Säkerhetsbedömning av järnvägstunnlar : Utveckling av bedömningsmetod för beräkning av säkerhetsindex
(2025)- Abstract (Swedish)
- Trafikverket är enligt Järnvägssäkerhetslag (2022:367), 2 kap., 2 § skyldigt att ha ett säkerhetsstyrningssystem. Säkerhetsstyrningssystemet ska utformas så att de risker som verksamheten kan ge upphov till kan hanteras det vill säga att identifiera, analysera och utvärdera risker som är relevanta för, i detta fall järnvägstunnlar. För att tillgodose kraven i ett praktiskt sammanhang behövs någon form av strukturerad metod för att bedöma risker i järnvägstunnlar och vidare att underhålla dessa så att risken för personskador inte överstiger vad som kan anses vara tolerabelt.
Föreliggande rapport beskriver utvecklingen av en riskanalysmetod som bygger på multikriteriaanalys. En sådan kan beskrivas som en semikvantitativ riskanalysmetod... (More) - Trafikverket är enligt Järnvägssäkerhetslag (2022:367), 2 kap., 2 § skyldigt att ha ett säkerhetsstyrningssystem. Säkerhetsstyrningssystemet ska utformas så att de risker som verksamheten kan ge upphov till kan hanteras det vill säga att identifiera, analysera och utvärdera risker som är relevanta för, i detta fall järnvägstunnlar. För att tillgodose kraven i ett praktiskt sammanhang behövs någon form av strukturerad metod för att bedöma risker i järnvägstunnlar och vidare att underhålla dessa så att risken för personskador inte överstiger vad som kan anses vara tolerabelt.
Föreliggande rapport beskriver utvecklingen av en riskanalysmetod som bygger på multikriteriaanalys. En sådan kan beskrivas som en semikvantitativ riskanalysmetod som bedömer egenskaper som är väsentliga för en järnvägstunnels säkerhet och presenterar risken i form av ett riskindex eller ett säkerhetsindex. Ett sådant index kan användas för att rangordna risker då semikvantitativa riskanalysmetoder inte ger ett explicit mått på risken. Utifrån ett säkerhetsindex (som bedömer järnvägstunnelns säkerhetsnivå) kan exempelvis underhållsbehov prioriteras.
Metoden bedömer järnvägstunnelns förmåga att hantera personsäkerhet vid tunnelspecifika olycksscenarier. Målet bryts ner i delmål och slutligen i 10 attribut som är egenskaperna som bedömts vara väsentliga för en järnvägstunnels säkerhet. Attributen graderas utifrån hur den enskilda tunneln tillgodoser de säkerhetsrelaterade egenskaperna. Attributen är inbördes inte lika viktiga för att bestämma säkerhetsnivån utan varje attributs gradering viktas med avseende på det enskilda attributets betydelse för säkerheten. Två metoder har använts för att härleda vikterna för attributen, fokusgrupper och Delphiundersökning. Den slutliga versionen av metoden baseras på vikterna utifrån Delphiundersökningen som utnyttjade experters bedömningar av relationerna mellan attribut och det övergripande målet. Relationerna beskrivs grafiskt i form av ett hierarkiskt träd. Expertbedömningarna har skett genom parvisa jämförelser av egenskaperna på en nivå i det hierarkiska trädet i förhållande till egenskaper högre upp i hierarkin, en teknik som benämns Analytical Hierarchy Process (AHP).
Metoden har tillämpats på fem järnvägstunnlar i Sverige och resultaten pekar på möjligheten att gradera tunnlar med avseende på säkerhetsnivå och kan identifiera tunnlar som har svårare att tillgodose en acceptabel säkerhetsnivå. Rapporten kan även ses som en arbetsprocedur för att utveckla liknande metoder för andra tillämpningar inom Trafikverkets ansvarsområde. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/49fccbbb-34dc-41d3-897e-7fdba246ec23
- author
- Frantzich, Håkan LU and Fridolf, Karl
- organization
- publishing date
- 2025-04-24
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- pages
- 148 pages
- publisher
- Trafikverket
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 49fccbbb-34dc-41d3-897e-7fdba246ec23
- alternative location
- https://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/pages/PublikationVisa.aspx?PublikationId=8165
- date added to LUP
- 2025-09-19 13:41:49
- date last changed
- 2025-09-25 10:29:57
@techreport{49fccbbb-34dc-41d3-897e-7fdba246ec23,
abstract = {{Trafikverket är enligt Järnvägssäkerhetslag (2022:367), 2 kap., 2 § skyldigt att ha ett säkerhetsstyrningssystem. Säkerhetsstyrningssystemet ska utformas så att de risker som verksamheten kan ge upphov till kan hanteras det vill säga att identifiera, analysera och utvärdera risker som är relevanta för, i detta fall järnvägstunnlar. För att tillgodose kraven i ett praktiskt sammanhang behövs någon form av strukturerad metod för att bedöma risker i järnvägstunnlar och vidare att underhålla dessa så att risken för personskador inte överstiger vad som kan anses vara tolerabelt.<br/>Föreliggande rapport beskriver utvecklingen av en riskanalysmetod som bygger på multikriteriaanalys. En sådan kan beskrivas som en semikvantitativ riskanalysmetod som bedömer egenskaper som är väsentliga för en järnvägstunnels säkerhet och presenterar risken i form av ett riskindex eller ett säkerhetsindex. Ett sådant index kan användas för att rangordna risker då semikvantitativa riskanalysmetoder inte ger ett explicit mått på risken. Utifrån ett säkerhetsindex (som bedömer järnvägstunnelns säkerhetsnivå) kan exempelvis underhållsbehov prioriteras.<br/>Metoden bedömer järnvägstunnelns förmåga att hantera personsäkerhet vid tunnelspecifika olycksscenarier. Målet bryts ner i delmål och slutligen i 10 attribut som är egenskaperna som bedömts vara väsentliga för en järnvägstunnels säkerhet. Attributen graderas utifrån hur den enskilda tunneln tillgodoser de säkerhetsrelaterade egenskaperna. Attributen är inbördes inte lika viktiga för att bestämma säkerhetsnivån utan varje attributs gradering viktas med avseende på det enskilda attributets betydelse för säkerheten. Två metoder har använts för att härleda vikterna för attributen, fokusgrupper och Delphiundersökning. Den slutliga versionen av metoden baseras på vikterna utifrån Delphiundersökningen som utnyttjade experters bedömningar av relationerna mellan attribut och det övergripande målet. Relationerna beskrivs grafiskt i form av ett hierarkiskt träd. Expertbedömningarna har skett genom parvisa jämförelser av egenskaperna på en nivå i det hierarkiska trädet i förhållande till egenskaper högre upp i hierarkin, en teknik som benämns Analytical Hierarchy Process (AHP).<br/>Metoden har tillämpats på fem järnvägstunnlar i Sverige och resultaten pekar på möjligheten att gradera tunnlar med avseende på säkerhetsnivå och kan identifiera tunnlar som har svårare att tillgodose en acceptabel säkerhetsnivå. Rapporten kan även ses som en arbetsprocedur för att utveckla liknande metoder för andra tillämpningar inom Trafikverkets ansvarsområde.}},
author = {{Frantzich, Håkan and Fridolf, Karl}},
institution = {{Trafikverket}},
language = {{swe}},
month = {{04}},
title = {{Säkerhetsbedömning av järnvägstunnlar : Utveckling av bedömningsmetod för beräkning av säkerhetsindex}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/228060670/Slutrapport_2025-04-24.pdf}},
year = {{2025}},
}