Solidaritet och kampvilja: Facklig mobilisering av migrantarbetare i Sverige
(2025) FALF 2025- Abstract (Swedish)
- Delar av den svenska arbetsmarknaden präglas idag av arbetskraftsexploatering, informalisering och arbetslivskriminalitet. Framförallt är migrantarbetare anställda inom bygg- och städindustrin utsatta och det är vanligt förekommande med icke utbetalda löner och utpressning (Arbetsmiljöverket, 2025). Trots detta har det fram tills nyligen varit tunnsått med initiativ från den etablerade svenska fackföreningsrörelsen av att organisera utländska arbetstagare. Detta har delvis sin förklaring i att stora delar av LO och inte minst Svenska Byggnadsarbetareförbundet traditionellt sett hyst motstridiga och emellanåt fientliga attityder mot migrantarbetare (Neergaard and Woolfson, 2017), men det beror också på andra försvårande omständigheter i... (More)
- Delar av den svenska arbetsmarknaden präglas idag av arbetskraftsexploatering, informalisering och arbetslivskriminalitet. Framförallt är migrantarbetare anställda inom bygg- och städindustrin utsatta och det är vanligt förekommande med icke utbetalda löner och utpressning (Arbetsmiljöverket, 2025). Trots detta har det fram tills nyligen varit tunnsått med initiativ från den etablerade svenska fackföreningsrörelsen av att organisera utländska arbetstagare. Detta har delvis sin förklaring i att stora delar av LO och inte minst Svenska Byggnadsarbetareförbundet traditionellt sett hyst motstridiga och emellanåt fientliga attityder mot migrantarbetare (Neergaard and Woolfson, 2017), men det beror också på andra försvårande omständigheter i organiseringen av migrantarbetare inom bygg och städ; till exempel den för migranter ofta individualiserade och fragmenterade arbetsprocessen, svårtillgängliga arbetsplatser och inte minst många led av underentreprenörer.
I den här artikeln analyserar jag organiseringen av migrantarbetare i en lokal samorganisation (LS) av Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) utifrån arbetsprocessteori (Atzeni, 2010; Tassinari and Maccarrone, 2020). Med hjälp av etnografi åskådliggör jag hur strategiska beslut såsom slopad karensperiod vid nytecknat medlemskap och det framgångsrika drivandet av individuella fall till arbetsdomstolen, gör facket mer tillgängligt och attraktivt för migrantarbetare som tidigare inte organiserat sig fackligt. Jag visar hur dessa fackliga tjänster, trots att de ofta motställs facklig organisering, bidrar till en återkollektivisering av den individualiserade arbetsprocessen genom synliggörandet av solidaritet – inte bara i teorin utan också i praktiken (Atzeni, 2010). Mer specifikt så visar jag hur mobiliseringen skapar en grund – och plats – för migrantarbetare att både dela med sig av sina egna och ta del av andras erfarenheter av exploatering och utsatthet, men också av solidaritetshandlingar och arbetsplatsmotstånd. Genom att teoretisera denna gemensamhet som ett community of struggle (Però, 2020), argumenterar jag för att migrantarbetarna identifierar sig med framväxandet av en kollektiv identitet. Denna kollektiva identitet präglas dels av migrantarbetarnas gemensamma erfarenheter av utsatthet och exploatering, men också av SACs organisatoriska och syndikalistiska värdegrund med arbetsplatsorganisering och direkt aktion som nyckelkomponenter. Med detta som utgångspunkt belyser jag hur SAC genom lokala fackliga ansträngningar och stridsåtgärder såsom arbetsplatsblockader och konfrontationer av arbetskraftsköpare utmanar informaliseringen av arbete och mobiliserar migrantarbetare i en sällan skådad omfattning på svensk arbetsmarknad.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/4c5cedea-028e-4047-aab4-12c626c67f3b
- author
- Ahlstrand, Rasmus LU
- organization
- publishing date
- 2025-06-10
- type
- Contribution to conference
- publication status
- published
- subject
- conference name
- FALF 2025
- conference location
- Borlänge, Sweden
- conference dates
- 2025-06-09 - 2025-06-11
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 4c5cedea-028e-4047-aab4-12c626c67f3b
- date added to LUP
- 2025-06-16 10:51:41
- date last changed
- 2025-06-27 09:09:28
@misc{4c5cedea-028e-4047-aab4-12c626c67f3b,
abstract = {{Delar av den svenska arbetsmarknaden präglas idag av arbetskraftsexploatering, informalisering och arbetslivskriminalitet. Framförallt är migrantarbetare anställda inom bygg- och städindustrin utsatta och det är vanligt förekommande med icke utbetalda löner och utpressning (Arbetsmiljöverket, 2025). Trots detta har det fram tills nyligen varit tunnsått med initiativ från den etablerade svenska fackföreningsrörelsen av att organisera utländska arbetstagare. Detta har delvis sin förklaring i att stora delar av LO och inte minst Svenska Byggnadsarbetareförbundet traditionellt sett hyst motstridiga och emellanåt fientliga attityder mot migrantarbetare (Neergaard and Woolfson, 2017), men det beror också på andra försvårande omständigheter i organiseringen av migrantarbetare inom bygg och städ; till exempel den för migranter ofta individualiserade och fragmenterade arbetsprocessen, svårtillgängliga arbetsplatser och inte minst många led av underentreprenörer.<br/>I den här artikeln analyserar jag organiseringen av migrantarbetare i en lokal samorganisation (LS) av Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) utifrån arbetsprocessteori (Atzeni, 2010; Tassinari and Maccarrone, 2020). Med hjälp av etnografi åskådliggör jag hur strategiska beslut såsom slopad karensperiod vid nytecknat medlemskap och det framgångsrika drivandet av individuella fall till arbetsdomstolen, gör facket mer tillgängligt och attraktivt för migrantarbetare som tidigare inte organiserat sig fackligt. Jag visar hur dessa fackliga tjänster, trots att de ofta motställs facklig organisering, bidrar till en återkollektivisering av den individualiserade arbetsprocessen genom synliggörandet av solidaritet – inte bara i teorin utan också i praktiken (Atzeni, 2010). Mer specifikt så visar jag hur mobiliseringen skapar en grund – och plats – för migrantarbetare att både dela med sig av sina egna och ta del av andras erfarenheter av exploatering och utsatthet, men också av solidaritetshandlingar och arbetsplatsmotstånd. Genom att teoretisera denna gemensamhet som ett community of struggle (Però, 2020), argumenterar jag för att migrantarbetarna identifierar sig med framväxandet av en kollektiv identitet. Denna kollektiva identitet präglas dels av migrantarbetarnas gemensamma erfarenheter av utsatthet och exploatering, men också av SACs organisatoriska och syndikalistiska värdegrund med arbetsplatsorganisering och direkt aktion som nyckelkomponenter. Med detta som utgångspunkt belyser jag hur SAC genom lokala fackliga ansträngningar och stridsåtgärder såsom arbetsplatsblockader och konfrontationer av arbetskraftsköpare utmanar informaliseringen av arbete och mobiliserar migrantarbetare i en sällan skådad omfattning på svensk arbetsmarknad. <br/>}},
author = {{Ahlstrand, Rasmus}},
language = {{swe}},
month = {{06}},
title = {{Solidaritet och kampvilja: Facklig mobilisering av migrantarbetare i Sverige}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/221494137/Abstrakt_Facklig_organisering_av_migrantarbetare.docx}},
year = {{2025}},
}