Benzodiazepine and opioid dependence. Clinical and meta-analytical studies.

Abstract

The thesis contains 4 papers, two clinical studies and two meta-analyses.



In the BZD taper study (Paper I) 21 BZD dependent (DSM-IV) patients were included for a 10-day inpatient detoxification. The average defined daily dose (DDD) was 4.7 doses. Withdrawal symptoms were not more pronounced compared to more extended detoxification procedures reported in literature. Five patients, all with concomitant codeine dependence and a more pronounced BZD tolerance, dropped out after 2-3 days.



In the dependence rate study (Paper II) the frequency of prescribed drug dependence among 130 alcohol dependent patients in open care, 23 long-term institutionalized alcoholics, and 120 healthy controls were analysed. Alcoholics were more often dependent on total prescribed drugs, BZD and zopiclone than healthy controls 17% versus 2%, 15% versus 1%, and 5% versus 0%. Institutionalized alcoholics had higher rates than outpatient alcoholics. 1/5 of the BZD dependent and 1/3 of the opioid dependent patients reported high tolerance, DDD > 4.0 of each drug.



Common for the third and forth paper was the meta-analytical technique. In the methadone paper 8 RCT were included with 1,511 patients. In the naltrexone study 15 RCT were included with 990 patients.



In the methadone review (Paper III) retention in treatment was higher (d=0.90), and opioid abuse and criminality was lower (d=0.61) and (d=0.35) respectively compared to controlled conditions. Type of study design (gradual detoxification, placebo or untreated controls) could explain some of the heterogeneity found.



In the naltrexone review (Paper IV) naltrexone was significantly better than controlled conditions in reducing the number of opioid positive urines (d=0.44). If the retention level in the experimental group increased above a certain level naltrexone was also significantly better than the controls for difference in retention (d=0.31), craving (d=1.50), re-arrest (d=0.63), and success (d=0.43). Contingency management increased retention rate and naltrexone use resulting in a reduced number of opioid positive urines.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Livstidsprevalensen för läkemedelsberoende hos alkoholberoende patienter varierar mellan 20% och 45%. I normalbefolkningen är livstidsprevalensen av läkemedelsberoende cirka 2%; livstidsprevalensen för beroende av bensodiazepiner (BZD) respektive legala opioider (metadon exkluderat) är 0.3-0.9% respektive 0.8%. Förskrivningen av BZD har de senaste åren legat konstant eller visat en svagt neråtgående trend både i Nordamerika och Europa, medan förskrivningen av legala opioider ökat.



Avhandlingen består av fyra delarbeten, två kliniska studier med patienter från Beroendecentrum i Malmö, samt två meta-analytiska arbeten. I de två sista studierna undersöktes behandlingseffekten av metadon respektive naltrexon genom att systematiskt gå igenom litteraturen och analysera samtliga studier som använt en randomiserad, kontrollerad metodik.



I det första arbetet inkluderades 21 BZD beroende (DSM-IV) patienter som avgiftades inneliggande under 10 dagar. Deras genomsnittliga definierade dygnsdos (DDD) var 4.7 doser. 52% hade även en annan psykiatrisk diagnos och 67% hade också ett annat, samtidigt missbruk. Behandlingen utgick från det preparat och den dos patienten missbrukat. Under behandlingen minskades dosen med 10% per dag. Förloppet studerades med bl a Physician Withdrawal Checklist. Abstinenssymptomen var inte mer uttalade än vid längre avgiftningar som rapporterats i litteraturen. 16 patienter, varav två med ett samtidigt kodeinberoende, fullföljde behandlingen, medan fem patienter, alla med ett samtidigt kodeinberoende och en mer uttalad BZD tolerans avbröt avgiftningen redan efter två-tre dagar.



I den andra studien redovisas frekvensen av läkemedelsberoende hos 130 alkoholberoende öppenvårdspatienter. Denna grupp jämfördes med 23 alkoholberoende patienter inskrivna på institution (LVM-hemmet Karlsvik) samt med 120 hälsokontroller. Konsekutiva patienter och hälsokontroller fick anonymt fylla i ett frågeformulär med frågor om tablettberoende och missbruk av illegala droger den gångna 12-månadersperioden. Alkoholberoende patienter var i större utsträckning än hälsokontroller beroende av läkemedel, 17% mot 2%. Bland samtliga alkoholberoende patienter var 15% beroende av BZD och 8% av läkemedel innehållande opioider. Av de alkoholberoende patienterna i öppen vård var 12% beroende av BZD och 5% av analgetika innehållande opioider. Patienterna som vårdades på institution rapporterade högre frekvenser, 30% respektive 22%. En femtedel av de BZD beroende och en tredjedel av de opioidberoende patienterna rapporterade en hög tolerans (DDD ? 4.0) av respektive drog. Missbruk av illegala droger var vanligare bland institutionsvådade alkoholister än bland patienter i öppen vård, 35% respektive 8%.



Gemensamt för det tredje och fjärde arbetet var den meta-analytiska tekniken. Samtliga inkluderade studier granskades systematisk och oberoende av två bedömare. Samtliga utfallsmått identifierades. Både dikotoma och kontinuerliga variabler omvandlades till standardiserade scores (d). Effektstorleken 0.2-0.5 bedömdes vara en liten men betydelsefull effekt, 0.5-0.8 en moderat effekt och > 0.8 en hög effekt. För de statistiska beräkningarna användes en random model. Om materialet var heterogent gjordes en moderator analys för att undersöka vilken faktor som delade grupperna åt. En ANOVA analys gjordes för att undersöka om en viss effektstorlek var högre i någon av grupperna. Om signifikanta skillnader hittades innebar detta att faktorn var en moderator.



I metadonarbetet inkluderades åtta RCT studier med totalt 1,511 patienter. Effektmåtten kvarstannande, missbruk och kriminalitet analyserades med meta-analytisk teknik.



I naltrexonstudien inkluderades 15 RCT studier. Tio RCT studier med totalt 595 patienter jämförde naltrexon mot kontroller. Sex effektmått (skillnader i kvarstannande, opioidpositiva urinanalyser, framgångsrik behandling (drogfrihet under hela behandlingstiden), psykiatriska symptom, merbegär (?craving?) samt ny fängelsedom) analyserades under studieperioden. Tre effektvariabler (opioidmissbruk, psykiatriska symptom samt ny fängelsedom) analyserades under uppföljningsperioden. Vidare inkluderades fem RCT studier med 394 naltrexonbehandlade patienter som randomiserades till olika psykosociala behandlingsmetoder, bl a kontingensförstärkning under samtidig naltrexonbehandling. Här analyserade totalt fem effektmått.



I metadonarbetet bekräftades att metadon var effektivt vid opioidberoende; kvarstannandet i behandlingen var högre (d=0.90) och missbruk samt kriminalitet var lägre (d=0.61) respektive (d=0.35) jämfört med kontrollerna. I analysen framkom att effektstorleken var beroende av vilken typ av vetenskaplig design (kontrollgrupp) som använts.



I naltrexonstudien framkom att kvarstannandet i behandling var en avgörande faktor för behandlingseffekten. Graden av kvarstannande var en moderator som förklarade det mesta av den heterogenitet som framkom i analyserna. Naltrexon var signifikant bättre än kontrolltillstånden på att minska antalet opioidpositiva urinanalyser (d=0.44). Om retentionen i experimentgruppen översteg en viss nivå var naltrexon även signifikant bättre än kontrollerna avseende skillnad i retention (d=0.31), merbegär (d=1.50), ny fängelsedom (d=0.63) samt framgångsrik behandling (d=0.43). Med hjälp av kontingensförstärkning kunde kvarstannandet i behandlingen öka, vilket medförde att opioidmissbruket minskade.

• author: Johansson, Björn Axel
• supervisor: Mats Berglund
• opponent: Consultant psychiatrist Chick, Jonathan, University of Edinburgh
• organization: Clinical Health Promotion Centre (research group)
• publishing date: 2006-05-20
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
• keywords: clinical psychology, psychosomatics, Psychiatry, meta-analysis, opioid dependence, RCT, naltrexone, prescribed drugs, maintenance treatment, methadone, withdrawal symptoms, benzodiazepine dependence, DSM-IV, Psykiatri, klinisk psykologi, psykosomatik
• pages: 116 pages
• defense location: Föreläsningssalen, Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
• defense date: 2006-05-20 09:00:00
• ISBN: 91-85481-99-8
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: Björn Axel Johansson, Mats Berglund and Arne Frank. 1997. Effects of gradual benzodiazepine taper during a fixed 10-day schedule: A pilot study Nordic Journal of Psychiatry, vol 51 pp 281-286.; Björn Axel Johansson, Mats Berglund, Maria Hanson, Christina Pöhlén and Ingrid Persson. 2003. Dependence on legal psychotropic drugs among alcoholics Alcohol and Alcoholism, vol 38 pp 613-618.; Björn Axel Johansson, Mats Berglund and Anna Lindgren. . Efficacy of maintenance treatment with methadone for opioid dependence - A meta-analytical study (submitted); Björn Axel Johansson, Mats Berglund and Anna Lindgren. 2006. Efficacy of maintenance treatment with naltrexone for opioid dependence - A meta-analytical review Addiction, vol 101 pp 491-503.
• id: c6889af7-aa21-4150-bdf3-9deebd322a0a (old id 546758)
• date added to LUP: 2016-04-01 15:38:25
• date last changed: 2019-08-16 11:37:31