Text och tolkning i svenska författarbiografier : Elin Wägners Selma Lagerlöf, Elisabeth Tykessons Atterbom och Fredrik Bööks Verner von Heidenstam
(2003)- Abstract
- The aim of the present thesis is twofold: to examine literary biography as literary text and, on the basis of my findings, to adopt a reasonable perspective on the theoretical debate about the fictionality of such biographies. In my introduction I trace the theoretical developments underlying this metaperspective and supply with an historical survey of literary biography as practised in Sweden. In the three main chapters I study the writing of Elin Wägner’s Selma Lagerlöf (1942-1943), Elisabeth Tykesson’s Atterbom (1954) and Fredrik Böök’s Verner von Heidenstam (1945-46), paying close attention to the literary and rhetorical characteristics of these literary biographies. The interpretative work of the biographers is examined with regard to... (More)
- The aim of the present thesis is twofold: to examine literary biography as literary text and, on the basis of my findings, to adopt a reasonable perspective on the theoretical debate about the fictionality of such biographies. In my introduction I trace the theoretical developments underlying this metaperspective and supply with an historical survey of literary biography as practised in Sweden. In the three main chapters I study the writing of Elin Wägner’s Selma Lagerlöf (1942-1943), Elisabeth Tykesson’s Atterbom (1954) and Fredrik Böök’s Verner von Heidenstam (1945-46), paying close attention to the literary and rhetorical characteristics of these literary biographies. The interpretative work of the biographers is examined with regard to the material at my disposal, their social and personal profiles and the completed biographies. My attempts to find points of contact between Leon Edel’s and Ira B. Nadel’s poetics – and thus to connect the rhetorical analyses with the psychological expression of the biographers’ interpretations – are based on Nadel’s structuring of the texts on two levels, a diachronical and linear one using what he refers to as ‘history as metaphor’ and a synchronical and cyclical one using ‘myth as metaphor’. The latter, which is assumed to express the biographer’s interpretation and has been described as a structure revealing an emotional commitment on the biographer’s part, can be uncovered with the help of rhetorical analysis, and the result can in its turn be compared with similar expressions or themes in the biographer’s other works. The biographers’ interpretations have been related to the general perception of the authors before and after the publication of the biographies. In order to examine the reception of the new view and the contemporaneous perception of the aesthetics of the biographies and their status as scholarly works, I have studied a number of reviews of the three texts under scrutiny as well as of the later editions of Selma Lagerlöf (1958) and Verner von Heidenstam (1959). In my conclusion I bring up for discussion some of the arguments which have been used to lend support to the idea of literary biography as a fictional type of text, and I discuss their relevance with examples taken from my results. The standpoint I finally adopt as my own involves a dismissal of the postmodern philosophy of language as insufficient for developing a theory about biography. Ethical reasons make it necessary to involve an historical and social context and convention in its theoretical formation. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Popular Abstract in Undetermined
Syftet med avhandlingen är dels att undersöka författarbiografin som litterär text, dels att finna en rimlig ståndpunkt i den teoretiska debatt där biografins fiktionalitet har lyfts fram. I inledningen tar jag upp den teoretiska utveckling som rör detta metaperspektiv. För att ge en ram både åt dessa resonemang och mitt eget val av undersökningsobjekt, ger jag också utrymme åt en historisk orientering kring den svenska författarbiografin. I tre huvudkapitel följer jag framväxten av respektive Elin Wägners Selma Lagerlöf (1942-43), Elisabeth Tykessons Atterbom (1954) och Fredrik Bööks Verner von Heidenstam (1945-46) och analyserar de biografiska texternas litterära och retoriska uttryck. Jag... (More) - Popular Abstract in Undetermined
Syftet med avhandlingen är dels att undersöka författarbiografin som litterär text, dels att finna en rimlig ståndpunkt i den teoretiska debatt där biografins fiktionalitet har lyfts fram. I inledningen tar jag upp den teoretiska utveckling som rör detta metaperspektiv. För att ge en ram både åt dessa resonemang och mitt eget val av undersökningsobjekt, ger jag också utrymme åt en historisk orientering kring den svenska författarbiografin. I tre huvudkapitel följer jag framväxten av respektive Elin Wägners Selma Lagerlöf (1942-43), Elisabeth Tykessons Atterbom (1954) och Fredrik Bööks Verner von Heidenstam (1945-46) och analyserar de biografiska texternas litterära och retoriska uttryck. Jag undersöker hur biografernas tolkningsarbete har gått till med avseende såväl på biografernas sociala och personliga profil som i de biografiska texterna. I avhandlingen försöker jag finna beröringspunkter mellan Leon Edels och Ira B. Nadels poetik och således foga samman de retoriska analyserna med de psykologiska uttrycken för biografernas tolkningar. Dessa försök grundar sig på Nadels strukturering av texterna i två nivåer, en diakronisk och linjär, med Nadels terminologi metaforiskt historisk nivå, och en synkronisk och cyklisk, mytisk, nivå. Den senare, som antas ge uttryck för biografens tolkning, och som också har beskrivits som en struktur som röjer ett känsloengagemang, kan friläggas med hjälp av den retoriska analysen, och resultatet i sin tur på traditionellt vis jämföras med motsvarande uttryck eller tematik i biografens övriga arbeten. Jag har vidare jämfört biografernas tolkningar med den allmänna bilden av de biograferade författarna både före och efter respektive biografis utgivning. Mottagandet av biografierna och samtidens uppfattning om deras estetik och vetenskapliga status har studerats genom ett antal recensioner av de tre huvudtexterna samt av de senare utgåvorna av Selma Lagerlöf (1958) och Verner von Heidenstam (1959). Avslutningsvis granskar jag några av de argument som har använts för att ge stöd åt tanken på biografi som en fiktionell texttyp, och jag diskuterar deras giltighet med exempel från mina resultat. Den ståndpunkt som jag till sist redovisar avvisar den postmoderna språkfilosofin som otillräcklig för teoribildningen kring biografi. Jag menar att etiska skäl gör det nödvändigt att inbegripa en historisk och social kontext och konvention i dess teoribyggnad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/597551
- author
- Larsson, Inger LU
- supervisor
-
- Louise Vinge LU
- opponent
-
- professor Ahlund, Claes, Gävle högskola
- organization
- alternative title
- Text and interpretation in Swedish literary biographies
- publishing date
- 2003
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- history of Swedish literary biography, Keywords: Literary biography, Swedish 20th century biography, Ira B. Nadel, Leon Edel, General and comparative literature, literature criticism, Allmän och jämförande litteratur, literary theory, biography and theory, litteraturkritik, litteraturteori, Scandinavian languages and literature, Nordiska språk (språk och litteratur)
- pages
- 336 pages
- publisher
- Gidlunds förlag
- defense location
- Edens hörsal
- defense date
- 2003-09-20 10:15:00
- ISBN
- 91-7844-632-5
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- additional info
- Available as e-book http://www.btj.se/btjcgi/ebook/ewbook.cgi?BNr=4696987
- id
- 8dfece02-5d0b-4a6e-9162-8df64c157ffa (old id 597551)
- date added to LUP
- 2016-04-04 11:48:11
- date last changed
- 2018-11-21 21:07:19
@phdthesis{8dfece02-5d0b-4a6e-9162-8df64c157ffa,
abstract = {{The aim of the present thesis is twofold: to examine literary biography as literary text and, on the basis of my findings, to adopt a reasonable perspective on the theoretical debate about the fictionality of such biographies. In my introduction I trace the theoretical developments underlying this metaperspective and supply with an historical survey of literary biography as practised in Sweden. In the three main chapters I study the writing of Elin Wägner’s Selma Lagerlöf (1942-1943), Elisabeth Tykesson’s Atterbom (1954) and Fredrik Böök’s Verner von Heidenstam (1945-46), paying close attention to the literary and rhetorical characteristics of these literary biographies. The interpretative work of the biographers is examined with regard to the material at my disposal, their social and personal profiles and the completed biographies. My attempts to find points of contact between Leon Edel’s and Ira B. Nadel’s poetics – and thus to connect the rhetorical analyses with the psychological expression of the biographers’ interpretations – are based on Nadel’s structuring of the texts on two levels, a diachronical and linear one using what he refers to as ‘history as metaphor’ and a synchronical and cyclical one using ‘myth as metaphor’. The latter, which is assumed to express the biographer’s interpretation and has been described as a structure revealing an emotional commitment on the biographer’s part, can be uncovered with the help of rhetorical analysis, and the result can in its turn be compared with similar expressions or themes in the biographer’s other works. The biographers’ interpretations have been related to the general perception of the authors before and after the publication of the biographies. In order to examine the reception of the new view and the contemporaneous perception of the aesthetics of the biographies and their status as scholarly works, I have studied a number of reviews of the three texts under scrutiny as well as of the later editions of Selma Lagerlöf (1958) and Verner von Heidenstam (1959). In my conclusion I bring up for discussion some of the arguments which have been used to lend support to the idea of literary biography as a fictional type of text, and I discuss their relevance with examples taken from my results. The standpoint I finally adopt as my own involves a dismissal of the postmodern philosophy of language as insufficient for developing a theory about biography. Ethical reasons make it necessary to involve an historical and social context and convention in its theoretical formation.}},
author = {{Larsson, Inger}},
isbn = {{91-7844-632-5}},
keywords = {{history of Swedish literary biography; Keywords: Literary biography; Swedish 20th century biography; Ira B. Nadel; Leon Edel; General and comparative literature; literature criticism; Allmän och jämförande litteratur; literary theory; biography and theory; litteraturkritik; litteraturteori; Scandinavian languages and literature; Nordiska språk (språk och litteratur)}},
language = {{swe}},
publisher = {{Gidlunds förlag}},
school = {{Lund University}},
title = {{Text och tolkning i svenska författarbiografier : Elin Wägners Selma Lagerlöf, Elisabeth Tykessons Atterbom och Fredrik Bööks Verner von Heidenstam}},
year = {{2003}},
}