Advanced

Justitia et Prudentia. Rättsbildning genom rättstillämpning. Svea hovrätt och testamentsmålen 1640-1690. Andra reviderade upplagan

Trolle Önnerfors, Elsa LU (2014) In Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 1, Rättshistorisk bibliotek 70.
Abstract (Swedish)
Ordet ”testamente” förekom för första gången i svenska sammanhang vid mitten av 1100-talet. Under medeltiden användes testamenten huvudsakligen för gåvor till kyrkan, men under 1600-talet förändrades tillämpningen. Upprättandet av ett testamente blev istället, precis som idag, en möjlighet för den enskilde att själv bestämma över fördelningen av den egna egendomen vid ett framtida arvskifte. Användningen av testamenten ökade kraftigt i Sverige under andra hälften av 1600-talet, och framför allt adeln utnyttjade institutet som en rättslig strategi för att hålla samman förmögenheten inom familjen. Ett problem i sammanhanget var dock att testamentsinstitutet praktiskt taget inte var reglerat i de medeltida lagarna. Detta, i kombination med... (More)
Ordet ”testamente” förekom för första gången i svenska sammanhang vid mitten av 1100-talet. Under medeltiden användes testamenten huvudsakligen för gåvor till kyrkan, men under 1600-talet förändrades tillämpningen. Upprättandet av ett testamente blev istället, precis som idag, en möjlighet för den enskilde att själv bestämma över fördelningen av den egna egendomen vid ett framtida arvskifte. Användningen av testamenten ökade kraftigt i Sverige under andra hälften av 1600-talet, och framför allt adeln utnyttjade institutet som en rättslig strategi för att hålla samman förmögenheten inom familjen. Ett problem i sammanhanget var dock att testamentsinstitutet praktiskt taget inte var reglerat i de medeltida lagarna. Detta, i kombination med att antalet testamentsmål ökade markant, medförde stora problem för rättsväsendet under stormaktstiden.



Hur gick domstolarna till väga för att lösa de uppkomna tvisterna och fylla luckorna i de gamla undermåliga lagarna? I den föreliggande avhandlingen undersöks hur Svea hovrätt, den äldsta av de svenska hovrätterna, hanterade testamentstvister under perioden 1640-1690. I fokus för undersökningen, som huvudsakligen bygger på källmaterial från hovrättens dömande verksamhet, står hovrättens rättsbildande funktion. Vilka rättskällor och vilka rättsliga argument använde sig rättens ledamöter och de rättssökande parterna av för att motivera rätten att testamentera, trots avsaknaden av lagar på området? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
rättshistoria, legal history
in
Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 1, Rättshistorisk bibliotek
volume
70
pages
413 pages
publisher
Institutet för rättshistorisk forskning
ISSN
0534-2716
language
Swedish
LU publication?
yes
id
5d02c987-08ca-4c65-b2f7-dec7f29a2038 (old id 4286282)
date added to LUP
2014-02-06 14:39:35
date last changed
2016-04-15 21:03:18
@book{5d02c987-08ca-4c65-b2f7-dec7f29a2038,
  abstract     = {Ordet ”testamente” förekom för första gången i svenska sammanhang vid mitten av 1100-talet. Under medeltiden användes testamenten huvudsakligen för gåvor till kyrkan, men under 1600-talet förändrades tillämpningen. Upprättandet av ett testamente blev istället, precis som idag, en möjlighet för den enskilde att själv bestämma över fördelningen av den egna egendomen vid ett framtida arvskifte. Användningen av testamenten ökade kraftigt i Sverige under andra hälften av 1600-talet, och framför allt adeln utnyttjade institutet som en rättslig strategi för att hålla samman förmögenheten inom familjen. Ett problem i sammanhanget var dock att testamentsinstitutet praktiskt taget inte var reglerat i de medeltida lagarna. Detta, i kombination med att antalet testamentsmål ökade markant, medförde stora problem för rättsväsendet under stormaktstiden. <br/><br>
<br/><br>
Hur gick domstolarna till väga för att lösa de uppkomna tvisterna och fylla luckorna i de gamla undermåliga lagarna? I den föreliggande avhandlingen undersöks hur Svea hovrätt, den äldsta av de svenska hovrätterna, hanterade testamentstvister under perioden 1640-1690. I fokus för undersökningen, som huvudsakligen bygger på källmaterial från hovrättens dömande verksamhet, står hovrättens rättsbildande funktion. Vilka rättskällor och vilka rättsliga argument använde sig rättens ledamöter och de rättssökande parterna av för att motivera rätten att testamentera, trots avsaknaden av lagar på området?},
  author       = {Trolle Önnerfors, Elsa},
  issn         = {0534-2716},
  keyword      = {rättshistoria,legal history},
  language     = {swe},
  pages        = {413},
  publisher    = {Institutet för rättshistorisk forskning},
  series       = {Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 1, Rättshistorisk bibliotek},
  title        = {Justitia et Prudentia. Rättsbildning genom rättstillämpning. Svea hovrätt och testamentsmålen 1640-1690. Andra reviderade upplagan},
  volume       = {70},
  year         = {2014},
}