Advanced

Our Selves in the Future: New Angles on Possible Selves

Erikson, Martin G. LU (2006)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen handlar om den aspekt av människans självbild, eller självet, som på engelska kallas possible selves, och som på svenska skulle kunna kallas "möjliga själv" (en etablerad svensk översättning saknas). Detta är framtidsföreställningar eller framtidsbilder där vi ser oss själva i framtida situationer eller tillstånd, och teorin om möjliga själv presenterades först av Markus och Nurius (1986). Forskningen om möjliga själv har belagt att sådana föreställningar är av stor vikt för både motivation och välbefinnande, inte minst genom att de konkreta, personliga mål vi strävar efter har formen av möjliga själv. Viktigt är att här göra en distinktion mellan självet, som i vid bemärkelse är... (More)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen handlar om den aspekt av människans självbild, eller självet, som på engelska kallas possible selves, och som på svenska skulle kunna kallas "möjliga själv" (en etablerad svensk översättning saknas). Detta är framtidsföreställningar eller framtidsbilder där vi ser oss själva i framtida situationer eller tillstånd, och teorin om möjliga själv presenterades först av Markus och Nurius (1986). Forskningen om möjliga själv har belagt att sådana föreställningar är av stor vikt för både motivation och välbefinnande, inte minst genom att de konkreta, personliga mål vi strävar efter har formen av möjliga själv. Viktigt är att här göra en distinktion mellan självet, som i vid bemärkelse är våra samlade subjektiva föreställningar om oss själva, och jaget, som är ett psykoanalytiskt begrepp - en distinktion som tyvärr inte upprätthålls i den till svenska översatta litteraturen kring självet. Teorin om möjliga själv utvecklades inom en tradition av social kognition som ser självet som en kunskapsstruktur som består av exempelvis själv-scheman. Möjliga själv ses som en aspekt av denna kunskapsstruktur, och den tidigare forskningen kring möjliga själv tar sin utgångspunkt i denna kognitivt inriktade skolbildning. Den forskningen har därför också tenderat att fokusera på informationsprocesser. Denna avhandling har dock ett annat perspektiv än det man normalt finner i litteraturen om möjliga själv. För det första finns i avhandlingen en fokusering på möjliga själv som upplevd mening. För det andra finns en bredare syn på möjliga själv, än vad man normalt har i litteraturen. Traditionellt finns nämligen en stark fokusering på starkt positiva eller efterlängtade möjliga själv eller på starkt negativa eller fruktade möjliga själv. I denna avhandling behandlas också andra former, och andra typer av egenskaper än bara känsloladdning ges stor vikt.



Avhandlingen består av tre delstudier. Studie I är teoretisk och börjar med en diskussion om hur begreppet möjliga själv definieras i litteraturen. Här finns dels en diskussion av den ursprungliga definitionen, och av de definitioner och användningar av begreppet som finns i den mer tillämpade litteraturen. I Studie I hävdas att många av de senare definitionerna innehåller ett antal missuppfattningar, vilket kan förklaras med att den ursprungliga definitionen kan missförstås. Sådana missförstånd kan sannolikt uppstå extra lätt ifall man inte ser den fundamentala kopplingen mellan möjliga själv och självet. Slutsatsen i Studie I är att det skulle behövas en klarare definition som tydligare lyfter fram de specifika egenskaperna hos möjliga själv. En sådan definition diskuteras, och tre egenskaper lyfts särskilt fram. Den första egenskapen är agentskap, och det hävdas att ett upplevt framtida agentskap är en viktig egenskap hos möjliga själv. Den andra egenskapen är den nära kopplingen till självet, och den tredje egenskapen är att möjliga själv kännetecknas av att vara upplevd mening snarare än att enbart vara informationsprocesser. Utifrån detta formuleras ett förslag till ny definition: Möjliga själv är föreställningar om oss själva i framtiden som innefattar, åtminstone i någon mån, en upplevelse av att ha agentskap i en framtida situation. Möjliga själv får en viktig del av sitt meningsinnehåll från självet som de i sin tur påverkar.



Studie II är empirisk men inleds med en kritisk diskussion av forskningsmetoder för studier av möjliga själv, som är en fortsättning av den kritiska granskningen av tidigare forskning i Studie I. I Studie II hävdas att många tidigare metoder som används för att undersöka möjliga själv är problematiska eftersom de riskerar att inkludera fenomen som inte faller inom definitionen av möjliga själv. Beroende på metod kan avgränsningen bli både för smal och för bred. Ett nytt instrument för att undersöka möjliga själv presenteras, kallat Possible Selves Statements Test (PSST). Genom PSST får försöksdeltagare rapportera egna möjliga själv som de spontant kommer på, och gradera dessa enligt fyra dimensioner på numeriska skalor. Dessa dimensioner är positiv känsloladdning, negativ känsloladdning, sannolikhet och kontrollerbarhet. Kontrollerbarhet avser i vad mån försöksdeltagaren anser sig kunna påverka om det möjliga självet kommer att realiseras eller inte. Sjuttiotvå studenter fyllde i PSST och resultatet visar att hälften av de möjliga själv som rapporterades hade både positiv och negativ känsloladdning. I litteraturen har möjliga själv tidigare bara diskuterats som antingen positiva eller negativa, men de aktuella fynden ger starkt stöd för uppfattningen att detta är en överförenkling. Graderingen på skalorna visar också att möjliga själv har en komplex individuell mening och att två personer kan värdera samma framtidsbild mycket olika trots att de beskriver den med samma ord.



Studie III inleds med en teoretisk diskussion av värdet av att ha en generell typologi över olika typer av möjliga själv. En teoretisk typologi med 7 kategorier diskuteras, baserad på aspekter av möjliga själv som är centrala för motivation och välbefinnande. Dessa är positiv och negativ känsloladdning samt kontrollerbarhet. Utifrån en empirisk undersökning med PSST, gjord på högstadieungdomar, läggs ytterligare två kategorier till, eftersom också skillnader i sannolikheten hos vissa möjliga själv gjorde att typologin behövde utökas. Den slutliga typologin innehåller därmed 9 kategorier, och kan utgöra ett viktigt hjälpmedel för att kategorisera data insamlade med PSST. Typologin är ett intressant verktyg för att exempelvis jämföra grupper avseende deras möjliga själv. (Less)
Abstract
Possible selves are conceptions or images of ourselves in future states or situations. The theory about possible selves used in the present thesis was developed in a social cognitive tradition of research on the self, where the self is seen as a knowledge structure (Markus & Nurius, 1986). Possible selves are parts of this knowledge structure and possible selves are of importance for motivation and well-being. The focus of this thesis differs from the mainstream literature on possible selves, first because the thesis has an explicit focus on possible selves as experienced meaning, and second because the thesis has a broad view of possible selves, where all kinds of possible selves are of interest. Study I is theoretical, and from a... (More)
Possible selves are conceptions or images of ourselves in future states or situations. The theory about possible selves used in the present thesis was developed in a social cognitive tradition of research on the self, where the self is seen as a knowledge structure (Markus & Nurius, 1986). Possible selves are parts of this knowledge structure and possible selves are of importance for motivation and well-being. The focus of this thesis differs from the mainstream literature on possible selves, first because the thesis has an explicit focus on possible selves as experienced meaning, and second because the thesis has a broad view of possible selves, where all kinds of possible selves are of interest. Study I is theoretical, and from a discussion of how possible selves are defined in the literature, it is argued that there are some common misconceptions about possible selves. It is suggested that the reason for this is that the definitions in the original literature can be misapprehended. It is therefore argued that there is a need for a more specific definition, which is suggested to include, (1) the concept of agency, (2) an emphasis of the role of the self-concept in relation to possible selves, and (3) that possible selves, as defined in the literature, is a matter of meaning and not just information processes. It is argued that possible selves are narratives about being an agent in a future situation, and that there is interdependency between possible selves and other parts of the self-concept. This interdependency ought to be made explicit in order to understand the working of possible selves. Study II is empirical, but continues the critical discussion of the previous literature, arguing that current instruments used to investigate possible selves are at risk to include phenomena not consistent with the definitions of possible selves. A new instrument, the Possible Selves Statements Test (PSST) is presented, which allows participants to report their possible selves freely, and to rate their emotional value, probability and possibility to be influenced. In an empirical study, students completed the PSST. The results showed that half of the reported possible selves were described as having both negative and positive emotional value, strongly suggesting that it is an oversimplification to see possible selves as either positive or negative, as previously has been the case. The numerical rating scales in PSST showed that the complex individual meaning of a possible self can make two individuals' possible selves very different even if the descriptions in words is very similar. Study III takes its departure from Study II, arguing that there are several benefits with a general typology of possible selves. A general typology of nine kinds of possible selves is suggested, where seven of the categories are theoretically derived and two are suggested from the result of an empirical investigation with PSST. The typology is based on the combined function of four meaning-components: Positive valence, negative valence, controllability, and probability. It is argued that the typology, together with PSST, can be a versatile tool in investigations of possible selves, for instance in comparisons between groups. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Prof. Aronsson, Karin, Tema Barn, Linköpings Universitet
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Psykologi, Psychology, Experience, Meaning, Social cognition, Possible selves, The Self, Conceptions of future
pages
190 pages
publisher
Department of Psychology, Lund University
defense location
Auditoriet, Kulturen, Tegnérsplatsen, Lund
defense date
2006-06-07 09:00
ISBN
91-628-6804-7
language
English
LU publication?
yes
id
bf121a75-0bd2-4164-912f-d7c46b51c2b7 (old id 546847)
date added to LUP
2007-09-10 14:03:58
date last changed
2016-09-19 08:45:13
@phdthesis{bf121a75-0bd2-4164-912f-d7c46b51c2b7,
  abstract     = {Possible selves are conceptions or images of ourselves in future states or situations. The theory about possible selves used in the present thesis was developed in a social cognitive tradition of research on the self, where the self is seen as a knowledge structure (Markus & Nurius, 1986). Possible selves are parts of this knowledge structure and possible selves are of importance for motivation and well-being. The focus of this thesis differs from the mainstream literature on possible selves, first because the thesis has an explicit focus on possible selves as experienced meaning, and second because the thesis has a broad view of possible selves, where all kinds of possible selves are of interest. Study I is theoretical, and from a discussion of how possible selves are defined in the literature, it is argued that there are some common misconceptions about possible selves. It is suggested that the reason for this is that the definitions in the original literature can be misapprehended. It is therefore argued that there is a need for a more specific definition, which is suggested to include, (1) the concept of agency, (2) an emphasis of the role of the self-concept in relation to possible selves, and (3) that possible selves, as defined in the literature, is a matter of meaning and not just information processes. It is argued that possible selves are narratives about being an agent in a future situation, and that there is interdependency between possible selves and other parts of the self-concept. This interdependency ought to be made explicit in order to understand the working of possible selves. Study II is empirical, but continues the critical discussion of the previous literature, arguing that current instruments used to investigate possible selves are at risk to include phenomena not consistent with the definitions of possible selves. A new instrument, the Possible Selves Statements Test (PSST) is presented, which allows participants to report their possible selves freely, and to rate their emotional value, probability and possibility to be influenced. In an empirical study, students completed the PSST. The results showed that half of the reported possible selves were described as having both negative and positive emotional value, strongly suggesting that it is an oversimplification to see possible selves as either positive or negative, as previously has been the case. The numerical rating scales in PSST showed that the complex individual meaning of a possible self can make two individuals' possible selves very different even if the descriptions in words is very similar. Study III takes its departure from Study II, arguing that there are several benefits with a general typology of possible selves. A general typology of nine kinds of possible selves is suggested, where seven of the categories are theoretically derived and two are suggested from the result of an empirical investigation with PSST. The typology is based on the combined function of four meaning-components: Positive valence, negative valence, controllability, and probability. It is argued that the typology, together with PSST, can be a versatile tool in investigations of possible selves, for instance in comparisons between groups.},
  author       = {Erikson, Martin G.},
  isbn         = {91-628-6804-7},
  keyword      = {Psykologi,Psychology,Experience,Meaning,Social cognition,Possible selves,The Self,Conceptions of future},
  language     = {eng},
  pages        = {190},
  publisher    = {Department of Psychology, Lund University},
  school       = {Lund University},
  title        = {Our Selves in the Future: New Angles on Possible Selves},
  year         = {2006},
}