Advanced

Diet, lifestyle, antioxidants, and biomarkers of cancer risk - an epidemiological report from the Malmö Diet and Cancer cohort

Wallström, Peter LU (2002)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Kost, livsstil, antioxidanter och riskfaktorer för cancer



De flesta forskare är överens om att våra matvanor spelar en betydande roll för risken att insjukna i cancer. Däremot är forskarna inte överens om vad och hur man bör äta för att förebygga cancer.



En populär teori under det senaste decenniet har varit den så kallade antioxidantiahypotesen. Man har förstått att många svåra sjukdomar, t.ex. cancer, har samband med, och kan orsakas av, angrepp på kroppens byggstenar av reaktiva varianter av vanligt syre. Enligt antioxidantiahypotesen skulle mängden skador kunna minskas om vi åt mer av sådana livsmedel som innehåller ämnen som motverkar angreppen från de... (More)
Popular Abstract in Swedish

Kost, livsstil, antioxidanter och riskfaktorer för cancer



De flesta forskare är överens om att våra matvanor spelar en betydande roll för risken att insjukna i cancer. Däremot är forskarna inte överens om vad och hur man bör äta för att förebygga cancer.



En populär teori under det senaste decenniet har varit den så kallade antioxidantiahypotesen. Man har förstått att många svåra sjukdomar, t.ex. cancer, har samband med, och kan orsakas av, angrepp på kroppens byggstenar av reaktiva varianter av vanligt syre. Enligt antioxidantiahypotesen skulle mängden skador kunna minskas om vi åt mer av sådana livsmedel som innehåller ämnen som motverkar angreppen från de reaktiva syrevarianterna. Sådana ämnen kallas antioxidanter. Dessa finns i stora mängder i frukt och grönsaker, men även i fisk och frön, samt i drycker som te, rödvin och kaffe. Exempel på antioxidanter är vitamin E, vitamin C, betakaroten och selen.



Min avhandling är ett delprojekt inom Malmö Kost Cancer (MKC), en mycket stor studie om sambandet mellan kost och cancerrisk. I den studien intervjuades 28.000 medelålders malmöbor om sina matvanor och livsstil, och de fick också lämna blodprov. De har sedan dess följts upp med avseende på cancersjuklighet.



Den första artikeln i avhandlingen handlar om vad som utmärker personer som inte äter så mycket frukt och grönsaker. En typisk sådan person är en rökande, lågutbildad man som är född i Sverige och inte rör på sig så mycket på fritiden. De som äter mest frukt dricker lite eller måttligt med alkohol, medan de som dricker antingen mycket alkohol eller ingen alkohol alls, äter mindre frukt. Detta är intressant, eftersom många studier antytt att ett måttligt alkoholintag sänker risken för hjärtinfarkt. Detta skulle alltså delvis kunna förklaras av hög fruktkonsumtion.



Många studier har visat att personer med höga halter av betakaroten och vitamin E (alfatokoferol) i blodet löper mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och cancer. Uppsats 2 och 3 i avhandlingen handlar om vad som utmärker sådana personer, eftersom stora studier har visat att man inte får bättre hälsa av att äta betakaroten. Personer med högt betakaroten visade sig äta mycket fiber och betakaroten, samt vara icke-rökare och smala. Personer med högt vitamin E tenderade däremot att vara överviktiga, särskilt med stort midjemått. De fick i allmänhet i sig mycket vitamin E, selen och vitamin C, särskilt kvinnor. När vi tittade på vilka livsmedel personerna åt, fann vi att icke-rökarna med högt betakaroten åt mycket morötter, bladgrönsaker och selentillskott, medan rökarna med högt betakaroten drack kaffe, åt tomater och tog betakarotentillskott. När det gällde högt vitamin E, verkade det bara vara kosttillskott med vitamin E och selen som hade betydelse. Detta skulle i teorin kunna betyda att rökare, som inte brukar äta mycket grönsaker, kanske håller sitt betakaroten uppe genom att dricka kaffe.



Det finns ännu ingen riktigt bra metod för att mäta skador som orsakats av reaktivt syre i kroppen. En intressant metod som vi studerar går ut på att mäta halterna i blodet av en viss antikropp som kroppen själv tillverkar. Denna antikropp är riktad mot en viss syrebetingad skada på vårt DNA. Tanken är att halten av antikroppen skall motsvara den egentliga skadenivån. Dessutom verkar det som om kvinnor med höga antikroppsvärden löper ökad risk att drabbas av cancer inom några år. I det fjärde delarbetet såg vi att personer som dricker mycket alkohol hade fler antikroppar än andra i blodet, särskilt om de dessutom rökte. Att röka i sig verkade dock inte ge fler antikroppar, såvida man inte också råkade sakna ett skyddsenzym vid namn glutation-<i>S</i>-transferas M1. Ungefär hälften av alla svenskar saknar detta enzym, vilket är medfött.



I femte arbetet fann vi till vår förvåning inget samband mellan halter av antikroppar och hur mycket frukt och grönsaker man äter. Inte heller fanns det något samband mellan antikroppshalter och vitamin E eller betakaroten i blod. Vi såg däremot vissa tecken på att män som äter kosttillskott med vitamin C har högre antikroppshalter än andra män. Om detta fynd inte är en slump, skulle det kunna bero på flera olika saker: antingen att vitamin C orsakar skador på vårt DNA, förbättrar kroppens förmåga att bilda antikroppar, eller förbättrar DNA-reparationen så att fler skadade DNA-fragment kommer ut i blodet.



En viktig begränsning hos dessa studier är att vi kan ha svårt att skilja på orsak och verkan när vi talar om samband mellan olika saker, eftersom vi bara mätt blodvärden, matvanor och livsstil vid ett och samma tillfälle. Det är också viktigt att komma ihåg att avhandlingen inte direkt handlar om vad som är bra eller dåligt ur hälsosynpunkt. Förhoppningen är snarare att den skall ge ökade kunskaper om vad några av de så kallade riskfaktorer för cancer, som ofta diskuteras i massmedia och annorstädes, egentligen står för, särskilt när det gäller frågan om matvanornas roll.



Slutsatserna av min avhandling kan sägas vara följande:



• Låg frukt- och grönsakskonsumtion hänger samman med många riskfaktorer för cancer.



• Om man äter en viss antioxidant är det möjligt att blodnivåerna av en annan antioxidant stiger – de kan tänkas ”spara” varandra.



• Antikroppen mot skadat DNA kan förmodligen ännu inte användas för att uppskatta mängden skadat DNA, eftersom mängden av antikroppen antagligen även påverkas av immunförsvarets tillstånd.



• Hur väl våra kroppar försvarar sig mot reaktiva syrevarianter beror sannolikt på komplicerade samband mellan ålder, kön, mat-, alkohol- och tobaksvanor, ärftlighet, ämnesomsättning, samt många andra faktorer. (Less)
Abstract
This thesis examines associations between a number of epidemiological or biological markers of cancer risk and oxidative stress, in order to achieve a better understanding of how diet, lifestyle, and genetic factors contribute to the occurrence of oxidative stress. Data from the Malmö Diet and Cancer (MDC) cohort was used. The MDC study is a population-based cohort study which uses a detailed modified diet history method for dietary assessment. It includes an extensive sociodemographic/lifestyle questionnaire, body composition measurement by bioimpedance, and a biological bank of separated blood components. In one sub-sample, consisting of 15,137 men and women aged 46-68 years, low fruit and vegetable consumption was significantly... (More)
This thesis examines associations between a number of epidemiological or biological markers of cancer risk and oxidative stress, in order to achieve a better understanding of how diet, lifestyle, and genetic factors contribute to the occurrence of oxidative stress. Data from the Malmö Diet and Cancer (MDC) cohort was used. The MDC study is a population-based cohort study which uses a detailed modified diet history method for dietary assessment. It includes an extensive sociodemographic/lifestyle questionnaire, body composition measurement by bioimpedance, and a biological bank of separated blood components. In one sub-sample, consisting of 15,137 men and women aged 46-68 years, low fruit and vegetable consumption was significantly associated with several established risk markers of cancer, e.g. low educational level, high alcohol consumption, and smoking. Another sub-sample, consisting of 544 men and women aged 46-67 years, was used for studies on serum levels of the antioxidant nutrients β-carotene and α-tocopherol, and on autoantibody (aAb) titres against 5-hydroxymethyl-2’deoxyuridine (5-HMdU), an oxidized DNA base derivative. The serum nutrient levels were associated with body fat, smoking, and intake of several antioxidant nutrients. However, β-carotene was negatively associated with total body fat, while α-tocopherol was positively associated, particularly with centrally distributed fat. β-carotene was moderately associated with carrot and leafy vegetable consumption in non-smokers, and with β-carotene supplements and (more unexpectedly) with coffee in smokers. α-tocopherol levels were associated with vitamin E supplements only. High anti-5-HMdU aAb titres were associated with high alcohol consumption, with smoking in combination with null genotype for the antioxidative enzyme glutathione <i>S</i>-transferase M1 (GSTM1), and, in men, with high body fat percentage. The aAb titres were not associated with consumption of fruits or vegetables.



The conclusions are as follows. Fruit and vegetable consumption may confound the associations between cancer risk and other risk markers of cancer. The hypothesis of functional synergisms between antioxidants in the body and dietary antioxidants receives some support from these results. Anti-5-HMdU aAb titre may not be a pure marker of either oxidative stress or immune function, but rather of an equilibrium between disposition to produce IgM and oxidative stress. Oxidative-antioxidative status in humans is probably determined by interactions between nutritional, genetic, metabolic, behavioural, and sociodemographic factors. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Dr. Bingham, Sheila, Cambridge, U.K.
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
onkologi, cancer, Public health, epidemiology, Folkhälsa, epidemiologi, cancerology, Cytologi, oncology, Cytology, Alcohol, Obesity, Smoking, Autoantibodies, Glutathione S-transferase, Oxidative stress, Vitamin E, Carotene, Body composition, Vegetables, Fruits, Cross-sectional, Adult, Diet surveys
pages
152 pages
publisher
Peter Wallström, Magistratsv. 17 D, SE-226 43 Lund, Sweden,
defense location
Jubileumsaulan, Medical Research Centre, Malmö University Hospital, Malmö, Sweden
defense date
2002-11-30 09:00
ISBN
91-628-5433-X
language
English
LU publication?
yes
id
841df316-a2ca-4b09-b145-2ced491d1b45 (old id 465145)
date added to LUP
2007-10-08 11:15:51
date last changed
2016-09-19 08:45:11
@phdthesis{841df316-a2ca-4b09-b145-2ced491d1b45,
  abstract     = {This thesis examines associations between a number of epidemiological or biological markers of cancer risk and oxidative stress, in order to achieve a better understanding of how diet, lifestyle, and genetic factors contribute to the occurrence of oxidative stress. Data from the Malmö Diet and Cancer (MDC) cohort was used. The MDC study is a population-based cohort study which uses a detailed modified diet history method for dietary assessment. It includes an extensive sociodemographic/lifestyle questionnaire, body composition measurement by bioimpedance, and a biological bank of separated blood components. In one sub-sample, consisting of 15,137 men and women aged 46-68 years, low fruit and vegetable consumption was significantly associated with several established risk markers of cancer, e.g. low educational level, high alcohol consumption, and smoking. Another sub-sample, consisting of 544 men and women aged 46-67 years, was used for studies on serum levels of the antioxidant nutrients β-carotene and α-tocopherol, and on autoantibody (aAb) titres against 5-hydroxymethyl-2’deoxyuridine (5-HMdU), an oxidized DNA base derivative. The serum nutrient levels were associated with body fat, smoking, and intake of several antioxidant nutrients. However, β-carotene was negatively associated with total body fat, while α-tocopherol was positively associated, particularly with centrally distributed fat. β-carotene was moderately associated with carrot and leafy vegetable consumption in non-smokers, and with β-carotene supplements and (more unexpectedly) with coffee in smokers. α-tocopherol levels were associated with vitamin E supplements only. High anti-5-HMdU aAb titres were associated with high alcohol consumption, with smoking in combination with null genotype for the antioxidative enzyme glutathione &lt;i&gt;S&lt;/i&gt;-transferase M1 (GSTM1), and, in men, with high body fat percentage. The aAb titres were not associated with consumption of fruits or vegetables.<br/><br>
<br/><br>
The conclusions are as follows. Fruit and vegetable consumption may confound the associations between cancer risk and other risk markers of cancer. The hypothesis of functional synergisms between antioxidants in the body and dietary antioxidants receives some support from these results. Anti-5-HMdU aAb titre may not be a pure marker of either oxidative stress or immune function, but rather of an equilibrium between disposition to produce IgM and oxidative stress. Oxidative-antioxidative status in humans is probably determined by interactions between nutritional, genetic, metabolic, behavioural, and sociodemographic factors.},
  author       = {Wallström, Peter},
  isbn         = {91-628-5433-X},
  keyword      = {onkologi,cancer,Public health,epidemiology,Folkhälsa,epidemiologi,cancerology,Cytologi,oncology,Cytology,Alcohol,Obesity,Smoking,Autoantibodies,Glutathione S-transferase,Oxidative stress,Vitamin E,Carotene,Body composition,Vegetables,Fruits,Cross-sectional,Adult,Diet surveys},
  language     = {eng},
  pages        = {152},
  publisher    = {Peter Wallström, Magistratsv. 17 D, SE-226 43 Lund, Sweden,},
  school       = {Lund University},
  title        = {Diet, lifestyle, antioxidants, and biomarkers of cancer risk - an epidemiological report from the Malmö Diet and Cancer cohort},
  year         = {2002},
}