Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Budgetprocessens betydelse för god ekonomisk hushållning

Dietrichson, Jens LU and Ellegård, Lina Maria LU (2014) In KEFUs skriftserie
Abstract (Swedish)
Att behålla budgetdisciplin och skapa förutsättningar för långsiktigt god ekonomisk hushållning är en ständigt närvarande utmaning för offentliga organisationer. Den företrädesvis nationalekonomiska forskningensom vi redogör föri denna rapport tyder påatt det är möjligt att förbättra den ekonomiska hushållningen genom att förbättra de regler, procedurer och normer som styr budgetprocessen.Ett flertal internationella studier har visat att god ekonomisk hushållning är förknippat med förekomsten av regler som gör detmöjligt för befolkningenatt enkelt följa uppekonomiska planer och utfall, somcentraliserar planeringsfasen (och därmed begränsarimplementerande enhetersinflytande... (More)
Att behålla budgetdisciplin och skapa förutsättningar för långsiktigt god ekonomisk hushållning är en ständigt närvarande utmaning för offentliga organisationer. Den företrädesvis nationalekonomiska forskningensom vi redogör föri denna rapport tyder påatt det är möjligt att förbättra den ekonomiska hushållningen genom att förbättra de regler, procedurer och normer som styr budgetprocessen.Ett flertal internationella studier har visat att god ekonomisk hushållning är förknippat med förekomsten av regler som gör detmöjligt för befolkningenatt enkelt följa uppekonomiska planer och utfall, somcentraliserar planeringsfasen (och därmed begränsarimplementerande enhetersinflytande över denna),och som kräver att vissa finansiella målinförsoch följsupp. En av osssjälva tidigaregenomförd studie tyder på att budgetprocessens utformning är av betydelseocksåför de svenska kommunerna (Dietrichson & Ellegård 2014):årets resultat per invånare är högre i kommuner vars budgetprocess är relativt centraliserad och där det finns en relativt hög risk att förvaltningschefer byts ut om deras förvaltningar uppvisarupprepade budgetunderskott. Dessutom ärårets resultat per invånare högre om nämnderna får behålla uppkomna överskott och för med sig underskott till nästkommande budgetår.Dentidigareforskningen, inklusive vår egen studie, har dock svårt att särskilja effekterna av budgetregler från effektenav attolika länder/regioner/kommuner har olika ambitionsnivå när det gäller god ekonomisk hushållning. Vidare har studierna som regel mättutfall på övergripande nivå –i vårt fall på kommunnivå –vilket är problematiskt då flera av de regler och processer som undersöks bör ha sin huvudsakliga effekt på enheter längre ner i hierarkin, i vårt fall på nämndnivå. I föreliggande rapportredovisarvi nya analyser,där vi kombinerat data över budgetutfallpå nämndnivå för de störstanämndernai de 290 svenska kommunerna meddeenkätdata över budgetprocessens utformningsom användes ivår tidigare studie.Viundersökertvå aspekter av budgetprocessen: 1) att över-och/ellerunderskott förs över till nästa budgetår och 2) risken för förvaltningschefer att bli ersatta vid upprepadeunderskott. Båda dessa faktorer visar sig hastatistiskt signifikanta samband med budgetutfallen på nämndnivå.
Att behålla överskott, eller att ha som princip att byta ut förvaltningschefer efter upprepade underskott, ärförknippat med högre budgetöverskott.Att föra över underskott har istället ett negativt samband med nämndernas resultat. På grund av att de allra flesta kommuner som tillåter överföring av överskott också har motsvarande regel för underskott är det dock oklart om detta kan tolkas som att det är regeln i sig som är problematisk.Rapporten innehåller ocksåen kartläggning av förekomsten av finansiella måli kommunerna. Dettaär intressant inte bara som ett mått på ambitionsnivån hos kommunerna, utan även i termer av Kommunallagens 8 kap 5§ där det föreskrivs att den kommunala budgeten ska innehålla finansiella mål som är av betydelse förgod ekonomisk hushållning. Vår insamling visar att detta lagkrav följs i mycket stor utsträckning: 285 av290 kommuner redovisar finansiella mål i sina årsredovisningar. Värt att notera är att nästan alla kommuner har ett mål som relaterar till årets resultat, antingen formulerat som ett direkt resultatmål eller som ett mål kring nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter. Det är ocksåvanligt att ha mål kring självfinansieringsgraden avinvesteringarna (finns i 51 procent av kommunerna), soliditeten (35 procent) ellerhanteringen av låneskulden (27 procent).Det finns skäl att vara försiktig med att tolkade positiva sambanden mellan budgetregler och mått på god ekonomisk hushållning som att budgetregler orsakarbättre ekonomisk hushållning. Vi diskuterar detta och andra problem mer ingående i ett avslutande kapitel. Sammanfattningsvis är dock vår bedömning att det är troligt att budgetregler är ett fungerande verktygoch vår förhoppning är att denna rapport kan tjäna som inspiration till kommuner och landsting som vill förbättra sin ekonomiska hushållning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
categories
Popular Science
in
KEFUs skriftserie
issue
2014:6
pages
54 pages
ISSN
1102-8483
language
Swedish
LU publication?
yes
id
fd4e11b7-1a63-4964-8b8c-0a18c26090e9 (old id 5146733)
date added to LUP
2016-04-04 10:10:16
date last changed
2020-11-26 11:00:16
@techreport{fd4e11b7-1a63-4964-8b8c-0a18c26090e9,
  abstract     = {Att   behålla   budgetdisciplin   och   skapa   förutsättningar   för   långsiktigt   god ekonomisk   hushållning   är   en   ständigt   närvarande   utmaning   för   offentliga organisationer. Den företrädesvis   nationalekonomiska forskningensom vi redogör  föri  denna  rapport tyder  påatt  det  är  möjligt  att  förbättra  den ekonomiska hushållningen genom att förbättra de regler, procedurer och normer som  styr  budgetprocessen.Ett  flertal  internationella  studier  har  visat  att  god ekonomisk  hushållning  är  förknippat  med  förekomsten  av  regler som  gör  detmöjligt för befolkningenatt enkelt följa uppekonomiska planer och utfall, somcentraliserar  planeringsfasen  (och  därmed begränsarimplementerande  enhetersinflytande över denna),och som kräver att vissa finansiella målinförsoch följsupp. En  av  osssjälva  tidigaregenomförd  studie  tyder  på  att  budgetprocessens utformning  är  av  betydelseocksåför  de  svenska  kommunerna (Dietrichson  &amp; Ellegård   2014):årets   resultat   per   invånare   är   högre   i   kommuner   vars budgetprocess  är  relativt  centraliserad och  där det  finns  en  relativt  hög  risk  att förvaltningschefer    byts    ut    om    deras    förvaltningar uppvisarupprepade budgetunderskott. Dessutom ärårets resultat per invånare högre om nämnderna får  behålla  uppkomna  överskott  och  för  med  sig  underskott  till  nästkommande budgetår.Dentidigareforskningen,  inklusive  vår  egen  studie,  har  dock  svårt  att  särskilja effekterna  av  budgetregler  från effektenav  attolika  länder/regioner/kommuner har  olika  ambitionsnivå  när  det  gäller god  ekonomisk  hushållning.  Vidare har studierna som regel mättutfall på övergripande nivå –i vårt fall på kommunnivå –vilket är problematiskt då flera av de regler och processer som undersöks bör ha  sin  huvudsakliga  effekt  på  enheter  längre  ner  i  hierarkin,  i  vårt  fall  på nämndnivå. I föreliggande  rapportredovisarvi nya analyser,där  vi  kombinerat data över budgetutfallpå nämndnivå för de störstanämndernai de 290 svenska kommunerna   meddeenkätdata   över   budgetprocessens   utformningsom användes  ivår  tidigare  studie.Viundersökertvå aspekter  av  budgetprocessen: 1)  att  över-och/ellerunderskott  förs  över  till  nästa  budgetår  och  2)  risken  för förvaltningschefer  att  bli  ersatta  vid upprepadeunderskott.  Båda  dessa  faktorer visar  sig  hastatistiskt  signifikanta  samband  med  budgetutfallen  på  nämndnivå. <br>
Att behålla överskott, eller att ha som princip att byta ut förvaltningschefer efter upprepade  underskott,  ärförknippat  med  högre  budgetöverskott.Att  föra  över underskott  har  istället  ett  negativt  samband  med  nämndernas  resultat.  På  grund av  att  de  allra  flesta  kommuner  som  tillåter  överföring  av  överskott  också  har motsvarande regel för underskott är det dock oklart om detta kan tolkas som att det är regeln i sig som är problematisk.Rapporten innehåller ocksåen kartläggning av förekomsten av finansiella måli kommunerna.  Dettaär  intressant  inte  bara  som  ett  mått  på  ambitionsnivån  hos kommunerna,   utan   även   i   termer   av   Kommunallagens   8   kap   5§   där   det föreskrivs att den kommunala budgeten ska innehålla finansiella mål som är av betydelse  förgod  ekonomisk  hushållning. Vår  insamling  visar  att  detta  lagkrav följs i mycket stor utsträckning: 285 av290 kommuner redovisar finansiella mål i  sina  årsredovisningar. Värt  att  notera  är  att  nästan  alla  kommuner  har  ett  mål som  relaterar  till  årets  resultat,  antingen  formulerat  som  ett  direkt  resultatmål eller  som  ett  mål  kring  nettokostnadernas  andel  av  totala  skatteintäkter. Det  är ocksåvanligt att ha mål kring självfinansieringsgraden avinvesteringarna (finns i  51  procent  av  kommunerna),  soliditeten  (35  procent) ellerhanteringen  av låneskulden (27 procent).Det  finns  skäl  att  vara  försiktig  med  att  tolkade  positiva  sambanden  mellan budgetregler  och  mått  på  god  ekonomisk  hushållning  som  att  budgetregler orsakarbättre  ekonomisk  hushållning.  Vi  diskuterar  detta  och  andra  problem mer   ingående   i   ett   avslutande   kapitel.   Sammanfattningsvis   är   dock   vår bedömning  att  det  är  troligt  att  budgetregler  är  ett  fungerande  verktygoch vår förhoppning  är  att  denna  rapport  kan  tjäna  som  inspiration  till  kommuner  och landsting som vill förbättra sin ekonomiska hushållning.},
  author       = {Dietrichson, Jens and Ellegård, Lina Maria},
  issn         = {1102-8483},
  language     = {swe},
  number       = {2014:6},
  series       = {KEFUs skriftserie},
  title        = {Budgetprocessens betydelse för god ekonomisk hushållning},
  url          = {https://lup.lub.lu.se/search/files/87303242/5146734.pdf},
  year         = {2014},
}