Advanced

On Falls in the Elderly –Epidemiological Studies from the Longitudinal General Population Study ‘Good Aging in Skåne’ (GÅS), Sweden

Stenhagen, Magnus LU (2014) In Lund University, Faculty of Medicine, Doctoral Dissertation Series 2014:97.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Fallolyckor hos äldre -en tyst epidemi



Fallolyckor hos äldre är idag ett omfattande men underrapporterat hälsoproblem. Cirka 1,600 individer, en huvuddel äldre, avlider årligen i Sverige till följd av ett fall. Detta kan jämföras med 1,400 respektive 2,400 individer som avlider årligen av bröst- och prostatacancer. Strax under 300 individer dör årligen i trafiken i Sverige. Vid sidan av risk för allvarliga skador som skalltrauma eller höftfraktur, är konsekvenserna av fallolyckor mångfacetterad. Forskning har visat att fall, vid sidan av kroppsliga men, ofta ger sociala och psykologiska konsekvenser hos äldre med minskad självständighet, oro och sänkt livskvalitet. I dagens... (More)
Popular Abstract in Swedish

Fallolyckor hos äldre -en tyst epidemi



Fallolyckor hos äldre är idag ett omfattande men underrapporterat hälsoproblem. Cirka 1,600 individer, en huvuddel äldre, avlider årligen i Sverige till följd av ett fall. Detta kan jämföras med 1,400 respektive 2,400 individer som avlider årligen av bröst- och prostatacancer. Strax under 300 individer dör årligen i trafiken i Sverige. Vid sidan av risk för allvarliga skador som skalltrauma eller höftfraktur, är konsekvenserna av fallolyckor mångfacetterad. Forskning har visat att fall, vid sidan av kroppsliga men, ofta ger sociala och psykologiska konsekvenser hos äldre med minskad självständighet, oro och sänkt livskvalitet. I dagens ‘grånande värld’, där både andelen yngre äldre och de allra äldsta (över 85 år) växer, är fortsatt forskning kring fallolyckor betydelsefullt. Dagens äldre är en föränderlig och heterogen grupp med ett annorlunda hälso- och sjukdomspanorama jämfört med ett halvsekel sedan. Ett fall beror vanligtvis på en mängd samspelande faktorer, och det övergripande

syftet med denna avhandling var att med epidemiologisk metod studera orsaker och konsekvenser av fallolyckor i en allmän äldre befolkning. Epidemiologi kan beskrivas som studiet av sjukdomars distribution och orsaker. Avhandlingens samtliga delstudier baserades på data från äldrestudien ‘Gott Åldrande i Skåne’ (GÅS). Denna studie omfattade initialt 2931 slumpvis utvalda män och kvinnor i åldrarna 60-93 år,

från fem kommuner i Skåne, vilka genomgick en större hälsoundersökning. Samtliga deltagare inviterades till en uppföljdande undersökning tre och/eller sex år senare. Hembesök erbjöds för att kunna inkludera de allra äldsta och sjukliga. Få tidigare

studier av fallolyckor hos äldre är baserat på ett motsvarande material. I den första delstudien studerades sambandet mellan fall och 38 medicinska, psykologiska, sociala, funktionella och demografiska riskfaktorer. Kvinnor föll mer än män. Risken att falla ökade markant med stigande ålder. En upplev känsla av ostadighet och fall, medicinering med neuroleptiska läkemedel, nedsatt rörlighet och

låg gånghastighet var betydande riskfaktorer för att falla. Hos deltagare med flera individuella riskfaktorer ökade risken för att falla i en nästan exponentiell trend. Delstudie 2 inkluderade motsvarande 38 riskfaktorer från den första delstudien. Individens fallbenägenhet följdes upp efter tre och/eller sex år. Denna studiedesign kan ge mer ingående information om orsakssamband bakom ett fall. Då ett flertal faktorer analyserades, kompletterades studien med en analys som delade upp de mest betydande riskfaktorerna för fall i tre tematiska komponenter: 1) Reducerad rörlighet (vilket inkluderade riskfaktorerna nedsatt rörlighet, låg gånghastighet, artros i höft och/eller knäled samt anpassat boende) 2) Nedsatt hjärtfunktion (hjärtsjukdom, symtomatisk hjärtsvikt samt medicinering med läkemedel som ökar risken för fall 3) Nedsatt funktionsförmåga (beroende i Aktiviteter i Dagligt Liv (ADL) samt inkontinens nattetid). Vid sidan av dessa komponenter, var den enskilt starkaste

riskfaktorn för fall i studien pågående medicinering med neuroleptiska läkemedel. I den tredje delstudien studerades hur fall påverkade hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse. Ett eller flera fall vid startpunkten av studien gav en betydande försämring i den fysiska aspekten av hälsorelaterat livkvalitet efter sex år, jämfört med de som inte föll. Studien visade att de som föll hade en markant, kronisk försämrad hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredställelse både vid starten och efter sex år, jämfört med de som inte föll. Hög ålder och multisjuklighet kan dock vara faktorer

som till stor del förklarar dessa samband. I delstudie 4 undersöktes om förändring av funktionsförmåga över sex år ökade risken för fall. Funktionsförmågan bedömdes med instrumentet ADL, som beskriver individens förmåga att kunna vara självständig i dagliga aktiviteter. En fjärdedel av deltagarna förändrade deras ADL-förmåga över sex år. Denna kategori hade högre risk för att falla, jämfört med de utan förändring. Grupper med både försämring och förbättring i ADL-förmåga hade en betydande ökad risk för fallolyckor. Individer med en förbättring i funktionsförmåga kan ha fått en återhämtad rörelseförmåga som ökat risken för att utsättas för ett fall.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att fallolyckor verkar vara ett betydande hot mot ett frisk och aktivt åldrande, då de som faller hade en långvarigt sänkt hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredställelse, särskilt i den fysiska aspekten av hälsorelaterad livskvalitet. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa individer för preventiva och rehabiliterande åtgärder. Flera resultat i avhandlingen konfirmerar tidigare forskning; flera riskfaktorer för fall var associerade med hög ålder, multisjuklighet och besvär från rörelseapparaten. Detta belyser vikten av fysisk träning för att förebygga fallolyckor. Detta preventiva arbete kan dock vara komplicerat; något paradoxalt hade individer med både försämrad och förbättrad funktionsförmåga ökad risk för att falla. Detta pekar på att dagens äldre är en bred, heterogen grupp där preventiva åtgärder för att förhindra fallolyckor kan kräva olika

strategier. Ur ett medicinskt perspektiv var symtomatisk hjärtsvikt en betydande riskfaktor för fall. Detta fynd är sparsamt rapporterat tidigare och klinisk relevant då hjärtsvikt är en sjukdom som ökar markant i en åldrande befolkning. Äldre är samtidigt känsliga för

bieffekter från läkemedel som används för att behandla hjärtsvikt, och det finns få större, högkvalitativa studier som har kartlagt den optimala sviktbehandlingen för äldre individer. Vidare var medicinering med neuroleptiska läkemedel den enskilt mest markanta riskfaktorn för fallolyckor. Fyndet är kliniskt relevant då flera av dessa preparat används för att medicinera orostillstånd hos äldre och dementa, trots att medicinsk behandling av dessa tillstånd har tvivelaktig effekt. (Less)
Abstract
In a ‘greying world’ with aging populations, falls in the elderly are a challenge to the health care system as they are associated with substantial mortality and morbidity. Apart from physical injuries, the consequences of falls are broad, with additional psychological and social consequences. The overall objective of this dissertation was to

study falls and related risk factors, predictors, and consequences in a general elderly population, including the oldest-old (individuals aged over 85 years). Data were extracted from the longitudinal population study ‘Good Aging in Skåne’ (GÅS), in southern Sweden.

In Paper I, a cross-sectional study, it was concluded that falls were common in the population studied and that the... (More)
In a ‘greying world’ with aging populations, falls in the elderly are a challenge to the health care system as they are associated with substantial mortality and morbidity. Apart from physical injuries, the consequences of falls are broad, with additional psychological and social consequences. The overall objective of this dissertation was to

study falls and related risk factors, predictors, and consequences in a general elderly population, including the oldest-old (individuals aged over 85 years). Data were extracted from the longitudinal population study ‘Good Aging in Skåne’ (GÅS), in southern Sweden.

In Paper I, a cross-sectional study, it was concluded that falls were common in the population studied and that the risk was multifactorial. The results indicated that there was an overrepresentation of fallers in a distinct subgroup of the oldest-old, and a frail group with multiple risk factors. The risk of falling appeared to increase in a

non-linear, almost exponential way with increasing number of risk factors. Paper II used data from the baseline assessment and a 3- and 6-year follow-up assessment to study factors that could predict falls. Three independent components that predicted future falls were identified: reduced mobility, heart dysfunction, and functional impairment including nocturia. The use of neuroleptic drugs was the

single most prominent individual risk factor for falls, although the prevalence was low in the population studied, and the confidence interval overlapped those of other significant predictors. Heart failure with symptoms was also a prominent, significant risk factor.

In Paper III, the long-term associations between falls, and the measurements of health-related quality of life (HRQoL), and life satisfaction (LS) were examined, using data from the baseline and 6-year follow-up assessment. Over six years, fallers had a notable, chronically reduced HRQoL and LS, compared to non-fallers. In an

analysis adjusted for confounding factors, falls at baseline predicted a long-term reduction in the physical aspect of HRQoL after six years. This long-term deprivation in these aspects in elderly fallers may be more extent than previously assumed. Paper IV used data from the baseline and 6-year follow-up assessment, with the objective of determining the relationship between long-term change in activities of

daily living (ADL) and falls, and to identify characteristics of groups at risk of falling. Over six years, one in four had changed ADL status and this category had a higher risk for falls than those with no change in ADL. It was concluded that groups with different characteristics, with both deterioration and improvement in ADL, had an increased risk of falling. Those at risk who have improved ADL function may have a history of sufficient burden of comorbidity, combined with obtained mobility for exposure to a fall event.

Falls seem to be a treat to successful and healthy aging as they are associated to a longterm reduction in well-being, especially in the physical aspect of HRQoL. Those prone to falling may therefore be an important target for interventional efforts, rehabilitation, and healthcare resources. Several findings in this dissertation were

confirmatory, such as the intimate relationship between falls and advanced age, multimorbidity, frailty, and gait and balance disorders. It is important to highlight these conditions in interventional settings. However, the interplay between physical and functional rehabilitation and the risk for falls may be intricate, as some groups

appear to have an increased risk of falling when they regain mobility and function. From a medical point of view, the findings that heart failure, a condition with increasing prevalence, and the use of neuroleptic drugs were prominent, significant predictors for falls in a general elderly population are of clinical interest, and may not

have been widely reported. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Gustafson, Yngve, Umeå University
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Accidental falls, elderly, general population, risk factors, prospective, health-related quality of life, life satisfaction, activities of daily living.
in
Lund University, Faculty of Medicine, Doctoral Dissertation Series
volume
2014:97
pages
79 pages
publisher
Division of Geriatric Medicine
defense location
Kvinnoklinikens aula, Jan Waldenströms gata 47, SUS Malmö
defense date
2014-10-10 09:00
ISSN
1652-8220
ISBN
978-91-7619-026-5
language
English
LU publication?
yes
id
8cfd545e-fc9a-4767-8461-33edfedfed90 (old id 4647953)
date added to LUP
2014-09-19 13:23:18
date last changed
2016-09-19 08:44:50
@phdthesis{8cfd545e-fc9a-4767-8461-33edfedfed90,
  abstract     = {In a ‘greying world’ with aging populations, falls in the elderly are a challenge to the health care system as they are associated with substantial mortality and morbidity. Apart from physical injuries, the consequences of falls are broad, with additional psychological and social consequences. The overall objective of this dissertation was to<br/><br>
study falls and related risk factors, predictors, and consequences in a general elderly population, including the oldest-old (individuals aged over 85 years). Data were extracted from the longitudinal population study ‘Good Aging in Skåne’ (GÅS), in southern Sweden.<br/><br>
In Paper I, a cross-sectional study, it was concluded that falls were common in the population studied and that the risk was multifactorial. The results indicated that there was an overrepresentation of fallers in a distinct subgroup of the oldest-old, and a frail group with multiple risk factors. The risk of falling appeared to increase in a<br/><br>
non-linear, almost exponential way with increasing number of risk factors. Paper II used data from the baseline assessment and a 3- and 6-year follow-up assessment to study factors that could predict falls. Three independent components that predicted future falls were identified: reduced mobility, heart dysfunction, and functional impairment including nocturia. The use of neuroleptic drugs was the<br/><br>
single most prominent individual risk factor for falls, although the prevalence was low in the population studied, and the confidence interval overlapped those of other significant predictors. Heart failure with symptoms was also a prominent, significant risk factor.<br/><br>
In Paper III, the long-term associations between falls, and the measurements of health-related quality of life (HRQoL), and life satisfaction (LS) were examined, using data from the baseline and 6-year follow-up assessment. Over six years, fallers had a notable, chronically reduced HRQoL and LS, compared to non-fallers. In an<br/><br>
analysis adjusted for confounding factors, falls at baseline predicted a long-term reduction in the physical aspect of HRQoL after six years. This long-term deprivation in these aspects in elderly fallers may be more extent than previously assumed. Paper IV used data from the baseline and 6-year follow-up assessment, with the objective of determining the relationship between long-term change in activities of<br/><br>
daily living (ADL) and falls, and to identify characteristics of groups at risk of falling. Over six years, one in four had changed ADL status and this category had a higher risk for falls than those with no change in ADL. It was concluded that groups with different characteristics, with both deterioration and improvement in ADL, had an increased risk of falling. Those at risk who have improved ADL function may have a history of sufficient burden of comorbidity, combined with obtained mobility for exposure to a fall event.<br/><br>
Falls seem to be a treat to successful and healthy aging as they are associated to a longterm reduction in well-being, especially in the physical aspect of HRQoL. Those prone to falling may therefore be an important target for interventional efforts, rehabilitation, and healthcare resources. Several findings in this dissertation were<br/><br>
confirmatory, such as the intimate relationship between falls and advanced age, multimorbidity, frailty, and gait and balance disorders. It is important to highlight these conditions in interventional settings. However, the interplay between physical and functional rehabilitation and the risk for falls may be intricate, as some groups<br/><br>
appear to have an increased risk of falling when they regain mobility and function. From a medical point of view, the findings that heart failure, a condition with increasing prevalence, and the use of neuroleptic drugs were prominent, significant predictors for falls in a general elderly population are of clinical interest, and may not<br/><br>
have been widely reported.},
  author       = {Stenhagen, Magnus},
  isbn         = {978-91-7619-026-5},
  issn         = {1652-8220},
  keyword      = {Accidental falls,elderly,general population,risk factors,prospective,health-related quality of life,life satisfaction,activities of daily living.},
  language     = {eng},
  pages        = {79},
  publisher    = {Division of Geriatric Medicine},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund University, Faculty of Medicine, Doctoral Dissertation Series},
  title        = {On Falls in the Elderly –Epidemiological Studies from the Longitudinal General Population Study ‘Good Aging in Skåne’ (GÅS), Sweden},
  volume       = {2014:97},
  year         = {2014},
}