Förändrade stödnivåer i jordbrukspolitiken – hur påverkas produktion, konkurrenskraft och miljö?
(2025) In AgriFood Rapport- Abstract (Swedish)
- Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) reformeras regelbundet och arbetet pågår nu inför nästa programperiod som börjar 2028. En betydande del av jordbruksstöden utgörs av gårdsstöd, nötkreatursstöd, kompensationsstöd, omfördelningsstöd och ersättning till naturbetesmarker. Vi analyserar hur förändringar av nivåerna på dessa stöd skulle påverka jordbrukets produktion, konkurrenskraft och miljöpåverkan.
Utgångspunkten är en omfördelning mellan stöd. Vi börjar med att först sänka direktstöden (gårdsstödet och nötkreaturstödet) och därefter höja övriga stöd. Analysen görs med simuleringsmodellerna CAPRI och AgriPoliS. Vi studerar effekterna för EU och Sverige som helhet men också effekterna i två svenska regioner (slättbygd och... (More) - Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) reformeras regelbundet och arbetet pågår nu inför nästa programperiod som börjar 2028. En betydande del av jordbruksstöden utgörs av gårdsstöd, nötkreatursstöd, kompensationsstöd, omfördelningsstöd och ersättning till naturbetesmarker. Vi analyserar hur förändringar av nivåerna på dessa stöd skulle påverka jordbrukets produktion, konkurrenskraft och miljöpåverkan.
Utgångspunkten är en omfördelning mellan stöd. Vi börjar med att först sänka direktstöden (gårdsstödet och nötkreaturstödet) och därefter höja övriga stöd. Analysen görs med simuleringsmodellerna CAPRI och AgriPoliS. Vi studerar effekterna för EU och Sverige som helhet men också effekterna i två svenska regioner (slättbygd och skogsbygd).
Vår analys visar att en omfördelning av medel från inkomststöd till kompensationsstöd och betesmarksstöd ger en i huvudsak bibehållen produktion och en bibehållen och i vissa avseenden stärkt konkurrenskraft. När det gäller miljöeffekter ser vi att omfördelningen skulle ge minskade växthusgasutsläpp och en bevarad biologisk mångfald i termer av mer naturbetesmark. Den omfördelning av stöd som vi har analyserat innebär i praktiken att högproduktiva regioner får lägre stöd och lågproduktiva högre, detta utan alltför stora negativa konsekvenser för svensk livsmedelsförsörjning och med tydliga miljövinster. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/61325140-2681-4df7-ad81-2a83e0c1a526
- author
- Brady, Mark V.
LU
; Nordin, Ida ; Johansson, Helena LU and Rehn, Eric LU
- organization
- alternative title
- Changed support levels in agricultural policy - how are production, competitiveness and the environment affected?
- publishing date
- 2025-01-10
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- categories
- Popular Science
- in
- AgriFood Rapport
- issue
- 2025:1
- pages
- 133 pages
- publisher
- AgriFood Economics Centre
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 61325140-2681-4df7-ad81-2a83e0c1a526
- date added to LUP
- 2025-01-13 10:06:24
- date last changed
- 2025-04-04 14:30:56
@techreport{61325140-2681-4df7-ad81-2a83e0c1a526, abstract = {{Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) reformeras regelbundet och arbetet pågår nu inför nästa programperiod som börjar 2028. En betydande del av jordbruksstöden utgörs av gårdsstöd, nötkreatursstöd, kompensationsstöd, omfördelningsstöd och ersättning till naturbetesmarker. Vi analyserar hur förändringar av nivåerna på dessa stöd skulle påverka jordbrukets produktion, konkurrenskraft och miljöpåverkan.<br/><br/>Utgångspunkten är en omfördelning mellan stöd. Vi börjar med att först sänka direktstöden (gårdsstödet och nötkreaturstödet) och därefter höja övriga stöd. Analysen görs med simuleringsmodellerna CAPRI och AgriPoliS. Vi studerar effekterna för EU och Sverige som helhet men också effekterna i två svenska regioner (slättbygd och skogsbygd).<br/><br/>Vår analys visar att en omfördelning av medel från inkomststöd till kompensationsstöd och betesmarksstöd ger en i huvudsak bibehållen produktion och en bibehållen och i vissa avseenden stärkt konkurrenskraft. När det gäller miljöeffekter ser vi att omfördelningen skulle ge minskade växthusgasutsläpp och en bevarad biologisk mångfald i termer av mer naturbetesmark. Den omfördelning av stöd som vi har analyserat innebär i praktiken att högproduktiva regioner får lägre stöd och lågproduktiva högre, detta utan alltför stora negativa konsekvenser för svensk livsmedelsförsörjning och med tydliga miljövinster.}}, author = {{Brady, Mark V. and Nordin, Ida and Johansson, Helena and Rehn, Eric}}, institution = {{AgriFood Economics Centre}}, language = {{swe}}, month = {{01}}, number = {{2025:1}}, series = {{AgriFood Rapport}}, title = {{Förändrade stödnivåer i jordbrukspolitiken – hur påverkas produktion, konkurrenskraft och miljö?}}, url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/205610773/AgriFood_Rapport20251_CAP28.pdf}}, year = {{2025}}, }