3c-41d7-9025-5adbb8020304
• date added to LUP: 2025-08-07 10:22:22
• date last changed: 2025-08-08 15:22:08