Advanced

Inequality, Health, and Smoking

Kjellsson, Gustav LU (2014) In Lund Economic Studies 175.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling består av fem fristående uppsatser som alla bidrar till den hälsoekonomiska litteraturen om socioekonomiska skillnader i hälsa och hälsorelaterat beteende.

De två första uppsatserna, tillsammans med det tillhörande avsnittet i introduktionen, utgör en kompass för ojämlikhetsanalytiker i den snåriga diskussionen om hur vi bör mäta ojämlikhet i hälsa. I synnerhet diskuteras hur vi bör förhålla oss till ojämlikhethetsmått och begrepp som härstammar från litteraturen om inkomstojämlikhet när hälsovariabeln i fråga har andra egenskaper än inkomst. Dessa uppsatser påvisar att mycket av det som är självklart för inkomstojämlikhetmått ställs på kant när vi vill mäta hur ojämlik... (More)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling består av fem fristående uppsatser som alla bidrar till den hälsoekonomiska litteraturen om socioekonomiska skillnader i hälsa och hälsorelaterat beteende.

De två första uppsatserna, tillsammans med det tillhörande avsnittet i introduktionen, utgör en kompass för ojämlikhetsanalytiker i den snåriga diskussionen om hur vi bör mäta ojämlikhet i hälsa. I synnerhet diskuteras hur vi bör förhålla oss till ojämlikhethetsmått och begrepp som härstammar från litteraturen om inkomstojämlikhet när hälsovariabeln i fråga har andra egenskaper än inkomst. Dessa uppsatser påvisar att mycket av det som är självklart för inkomstojämlikhetmått ställs på kant när vi vill mäta hur ojämlik fördelningen av en bunden (eller binär) hälsovariabel är. Den första uppsatsen reder ut debatten mellan Guido Erreygers och Adam Wagstaff som pågått i de ledande hälsoekonomiska tidskrifter genom att granska de värdeomdömen som implicit finns i de ojämlikhetindex som de två förespråkar. Den andra uppsatsen fokuserar specifikt på hur ska vi förhålla oss till frågan om vilken förändring av hälsofördelning i en population som bevarar nivån av ojämlikhet, och hur detta förhållningsätt bör skilja sig åt mellan obundna variabler som inkomst och bundna hälsovariabler.

Den tredje uppsatsen bidrar till litteraturen om mätfel i självrapporterad data vid analys av ojämlikhet i sjukvårdsutnyttjande. Uppsatsen behandlar ett stort enkätexperiment som jämför självrapporterad och registrerad data över sjukhusinläggningar, och varierar perioden under vilken respondenter ombeds uppge sin sjukvårdskonsumtion mellan en, tre, sex och tolv månader. Experimentet undersöker hur längden av denna period påverkar mätfel av självrapporterad data i två dimensioner, ett aggregat av antal sjukhusinläggningar och associationen med socioekonomisk status.

De två sista uppsatserna bidrar till den empiriska litteraturen om socioekonomiska skillnader i rökningsbeteende. Data kommer från SCB: s undersökning av levnadsförhållanden (ULF) 1980-2005 samt registerdata över inkomster och utbildning. Den första av dessa uppsatser undersöker hur persistens i rökning, eller ”rökningsberoende”, varierar med utbildningsnivå. Den sista uppsatsen undersöker graden av inkomstrelaterad ojämlikhet i rökningsbeteende hos kvinnor med hjälp av de index som diskuteras i de tidigare uppsatserna, samt visar att det viktigaste bidraget till nivån av ojämlikhet kommer från skillnader i utbildningsnivå. Uppsatsen bidrar också metodologiskt genom att utveckla och använda en utvidgning av standard metoder. Utvidgningen belyser vikten av att ta hänsyn till de potentiella kanaler genom vilka socioekonomisk bakgrund kan påverka inkomstrelaterad ojämlikhet i rökning (såväl som hälsa). Resultaten visar att socioekonomisk bakgrund indirekt bidrar till nivån av ojämlikhet genom en ökad utbildningsnivå bland kvinnor med högre socioekonomisk bakgrund, vilket också demonstrerar vikten av att använda den föreslagna utvidgningen. (Less)
Abstract
This thesis consists of five self-contained, yet related, research papers, which all contribute to the economic literature on socioeconomic differences in health and health related behavior.

The first two papers provide a compass in the discussion of how to measure health inequality and, more specifically, how to adjust measures and concepts when moving from an unbounded income variable to a bounded (or binary) health variable. The first paper reconciles the debate between Guido Erreygers and Adam Wagstaff in the leading health economic journals by scrutinizing the value judgments implicit in their respective version of the Concentration Index. The second paper focuses on how the boundedness of health variables ought to affect our... (More)
This thesis consists of five self-contained, yet related, research papers, which all contribute to the economic literature on socioeconomic differences in health and health related behavior.

The first two papers provide a compass in the discussion of how to measure health inequality and, more specifically, how to adjust measures and concepts when moving from an unbounded income variable to a bounded (or binary) health variable. The first paper reconciles the debate between Guido Erreygers and Adam Wagstaff in the leading health economic journals by scrutinizing the value judgments implicit in their respective version of the Concentration Index. The second paper focuses on how the boundedness of health variables ought to affect our perception of what distributional change preserves the level of inequality.

The third paper reports results from a large survey experiment contributing to the literature on measurement error of self-reported data in analysis of health care inequality. By comparing registered with self-reported hospitalizations of respondents exposed to recall periods of one, three, six, or twelve months, the experiment examines how the length of the recall period affects the recall error of self-reported data in two dimensions: an aggregate of hospitalization and the association with socioeconomic variables.

The final two papers contribute to the empirical literature on socioeconomic differences in smoking, exploiting smoking information from Statistics Sweden’s Survey of Living Conditions (ULF) 1980-2005, complemented with registry data on income and education. The first of these two papers examines how state dependency, or addiction, varies with educational attainments. The final paper measures, and decomposes, long-run income-related smoking inequality. The contribution of the paper is also methodological, as it suggests an extension of the standard decomposition of the concentration index, and demonstrates the importance of accounting for the potential pathways through which socioeconomic background may affect smoking inequality. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Van Ourti, Tom, Erasmus University Rotterdam
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Health Inequality, Inequality measurement, Smoking, Survey Methods, Health survey, Hospitalization, Recall error, Recall periods, Concentration index, bounded variables
in
Lund Economic Studies
volume
175
pages
185 pages
publisher
Department of Economics, Lund Universtiy
defense location
EC3:210
defense date
2014-03-27 10:15
ISBN
978-91-7473-874-2
978-91-7473-875-9
0460-0029
language
English
LU publication?
yes
id
5cd0f4a1-368a-4ec0-9988-ebae04a74a30 (old id 4275907)
date added to LUP
2014-03-05 14:14:22
date last changed
2016-09-19 08:45:07
@phdthesis{5cd0f4a1-368a-4ec0-9988-ebae04a74a30,
  abstract     = {This thesis consists of five self-contained, yet related, research papers, which all contribute to the economic literature on socioeconomic differences in health and health related behavior.<br/><br>
The first two papers provide a compass in the discussion of how to measure health inequality and, more specifically, how to adjust measures and concepts when moving from an unbounded income variable to a bounded (or binary) health variable. The first paper reconciles the debate between Guido Erreygers and Adam Wagstaff in the leading health economic journals by scrutinizing the value judgments implicit in their respective version of the Concentration Index. The second paper focuses on how the boundedness of health variables ought to affect our perception of what distributional change preserves the level of inequality. <br/><br>
The third paper reports results from a large survey experiment contributing to the literature on measurement error of self-reported data in analysis of health care inequality. By comparing registered with self-reported hospitalizations of respondents exposed to recall periods of one, three, six, or twelve months, the experiment examines how the length of the recall period affects the recall error of self-reported data in two dimensions: an aggregate of hospitalization and the association with socioeconomic variables. <br/><br>
The final two papers contribute to the empirical literature on socioeconomic differences in smoking, exploiting smoking information from Statistics Sweden’s Survey of Living Conditions (ULF) 1980-2005, complemented with registry data on income and education. The first of these two papers examines how state dependency, or addiction, varies with educational attainments. The final paper measures, and decomposes, long-run income-related smoking inequality. The contribution of the paper is also methodological, as it suggests an extension of the standard decomposition of the concentration index, and demonstrates the importance of accounting for the potential pathways through which socioeconomic background may affect smoking inequality.},
  author       = {Kjellsson, Gustav},
  isbn         = {978-91-7473-874-2},
  keyword      = {Health Inequality,Inequality measurement,Smoking,Survey Methods,Health survey,Hospitalization,Recall error,Recall periods,Concentration index,bounded variables},
  language     = {eng},
  pages        = {185},
  publisher    = {Department of Economics, Lund Universtiy},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund Economic Studies},
  title        = {Inequality, Health, and Smoking},
  volume       = {175},
  year         = {2014},
}