Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Ämnesspråk i skolämnet Idrott och hälsa : En analys av begrepp och begreppsrelationer

Lundin, Katarina LU and Schenker, Katarina LU (2022) In ASLA:s skriftserie 28. p.110-130
Abstract (Swedish)
Flera idrottsforskare understryker språkets roll i undervisning i skolämnet Idrott
och hälsa (Larsson & Karlefors, 2015; Nyberg & Larsson, 2014; Schenker et al.,
2019), och ämnesspråket har påståtts vara svagt inte minst i de delar som hör
samman med hälsa (Redelius et al., 2009; Schenker, 2018). I denna artikel presenteras resultaten av en pilotstudie av ämnesspråket i skolämnet Idrott och hälsa som det framställs i fyra läromedel. Vi har genomfört en semantisk analys (Holm, 2018; Saeed, 2014; Zimmermann & Sternefeld, 2013) av centrala begrepp i läromedlen och kompletterat denna med en terminologisk analys (Nuopponen & Pilke, 2016) för att identifiera såväl semantiska nätverk som begreppshierarkier som hör... (More)
Flera idrottsforskare understryker språkets roll i undervisning i skolämnet Idrott
och hälsa (Larsson & Karlefors, 2015; Nyberg & Larsson, 2014; Schenker et al.,
2019), och ämnesspråket har påståtts vara svagt inte minst i de delar som hör
samman med hälsa (Redelius et al., 2009; Schenker, 2018). I denna artikel presenteras resultaten av en pilotstudie av ämnesspråket i skolämnet Idrott och hälsa som det framställs i fyra läromedel. Vi har genomfört en semantisk analys (Holm, 2018; Saeed, 2014; Zimmermann & Sternefeld, 2013) av centrala begrepp i läromedlen och kompletterat denna med en terminologisk analys (Nuopponen & Pilke, 2016) för att identifiera såväl semantiska nätverk som begreppshierarkier som hör samman med idrott- respektive hälsa-delen av ämnet. Resultaten av vår undersökning visar att ämnesspråket i ämnet generellt är svagt men framför allt att det är svagare för hälsa-delen än idrott-delen; de begrepp som hör samman med idrott är mer specifika, konkreta och grafiskt längre än de som hör samman med hälsa och hör tydligare samman med varandra i semantiska nätverk. Därtill är de begrepp som hör samman med idrott i större utsträckning underbegrepp (hyponymer), medan de begrepp som hör samman med hälsa i större utsträckning är överbegrepp (hyperonymer). Resultatet är viktigt eftersom bristen på ett för ämnet gemensamt och starkt ämnesspråk dels gör bedömningen av elevernas prestationer i Idrott och hälsa osäker och subjektiv, dels ger upphov till stor variation i innehållet i ämnet. Resultaten kan utgöra en vetenskaplig grund för diskussioner om konsekvenser och didaktiska implikationer av förekomst och användning av ämnesspråk eller icke-ämnesspråk i ämnet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
in
ASLA:s skriftserie
volume
28
pages
31 pages
ISSN
1100-5629
language
Swedish
LU publication?
yes
id
43424931-0f89-402f-9915-5fd44ca9cb10
alternative location
https://hdl.handle.net/2077/72025
date added to LUP
2022-12-21 16:15:50
date last changed
2023-01-09 11:01:09
@article{43424931-0f89-402f-9915-5fd44ca9cb10,
  abstract     = {{Flera idrottsforskare understryker språkets roll i undervisning i skolämnet Idrott <br/>och hälsa (Larsson &amp; Karlefors, 2015; Nyberg &amp; Larsson, 2014; Schenker et al., <br/>2019), och ämnesspråket har påståtts vara svagt inte minst i de delar som hör <br/>samman med hälsa (Redelius et al., 2009; Schenker, 2018). I denna artikel presenteras resultaten av en pilotstudie av ämnesspråket i skolämnet Idrott och hälsa som det framställs i fyra läromedel. Vi har genomfört en semantisk analys (Holm, 2018; Saeed, 2014; Zimmermann &amp; Sternefeld, 2013) av centrala begrepp i läromedlen och kompletterat denna med en terminologisk analys (Nuopponen &amp; Pilke, 2016) för att identifiera såväl semantiska nätverk som begreppshierarkier som hör samman med idrott- respektive hälsa-delen av ämnet. Resultaten av vår undersökning visar att ämnesspråket i ämnet generellt är svagt men framför allt att det är svagare för hälsa-delen än idrott-delen; de begrepp som hör samman med idrott är mer specifika, konkreta och grafiskt längre än de som hör samman med hälsa och hör tydligare samman med varandra i semantiska nätverk. Därtill är de begrepp som hör samman med idrott i större utsträckning underbegrepp (hyponymer), medan de begrepp som hör samman med hälsa i större utsträckning är överbegrepp (hyperonymer). Resultatet är viktigt eftersom bristen på ett för ämnet gemensamt och starkt ämnesspråk dels gör bedömningen av elevernas prestationer i Idrott och hälsa osäker och subjektiv, dels ger upphov till stor variation i innehållet i ämnet. Resultaten kan utgöra en vetenskaplig grund för diskussioner om konsekvenser och didaktiska implikationer av förekomst och användning av ämnesspråk eller icke-ämnesspråk i ämnet.}},
  author       = {{Lundin, Katarina and Schenker, Katarina}},
  issn         = {{1100-5629}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{03}},
  pages        = {{110--130}},
  series       = {{ASLA:s skriftserie}},
  title        = {{Ämnesspråk i skolämnet Idrott och hälsa : En analys av begrepp och begreppsrelationer}},
  url          = {{https://hdl.handle.net/2077/72025}},
  volume       = {{28}},
  year         = {{2022}},
}