Advanced

Strategier för ökad regelefterlevnad på trafikområdet - lagstiftning, polisiärt arbete och sanktioner

Svensson, Måns LU (2005) In Research Reports in Sociology of Law 2005:1.
Abstract (Swedish)
Den här rapporten utgår från en litteraturstudie avseende vissa trafiksäkerhetsfrågor som genomfördes vid Rättssociologiska avdelningen i Lund, på uppdrag av Vägtrafikinspektionen i Borlänge, under våren 2005. Studien syftade till att kartlägga befintlig kunskap avseende möjligheterna att med ökad trafikövervakning och strängare sanktioner uppnå högre grad av regelefterlevnad i trafiken. Studien som begränsades till att gälla regelefterlevnad på områdena hastighet, nykterhet samt bältesanvändning presenterades på ett seminarium vid Vägtrafikinspektionen den 2 juni 2005. I det följande ges en översiktlig beskrivning av resultaten från den studien; samt en fördjupad diskussion som tar avstamp i samtalen vid nämnda seminarium.

... (More)
Den här rapporten utgår från en litteraturstudie avseende vissa trafiksäkerhetsfrågor som genomfördes vid Rättssociologiska avdelningen i Lund, på uppdrag av Vägtrafikinspektionen i Borlänge, under våren 2005. Studien syftade till att kartlägga befintlig kunskap avseende möjligheterna att med ökad trafikövervakning och strängare sanktioner uppnå högre grad av regelefterlevnad i trafiken. Studien som begränsades till att gälla regelefterlevnad på områdena hastighet, nykterhet samt bältesanvändning presenterades på ett seminarium vid Vägtrafikinspektionen den 2 juni 2005. I det följande ges en översiktlig beskrivning av resultaten från den studien; samt en fördjupad diskussion som tar avstamp i samtalen vid nämnda seminarium.

Analysen vilar på en vidareutveckling av Ajzens & Fishbeins teori om avsiktsstyrda beteenden (Ajzen, 1991, s.179-211) som tar hänsyn till modern kunskap om sociala normers samhälleliga funktioner. I huvudsak handlar det om Håkan Hydéns, professor i Rättssociologi, modell över normernas tre dimensioner (Hydén, 2002, s.287). Rapportens teoretiska konstruktion kan därmed sägas beröra integrerade avsiktsstyrda beteenden (Theory of Integrated Planned Behavior) och benämnes fortsättningsvis TIPB.

Den Europeiska kommissionen bedömer under 2004 kunskapsläget vara så tydligt att det är befogat att gå ut med en rekommendation (Europeiska unionens officiella tidning nr L 111 , 17/04/2004 s. 0075 – 0082) till medlemsstaterna där man förordar kraftfulla satsningar på ökad trafikövervakning och strängare sanktioner. Kommissionen slutsats grundas på resultaten från fem omfattande forskningsprojekt: ESCAPE, SUNflower, Clifford Chance, IFC Consulting och SARTRE. Kommissionens slutsatser väcker en del intressanta frågor för svenskt vidkommande vilka behandlas i den här rapporten. Är de europeiska slutsatserna giltiga för svenska förhållanden? Har man i Sverige redan inhöstat de i Europa förväntade resultaten och ligger svensk trafikövervakning och svenska sanktioner redan i dag på en optimal nivå?

Avsikten är att utifrån den europeiska kunskapsbasen formulera slutsatser med högre giltighet för svenska förhållanden. Slutsatserna är preliminära. För att kunna uttala sig med en högre grad av säkerhet krävs ytterligare empiriska studie.

Det står klart att Sveriges förutsättningar att öka regelefterlevnaden på de tre angivna områdena inte är lika goda som för det europeiska genomsnittet. Huvudsakligen på grund av att Sverige redan har inhöstat en stor del av den på europeisk nivå förväntade ökningen av regelefterlevnaden. Sveriges mångåriga och effektiva arbete med trafiksäkerhetsfrågor har lett till att det i praktiken återstår mindre att göra. Emellertid är förutsättningarna att skapa positiva förändringar förhållandevis goda på området för hastighet där Sverige i flera avseenden släpar efter den europeiska utvecklingen. Framför allt är det de sociala normerna (eller den kollektiva inställningen) till hastighetsöverträdelser som utgör det stora problemet i Sverige. Slutsatsen är att förändringar av regelefterlevnaden vad gäller hastighetsbegränsningar förutsätter förändringar av samhällets sociala normer. Erfarenheterna visar att en av de effektivaste vägarna mot att förändra sociala normer går via förändringar i den rättsliga praktiken. Vad gäller nykterhet och bältesanvändning är förutsättningarna att påverka med rättsliga instrument sämre. Det har att göra med att överträdelser mot de regleringarna i huvudsak har att göra med bristande omdöme respektive attitydstörningar.



Typ av överträdelse



Huvudsaklig förklaringsram

Hastighet Normer

Nykterhet Omdöme

Bälte Attityder



(a) När det gäller rattfylleri är Sverige ett av de länder i Europa som kommit längst vad gäller regelefterlevnad. Såväl sociala normer som det rättsliga systemet är tydliga i sina budskap. Den grupp bilister som fortfarande kör rattfulla gör det med tredubbel risk: (I) att råka ut för en olycka (II) att ertappas i en trafikkontroll med svåra följder i form av sanktioner och (III) de riskerar att dömas socialt. Förare som underlåter att tolka de här riskerna på ett adekvat sätt har nedsatt omdömesförmåga. Nedsättningens orsaker kan vara sådant som alkoholruset i sig självt, alkoholism, psykisk ohälsa, socialt utanförskap, ungdomligt oförstånd etc. Samtliga de här orsakerna är av sådan karaktär att ökad trafikövervakning och strängare sanktioner inte kan förväntas få stora effekter på regelefterlevnaden. Nuvarande nivåer bör dock upprätthållas – inte minst för att undvika negativa förändringar av den kraftfulla sociala övervakning som präglar samhället i dag. Förbättringar av regelefterlevnaden på området för nykterhet skapas snarare med stödjande insatser riktade mot de individer vilka begår överträdelserna.



(b) Även vad gäller bältesanvändning tillhör Sverige den absoluta toppen avseende regelefterlevnad – trots att vare sig övervakningen eller sanktionerna utmärker sig som särskilt höga i ett internationellt perspektiv. I det här fallet handlar det snarast om att människor utifrån en omdömesgill riskbedömning i kombination med trycket från sociala normer själva kommer fram till det förnuftiga i att bära bälte. I de fall då bilbälte inte används har det i huvudsak att göra med ett bristande engagemang – människor hävdar i undersökningar att de glömmer att ta på sig bältet. Förnuftsmässigt stödjer trafikanter i Sverige bältesanvändandet. Men de saknar det känslomässiga engagemang som krävs för att de inte emellanåt skall glömma bort att ta på sig det. Det föreligger med andra ord en sviktande attityd till behovet av bältesanvändning hos somliga individer. De interna påminnelsesystemen i form av affektiva signaler brister. Ökad trafikövervakning och strängare sanktioner förefaller vara en ineffektiv och kostsam väg att öka engagemanget – inte minst med tanke på de praktiska svårigheterna i samband med effektiv övervakning av bältesanvändandet. Att arbeta med attityder är ett långsiktigt arbete som involverar uppfostran – en snabbare väg vore effektiva interlocksystem.



(c) Såväl de sociala normerna, attityderna som det individuella omdömet sviktar när det handlar om inställningen till fortkörning i Sverige. Vad gäller hastighetsöverträdelserna kan sägas att Sverige utmärker sig genom att bilförarna i högre grad än i övriga länder i Europa njuter av att köra för fort, samt att svenska bilförare är sämst på att uppfatta sambandet mellan ökad hastighet och ökad risk. Vidare står det klart att svenska bilförare uppvisar en lägre nivå vad gäller den subjektiva upptäcktsrisken än den faktiska. Det innebär att bilförarna inte inser hur stor risken att åka fast i en hastighetskontroll faktiskt är. Det faktum att det råder svag allmän acceptens för hårdare tag mot hastighetsöverträdelser hänger samman med att staten inte på ett tillräckligt tydligt sätt markerat avståndstagande till fortkörningen. I länder där man genomfört stora satsningar på att komma tillrätta med fortkörningen har också allmänhetens öppenhet för hårdare tag ökat i takt med att medvetenheten ökat. Mer problematiskt är då kanske att det är svårt att uppnå tillräckligt hög grad av upptäcktsrisk med tanke på det omfattande vägnätet, de stora avstånden och den låga trafikdensiteten. Analysen i den här rapporten antyder dock att man inte skall underskatta de sociala kontrollmekanismer som skulle aktiveras genom en ökad statlig aktivitet. När man i exempelvis SUNflower-rapporten avvisar möjligheterna att i Sverige påverka individuella bilförare genom ökad övervakning och strängare sanktioner är man ute på delvis ovetenskaplig grund. I dagsläget tyder det mesta på att sådana strategier faktiskt skulle nå framgång. De preliminära och ytterst översiktliga beräkningarna som gjorts i den här studien (utifrån ekonomisk sanktionsteori) anger att god regelefterlevnad skulle kunna uppnås på området för hastighetsbegränsningar om risken att ertappas vid regelbunden fortkörning under ett år låg på mellan 5-10 procent samt att bötesbeloppen låg på mellan 5000-10000 kronor. Med fördel kombineras då skärpta sanktioner med strategier för att uppnå medial uppmärksamhet.

Slutsatsen är således att förändringar av trafikövervakningen och sanktionerna bör koncentreras till att bekämpa hastighetsöverträdelser. Preliminära beräkningar pekar på att förändringar i linje med vad som föreslås i den här rapporten har potential att minska antalet fortkörningar med över 50 procent. Antalet dödsfall i trafiken skulle minska med omkring 100 per år. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
law enforcement traffic rättssociologi regelefterlevnad hastighetsbegränsningar trafiksäkerhet böter sanktioner övervakning
in
Research Reports in Sociology of Law
volume
2005:1
publisher
Sociology of Law, Lund University
ISSN
1404-1030
ISBN
91-7267-197-1
language
Swedish
LU publication?
yes
id
5db34f58-f1f0-4d24-b394-8d0c48335f08 (old id 531301)
alternative location
http://www2.vagtrafikinspektionen.se/vi_ref/Dokument/Nyheter/2005-10-05-051001_okad_regelefterlevnad.pdf
date added to LUP
2007-09-12 12:23:10
date last changed
2016-04-16 04:36:18
@techreport{5db34f58-f1f0-4d24-b394-8d0c48335f08,
  abstract     = {Den här rapporten utgår från en litteraturstudie avseende vissa trafiksäkerhetsfrågor som genomfördes vid Rättssociologiska avdelningen i Lund, på uppdrag av Vägtrafikinspektionen i Borlänge, under våren 2005. Studien syftade till att kartlägga befintlig kunskap avseende möjligheterna att med ökad trafikövervakning och strängare sanktioner uppnå högre grad av regelefterlevnad i trafiken. Studien som begränsades till att gälla regelefterlevnad på områdena hastighet, nykterhet samt bältesanvändning presenterades på ett seminarium vid Vägtrafikinspektionen den 2 juni 2005. I det följande ges en översiktlig beskrivning av resultaten från den studien; samt en fördjupad diskussion som tar avstamp i samtalen vid nämnda seminarium. <br/><br>
Analysen vilar på en vidareutveckling av Ajzens &amp; Fishbeins teori om avsiktsstyrda beteenden (Ajzen, 1991, s.179-211) som tar hänsyn till modern kunskap om sociala normers samhälleliga funktioner. I huvudsak handlar det om Håkan Hydéns, professor i Rättssociologi, modell över normernas tre dimensioner (Hydén, 2002, s.287). Rapportens teoretiska konstruktion kan därmed sägas beröra integrerade avsiktsstyrda beteenden (Theory of Integrated Planned Behavior) och benämnes fortsättningsvis TIPB. <br/><br>
Den Europeiska kommissionen bedömer under 2004 kunskapsläget vara så tydligt att det är befogat att gå ut med en rekommendation (Europeiska unionens officiella tidning nr L 111 , 17/04/2004 s. 0075 – 0082) till medlemsstaterna där man förordar kraftfulla satsningar på ökad trafikövervakning och strängare sanktioner. Kommissionen slutsats grundas på resultaten från fem omfattande forskningsprojekt: ESCAPE, SUNflower, Clifford Chance, IFC Consulting och SARTRE. Kommissionens slutsatser väcker en del intressanta frågor för svenskt vidkommande vilka behandlas i den här rapporten. Är de europeiska slutsatserna giltiga för svenska förhållanden? Har man i Sverige redan inhöstat de i Europa förväntade resultaten och ligger svensk trafikövervakning och svenska sanktioner redan i dag på en optimal nivå? <br/><br>
Avsikten är att utifrån den europeiska kunskapsbasen formulera slutsatser med högre giltighet för svenska förhållanden. Slutsatserna är preliminära. För att kunna uttala sig med en högre grad av säkerhet krävs ytterligare empiriska studie.<br/><br>
Det står klart att Sveriges förutsättningar att öka regelefterlevnaden på de tre angivna områdena inte är lika goda som för det europeiska genomsnittet. Huvudsakligen på grund av att Sverige redan har inhöstat en stor del av den på europeisk nivå förväntade ökningen av regelefterlevnaden. Sveriges mångåriga och effektiva arbete med trafiksäkerhetsfrågor har lett till att det i praktiken återstår mindre att göra. Emellertid är förutsättningarna att skapa positiva förändringar förhållandevis goda på området för hastighet där Sverige i flera avseenden släpar efter den europeiska utvecklingen. Framför allt är det de sociala normerna (eller den kollektiva inställningen) till hastighetsöverträdelser som utgör det stora problemet i Sverige. Slutsatsen är att förändringar av regelefterlevnaden vad gäller hastighetsbegränsningar förutsätter förändringar av samhällets sociala normer. Erfarenheterna visar att en av de effektivaste vägarna mot att förändra sociala normer går via förändringar i den rättsliga praktiken. Vad gäller nykterhet och bältesanvändning är förutsättningarna att påverka med rättsliga instrument sämre. Det har att göra med att överträdelser mot de regleringarna i huvudsak har att göra med bristande omdöme respektive attitydstörningar.<br/><br>
<br/><br>
Typ av överträdelse 	<br/><br>
<br/><br>
Huvudsaklig förklaringsram<br/><br>
Hastighet	Normer<br/><br>
Nykterhet	Omdöme<br/><br>
Bälte	 Attityder<br/><br>
<br/><br>
(a) När det gäller rattfylleri är Sverige ett av de länder i Europa som kommit längst vad gäller regelefterlevnad. Såväl sociala normer som det rättsliga systemet är tydliga i sina budskap. Den grupp bilister som fortfarande kör rattfulla gör det med tredubbel risk: (I) att råka ut för en olycka (II) att ertappas i en trafikkontroll med svåra följder i form av sanktioner och (III) de riskerar att dömas socialt. Förare som underlåter att tolka de här riskerna på ett adekvat sätt har nedsatt omdömesförmåga. Nedsättningens orsaker kan vara sådant som alkoholruset i sig självt, alkoholism, psykisk ohälsa, socialt utanförskap, ungdomligt oförstånd etc. Samtliga de här orsakerna är av sådan karaktär att ökad trafikövervakning och strängare sanktioner inte kan förväntas få stora effekter på regelefterlevnaden. Nuvarande nivåer bör dock upprätthållas – inte minst för att undvika negativa förändringar av den kraftfulla sociala övervakning som präglar samhället i dag. Förbättringar av regelefterlevnaden på området för nykterhet skapas snarare med stödjande insatser riktade mot de individer vilka begår överträdelserna. <br/><br>
<br/><br>
(b) Även vad gäller bältesanvändning tillhör Sverige den absoluta toppen avseende regelefterlevnad – trots att vare sig övervakningen eller sanktionerna utmärker sig som särskilt höga i ett internationellt perspektiv. I det här fallet handlar det snarast om att människor utifrån en omdömesgill riskbedömning i kombination med trycket från sociala normer själva kommer fram till det förnuftiga i att bära bälte. I de fall då bilbälte inte används har det i huvudsak att göra med ett bristande engagemang – människor hävdar i undersökningar att de glömmer att ta på sig bältet. Förnuftsmässigt stödjer trafikanter i Sverige bältesanvändandet. Men de saknar det känslomässiga engagemang som krävs för att de inte emellanåt skall glömma bort att ta på sig det. Det föreligger med andra ord en sviktande attityd till behovet av bältesanvändning hos somliga individer. De interna påminnelsesystemen i form av affektiva signaler brister. Ökad trafikövervakning och strängare sanktioner förefaller vara en ineffektiv och kostsam väg att öka engagemanget – inte minst med tanke på de praktiska svårigheterna i samband med effektiv övervakning av bältesanvändandet. Att arbeta med attityder är ett långsiktigt arbete som involverar uppfostran – en snabbare väg vore effektiva interlocksystem. <br/><br>
<br/><br>
(c) Såväl de sociala normerna, attityderna som det individuella omdömet sviktar när det handlar om inställningen till fortkörning i Sverige. Vad gäller hastighetsöverträdelserna kan sägas att Sverige utmärker sig genom att bilförarna i högre grad än i övriga länder i Europa njuter av att köra för fort, samt att svenska bilförare är sämst på att uppfatta sambandet mellan ökad hastighet och ökad risk. Vidare står det klart att svenska bilförare uppvisar en lägre nivå vad gäller den subjektiva upptäcktsrisken än den faktiska. Det innebär att bilförarna inte inser hur stor risken att åka fast i en hastighetskontroll faktiskt är. Det faktum att det råder svag allmän acceptens för hårdare tag mot hastighetsöverträdelser hänger samman med att staten inte på ett tillräckligt tydligt sätt markerat avståndstagande till fortkörningen. I länder där man genomfört stora satsningar på att komma tillrätta med fortkörningen har också allmänhetens öppenhet för hårdare tag ökat i takt med att medvetenheten ökat. Mer problematiskt är då kanske att det är svårt att uppnå tillräckligt hög grad av upptäcktsrisk med tanke på det omfattande vägnätet, de stora avstånden och den låga trafikdensiteten. Analysen i den här rapporten antyder dock att man inte skall underskatta de sociala kontrollmekanismer som skulle aktiveras genom en ökad statlig aktivitet. När man i exempelvis SUNflower-rapporten avvisar möjligheterna att i Sverige påverka individuella bilförare genom ökad övervakning och strängare sanktioner är man ute på delvis ovetenskaplig grund. I dagsläget tyder det mesta på att sådana strategier faktiskt skulle nå framgång. De preliminära och ytterst översiktliga beräkningarna som gjorts i den här studien (utifrån ekonomisk sanktionsteori) anger att god regelefterlevnad skulle kunna uppnås på området för hastighetsbegränsningar om risken att ertappas vid regelbunden fortkörning under ett år låg på mellan 5-10 procent samt att bötesbeloppen låg på mellan 5000-10000 kronor. Med fördel kombineras då skärpta sanktioner med strategier för att uppnå medial uppmärksamhet. <br/><br>
Slutsatsen är således att förändringar av trafikövervakningen och sanktionerna bör koncentreras till att bekämpa hastighetsöverträdelser. Preliminära beräkningar pekar på att förändringar i linje med vad som föreslås i den här rapporten har potential att minska antalet fortkörningar med över 50 procent. Antalet dödsfall i trafiken skulle minska med omkring 100 per år.},
  author       = {Svensson, Måns},
  institution  = {Sociology of Law, Lund University},
  isbn         = {91-7267-197-1},
  issn         = {1404-1030},
  keyword      = {law enforcement traffic rättssociologi regelefterlevnad hastighetsbegränsningar trafiksäkerhet böter sanktioner övervakning},
  language     = {swe},
  series       = {Research Reports in Sociology of Law},
  title        = {Strategier för ökad regelefterlevnad på trafikområdet - lagstiftning, polisiärt arbete och sanktioner},
  volume       = {2005:1},
  year         = {2005},
}