Advanced

Conceptualizing and Measuring Well-Being Using Statistical Semantics and Numerical Rating Scales

Kjell, Oscar LU (2018)
Abstract (Swedish)
Hur man beskriver och eftersträvar välbefinnande är viktigt, eftersom det påverkar både forskning och samhället i stort. Denna avhandling handlar om hur välbefinnande definieras och mäts, vilket både innefattar en kritisk diskussion kring befintliga teorier om välbefinnande samt en utveckling av empiriska metoder och statistiska verktyg för att öka vår förståelse gällande hur personer uppfattar och eftersträvar välbefinnande.
Den första artikeln granskar välbefinnandelitteraturen. Den diskuterar hur individens sökande efter välbefinnande kan kombineras med ett hållbart leverne, vilket handlar om hur individen uppfyller sina behov utan att äventyra kommande generationers förutsättningar att uppfylla sina. Rådande teorier om... (More)
Hur man beskriver och eftersträvar välbefinnande är viktigt, eftersom det påverkar både forskning och samhället i stort. Denna avhandling handlar om hur välbefinnande definieras och mäts, vilket både innefattar en kritisk diskussion kring befintliga teorier om välbefinnande samt en utveckling av empiriska metoder och statistiska verktyg för att öka vår förståelse gällande hur personer uppfattar och eftersträvar välbefinnande.
Den första artikeln granskar välbefinnandelitteraturen. Den diskuterar hur individens sökande efter välbefinnande kan kombineras med ett hållbart leverne, vilket handlar om hur individen uppfyller sina behov utan att äventyra kommande generationers förutsättningar att uppfylla sina. Rådande teorier om välbefinnande och lycka har ett individualistiskt fokus, vilket även återspeglas i de mätinstrument som används idag. Litteraturen tenderar att ensidigt fokusera på betydelsen av det egna jaget, samtidigt som vikten av samhörighet och ömsesidigt beroende till andra människor och naturen blir sekundära. Ett tydligt exempel på detta är välbefinnandebegreppet Livstillfredställelse, vilket oftast mäts genom att individen får svara på frågor om i vilken uträckning omgivningen stämmer överens med dennes ideala förväntningar. Omgivningen ska alltså ensidigt formas, så långt det bara går, till att passa individens önskningar. Detta fokus bortser från vikten av balans och ömsesidigt beroende i förhållandet mellan individen och omgivningen. Välbefinnande kan alltså även nås genom harmoni och i balans med sin omgivning. Artikeln diskuterar även hur slutna svarsalternativ i de numeriska skattningsskalor som vanligtvis används för att mäta välbefinnande begränsar svarandens möjlighet att uttrycka sig och därmed även den information som kommer forskningen till del.
Den andra artikeln behandlar välbefinnandeforskningens individualistiska fokus genom att utveckla mätinstrumentet Harmoni i livet. Detta instrument syftar till att komplettera det ensidiga fokuset på jaget i de mätinstrumentet som idag vanligtvis används för att mäta välbefinnande. Harmoni i livet fokuserar på ömsesidigt beroende och psykologisk balans. Vi utvecklar även en metod där personer kan beskriva sin strävan efter välbefinnande med ord som analyseras kvantitativt med hjälp av statistisk semantik och metoder från artificiell intelligens. Resultaten visar att harmoni i livet och tillfredsställelse med livet utgör två unika komponenter av välbefinnande, där harmoni i livet har en starkare koppling till psykologiskt välbefinnande, stress, depression och ångest, men inte lycka. Även resultaten från de beskrivande orden uppvisar en tydlig skillnad i hur deltagare beskriver harmoni och tillfredställelse. Personer beskriver sin strävan efter harmoni med ord som knyter an till samhörighet och balans (till exempel sammanhållning, balans, samarbete, tillsammans och förståelse), medan de beskriver sin strävan efter tillfredsställelse med ord som fokuserar på det egna jaget (till exempel prestation, uppfyllelse, pengar, bil och karriär). Sammantaget dras slutsatsen att harmoni i livet kompletterar tillfredsställelse med livet och att begreppen tillsammans ger en mer heltäckande förståelse av välbefinnande.
I den tredje och sista artikeln utvecklar vi semantiska mätinstrument som ett alternativ till numeriska skattningsskalor. Denna metod mäter och beskriver psykologiska begrepp med hjälp av öppna frågor där deltagaren svarar med beskrivande ord istället för slutna frågor med numeriska svarsalternativ. Orden som deltagaren genererar analyseras med hjälp av avancerade metoder som bygger på statistisk semantik. Dessa semantiska mätinstrument utvärderas och jämförs med traditionella skattningsskalor i nio studier som undersöker deltagarnas beskrivning av yttre stimuli (deltagaren beskriver andra människors ansiktsuttryck) eller subjektiva känslolägen (självrapportering av harmoni i livet, livstillfredställelse, depression och oro). Resultaten visar att semantiska mätinstrument resulterar i högre, eller jämförbar, reliabilitet och validitet i jämförelse med traditionella numeriska skattningsskalor. Till skillnad från numeriska skalor som endast mäter graden av överenstämmelse med ett påstående, beskriver de semantiska mätinstrumenten även de psykologiska begrepp som mäts. Resultaten visar att de semantiska mätinstrumenten särskiljer mellan närliggande psykologiska begrepp (harmoni i livet vs. livstillfredsställelse och depression vs. oro) bättre än numeriska skattningsskalor.
Avhandlingens introduktion diskuterar och utvecklar resultaten från de tre artiklarna i två oberoende perspektiv. Det första perspektivet lägger fokus på de teoretiska och empiriska skillnaderna mellan harmoni i livet och livstillfredsställelse. Dessa diskuteras inom en samhällelig kontext och i relation till framgångs- och välståndsindex. Sökandet efter harmoni i livet och livstillfredställelse relateras till ekonomiska, sociala, miljö- och hållbarhetsaspekter. Här diskuteras även vikten av att komplettera det rådande fokuset på jaget och egen livstillfredsställelse i strävan efter välbefinnande.
Det andra perspektivet lägger fokus på den statistiska semantikmetoden och utvecklingen av semantiska mätinstrument. Statistisk semantik och dess tillämpningsområden inom psykologisk forskning beskrivs. Potentialen för statistisk semantik som ett verktyg inom psykologisk forskning diskuteras.
(Less)
Abstract
How to define and measure individuals’ well-being is important, as this has an impact on both research and society at large. This thesis concerns how to define and measure the self-reported well-being of individuals, which involves both theorizing as well as developing and applying empirical and statistical methods in order to gain a better understanding of well-being.
The first paper critically reviews the literature on well-being. It identifies an individualistic bias in current approaches and accompanying measures related to well-being and happiness; for example, through an over-emphasis on the importance of self-centered aspects of well-being (e.g., the unprecedented focus on satisfaction with life) whilst disregarding the... (More)
How to define and measure individuals’ well-being is important, as this has an impact on both research and society at large. This thesis concerns how to define and measure the self-reported well-being of individuals, which involves both theorizing as well as developing and applying empirical and statistical methods in order to gain a better understanding of well-being.
The first paper critically reviews the literature on well-being. It identifies an individualistic bias in current approaches and accompanying measures related to well-being and happiness; for example, through an over-emphasis on the importance of self-centered aspects of well-being (e.g., the unprecedented focus on satisfaction with life) whilst disregarding the importance of harmony in life, interconnectedness and psychological balance in relation to well- being. It is also discussed how closed-ended well-being measures impose the researchers’ values and limit the ability of respondents to express themselves in regard to their perceived well-being.
The second paper addresses concerns regarding this individualistic bias by developing the harmony in life scale, which focuses on interconnectedness and psychological balance. In addition, an open-ended approach is developed in the paper, allowing individuals to freely describe their pursuit of well-being by means of open-ended responses analyzed using statistical semantics (including techniques from artificial intelligence such as natural language processing and machine learning). The results show that the harmony in life scale and the traditional satisfaction with life scale form a two-factor model of well-being, where the harmony in life scale explains more unique variance in measures of psychological well-being, stress, depression and anxiety, but not happiness. It is further demonstrated that participants describe their pursuit of harmony in life using words related to interconnectedness (including words such as: peace, balance, cooperation), whereas they describe their pursuit of satisfaction with life using words related to independence (including words such as: money, achievement, fulfillment). It is concluded that the harmony in life scale complements the satisfaction with life scale for a more comprehensive understanding of subjective well-being.
The third paper focuses on developing and evaluating a method for measuring and describing psychological constructs using open-ended questions analyzed by means of statistical semantics rather than closed-ended numerical rating scales. This semantic measures approach is tested and compared with traditional rating scales in nine studies, including two different paradigms involving reports regarding objective stimuli (i.e., the evaluation of facial expressions) and reports regarding subjective states (i.e., the self-reporting of harmony in life, satisfaction with life, depression and worry). The results indicate that semantic measures encompass higher, or competitive, levels of reliability and validity compared to traditional numerical rating scales. In addition, semantic measures appear to be better suited for differentiating between psychological constructs, such as harmony in life versus satisfaction with life as well as depression versus worry.
In this thesis, the findings from these three papers are elaborated and integrated into two independent perspectives. The first perspective focuses on the theoretical and empirical differences between harmony in life and satisfaction with life within a context of societal and national progress. It is concluded that harmony in life complements satisfaction with life. The second perspective focuses on the open-ended, statistical semantics approach. It is proposed that statistical semantics may beneficially be used more widely as a research tool within psychological research. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Associate Professor Schwartz, H. Andrew, Stony Brook University
organization
alternative title
Konceptualisering och mätning av välbefinnande med hjälp av statistisk semantik och numeriska skattningsskalor
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Well-being, Latent semantic analysis, Statistical semantics, Satisfaction with life, Harmony in life, Välbefinnande, Harmoni i livet, Tillfredsställelse med livet, Statistisk semantik, Latent semantisk analys
pages
213 pages
defense location
Kulturen auditorium, Tegnérsplatsen, Lund
defense date
2018-04-13 13:15
ISBN
978-91-7753-593-5
978-91-7753-592-8
language
English
LU publication?
yes
id
5496a03b-8397-477f-ace2-fe264b031106
date added to LUP
2018-03-23 16:22:02
date last changed
2018-11-21 21:38:53
@phdthesis{5496a03b-8397-477f-ace2-fe264b031106,
  abstract     = {How to define and measure individuals’ well-being is important, as this has an impact on both research and society at large. This thesis concerns how to define and measure the self-reported well-being of individuals, which involves both theorizing as well as developing and applying empirical and statistical methods in order to gain a better understanding of well-being.<br/>The first paper critically reviews the literature on well-being. It identifies an individualistic bias in current approaches and accompanying measures related to well-being and happiness; for example, through an over-emphasis on the importance of self-centered aspects of well-being (e.g., the unprecedented focus on satisfaction with life) whilst disregarding the importance of harmony in life, interconnectedness and psychological balance in relation to well- being. It is also discussed how closed-ended well-being measures impose the researchers’ values and limit the ability of respondents to express themselves in regard to their perceived well-being.<br/>The second paper addresses concerns regarding this individualistic bias by developing the harmony in life scale, which focuses on interconnectedness and psychological balance. In addition, an open-ended approach is developed in the paper, allowing individuals to freely describe their pursuit of well-being by means of open-ended responses analyzed using statistical semantics (including techniques from artificial intelligence such as natural language processing and machine learning). The results show that the harmony in life scale and the traditional satisfaction with life scale form a two-factor model of well-being, where the harmony in life scale explains more unique variance in measures of psychological well-being, stress, depression and anxiety, but not happiness. It is further demonstrated that participants describe their pursuit of harmony in life using words related to interconnectedness (including words such as: peace, balance, cooperation), whereas they describe their pursuit of satisfaction with life using words related to independence (including words such as: money, achievement, fulfillment). It is concluded that the harmony in life scale complements the satisfaction with life scale for a more comprehensive understanding of subjective well-being.<br/>The third paper focuses on developing and evaluating a method for measuring and describing psychological constructs using open-ended questions analyzed by means of statistical semantics rather than closed-ended numerical rating scales. This semantic measures approach is tested and compared with traditional rating scales in nine studies, including two different paradigms involving reports regarding objective stimuli (i.e., the evaluation of facial expressions) and reports regarding subjective states (i.e., the self-reporting of harmony in life, satisfaction with life, depression and worry). The results indicate that semantic measures encompass higher, or competitive, levels of reliability and validity compared to traditional numerical rating scales. In addition, semantic measures appear to be better suited for differentiating between psychological constructs, such as harmony in life versus satisfaction with life as well as depression versus worry.<br/>In this thesis, the findings from these three papers are elaborated and integrated into two independent perspectives. The first perspective focuses on the theoretical and empirical differences between harmony in life and satisfaction with life within a context of societal and national progress. It is concluded that harmony in life complements satisfaction with life. The second perspective focuses on the open-ended, statistical semantics approach. It is proposed that statistical semantics may beneficially be used more widely as a research tool within psychological research.},
  author       = {Kjell, Oscar},
  isbn         = {978-91-7753-593-5},
  keyword      = {Well-being,Latent semantic analysis,Statistical semantics,Satisfaction with life,Harmony in life,Välbefinnande,Harmoni i livet,Tillfredsställelse med livet,Statistisk semantik,Latent semantisk analys},
  language     = {eng},
  month        = {03},
  pages        = {213},
  school       = {Lund University},
  title        = {Conceptualizing and Measuring Well-Being Using Statistical Semantics and Numerical Rating Scales},
  year         = {2018},
}