Ämnesspråk i skolämnet Idrott och hälsa : En analys av begrepp och begreppsrelationer
(2022) In ASLA:s skriftserie 28. p.110-130- Abstract (Swedish)
- Flera idrottsforskare understryker språkets roll i undervisning i skolämnet Idrott
och hälsa (Larsson & Karlefors, 2015; Nyberg & Larsson, 2014; Schenker et al.,
2019), och ämnesspråket har påståtts vara svagt inte minst i de delar som hör
samman med hälsa (Redelius et al., 2009; Schenker, 2018). I denna artikel presenteras resultaten av en pilotstudie av ämnesspråket i skolämnet Idrott och hälsa som det framställs i fyra läromedel. Vi har genomfört en semantisk analys (Holm, 2018; Saeed, 2014; Zimmermann & Sternefeld, 2013) av centrala begrepp i läromedlen och kompletterat denna med en terminologisk analys (Nuopponen & Pilke, 2016) för att identifiera såväl semantiska nätverk som begreppshierarkier som hör... (More) - Flera idrottsforskare understryker språkets roll i undervisning i skolämnet Idrott
och hälsa (Larsson & Karlefors, 2015; Nyberg & Larsson, 2014; Schenker et al.,
2019), och ämnesspråket har påståtts vara svagt inte minst i de delar som hör
samman med hälsa (Redelius et al., 2009; Schenker, 2018). I denna artikel presenteras resultaten av en pilotstudie av ämnesspråket i skolämnet Idrott och hälsa som det framställs i fyra läromedel. Vi har genomfört en semantisk analys (Holm, 2018; Saeed, 2014; Zimmermann & Sternefeld, 2013) av centrala begrepp i läromedlen och kompletterat denna med en terminologisk analys (Nuopponen & Pilke, 2016) för att identifiera såväl semantiska nätverk som begreppshierarkier som hör samman med idrott- respektive hälsa-delen av ämnet. Resultaten av vår undersökning visar att ämnesspråket i ämnet generellt är svagt men framför allt att det är svagare för hälsa-delen än idrott-delen; de begrepp som hör samman med idrott är mer specifika, konkreta och grafiskt längre än de som hör samman med hälsa och hör tydligare samman med varandra i semantiska nätverk. Därtill är de begrepp som hör samman med idrott i större utsträckning underbegrepp (hyponymer), medan de begrepp som hör samman med hälsa i större utsträckning är överbegrepp (hyperonymer). Resultatet är viktigt eftersom bristen på ett för ämnet gemensamt och starkt ämnesspråk dels gör bedömningen av elevernas prestationer i Idrott och hälsa osäker och subjektiv, dels ger upphov till stor variation i innehållet i ämnet. Resultaten kan utgöra en vetenskaplig grund för diskussioner om konsekvenser och didaktiska implikationer av förekomst och användning av ämnesspråk eller icke-ämnesspråk i ämnet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/43424931-0f89-402f-9915-5fd44ca9cb10
- author
- Lundin, Katarina LU and Schenker, Katarina LU
- organization
- publishing date
- 2022-03-20
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- in
- ASLA:s skriftserie
- volume
- 28
- pages
- 31 pages
- ISSN
- 1100-5629
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 43424931-0f89-402f-9915-5fd44ca9cb10
- alternative location
- https://hdl.handle.net/2077/72025
- date added to LUP
- 2022-12-21 16:15:50
- date last changed
- 2023-01-09 11:01:09
@article{43424931-0f89-402f-9915-5fd44ca9cb10, abstract = {{Flera idrottsforskare understryker språkets roll i undervisning i skolämnet Idrott <br/>och hälsa (Larsson & Karlefors, 2015; Nyberg & Larsson, 2014; Schenker et al., <br/>2019), och ämnesspråket har påståtts vara svagt inte minst i de delar som hör <br/>samman med hälsa (Redelius et al., 2009; Schenker, 2018). I denna artikel presenteras resultaten av en pilotstudie av ämnesspråket i skolämnet Idrott och hälsa som det framställs i fyra läromedel. Vi har genomfört en semantisk analys (Holm, 2018; Saeed, 2014; Zimmermann & Sternefeld, 2013) av centrala begrepp i läromedlen och kompletterat denna med en terminologisk analys (Nuopponen & Pilke, 2016) för att identifiera såväl semantiska nätverk som begreppshierarkier som hör samman med idrott- respektive hälsa-delen av ämnet. Resultaten av vår undersökning visar att ämnesspråket i ämnet generellt är svagt men framför allt att det är svagare för hälsa-delen än idrott-delen; de begrepp som hör samman med idrott är mer specifika, konkreta och grafiskt längre än de som hör samman med hälsa och hör tydligare samman med varandra i semantiska nätverk. Därtill är de begrepp som hör samman med idrott i större utsträckning underbegrepp (hyponymer), medan de begrepp som hör samman med hälsa i större utsträckning är överbegrepp (hyperonymer). Resultatet är viktigt eftersom bristen på ett för ämnet gemensamt och starkt ämnesspråk dels gör bedömningen av elevernas prestationer i Idrott och hälsa osäker och subjektiv, dels ger upphov till stor variation i innehållet i ämnet. Resultaten kan utgöra en vetenskaplig grund för diskussioner om konsekvenser och didaktiska implikationer av förekomst och användning av ämnesspråk eller icke-ämnesspråk i ämnet.}}, author = {{Lundin, Katarina and Schenker, Katarina}}, issn = {{1100-5629}}, language = {{swe}}, month = {{03}}, pages = {{110--130}}, series = {{ASLA:s skriftserie}}, title = {{Ämnesspråk i skolämnet Idrott och hälsa : En analys av begrepp och begreppsrelationer}}, url = {{https://hdl.handle.net/2077/72025}}, volume = {{28}}, year = {{2022}}, }