Anmälan av Det Lukkede rom av Reidun Norvoll
(2007) In Socialvetenskaplig tidskrift 2007(4). p.334-338- Abstract (Swedish)
- ”Skjerming” är en psykiatrisk behandlingsmetod som enligt avhandlingsförfattaren inte finns i Sverige. Jag försvenskar här metoden till skärming: I Norge och Danmark skärmar man psykiatripatienter. Metoden består helt enkelt i att man isolerar patienter på psykiatriska avdelningar. Till skillnad från vid isolering finns det personal tillgänglig under hela den tid patienten är skärmad. Det finns skärmingsrum och man planerar utbyggnad av särskilda skärmingsavdelningar.
Reidun Norvoll fältarbetade nio veckor på var och en av de akutavdelningar som undersöktes. Hon nedtecknade alla data om patienter som skärmades, vilka är det som skärmas? Det visar sig att det är en mycket heterogen grupp. Från ungdomar i 17-årsåldern upp... (More) - ”Skjerming” är en psykiatrisk behandlingsmetod som enligt avhandlingsförfattaren inte finns i Sverige. Jag försvenskar här metoden till skärming: I Norge och Danmark skärmar man psykiatripatienter. Metoden består helt enkelt i att man isolerar patienter på psykiatriska avdelningar. Till skillnad från vid isolering finns det personal tillgänglig under hela den tid patienten är skärmad. Det finns skärmingsrum och man planerar utbyggnad av särskilda skärmingsavdelningar.
Reidun Norvoll fältarbetade nio veckor på var och en av de akutavdelningar som undersöktes. Hon nedtecknade alla data om patienter som skärmades, vilka är det som skärmas? Det visar sig att det är en mycket heterogen grupp. Från ungdomar i 17-årsåldern upp till 80-åringar, det är män och det är kvinnor. Man har mycket blandade psykiska problem. Skärmingen kunde vara mellan 30 minuter till 77 dagar. Det visade sig att man tog till skärming för de mest varierande situationer. Att hantera svåra situationer helt enkelt. Skärming blev en praktisk lösning att ta till i den dagliga verksamheten. Ibland kunde en patient skärmas som själv ville ha lugn och ro. Ibland kastades stolar och polisen kom för att få in patienten som ropar, slår och sparkar. Det finns också en tendens till vaneskärmare. En patient säger: ”Man är ju i deras grepp.” För det var faktiskt så att om man tidigare varit skärmad på annat håll eller på samma sjukhus var det lättare att man skärmades igen.
Reidun Norvoll har intervjuat både personal på dessa två avdelningar och patienter. Hon sammanfattar kan man säga sin avhandling med att det är ett stort glapp mellan personalens avslappnade prat om skärming och hur man skärmar och när man skärmar och den starka laddning som kom fram i intervjuerna när skärming kom på tal. En central tanke i avhandlingen är att skärming är en blandning mellan behandling och kontroll. Ett komplicerat pendlande mellan det kustodiella vaktandet och behandling, vård. Det är mycket lätt att skärming glider över i tvång. En hel del av avhandlingen handlar om ideologier och legitimeringar av skärmingen. Det är ju inte bara så att man kan säga, nu har vi denna metoden, utan hon beskriver hur man förklarar varför skärming är bra och nyttigt och användbart på akutavdelningar. När patienterna pratade om det så pratade dom om att skärming kunde reducera stimuli för oroliga patienter. Skärming gav tydligare struktur och gränser i patientens värld. Skärming kunde också ge skydd och stöd och den kunde också vara våldsreducerande för våldsamma patienter och viktig för säkerheten.
Vad man förstår när hon går igenom dessa ideologier är att det finns mycket lite sk evidensbaserad forskning bakom. Det handlar om mer allmänna tankegångar. Är man i upplösningstillstånd så uppfattar de flesta det som lugnande med reduktion av stimuli. Det är inte bara så att ideologierna handlar om patienternas väl och ve. Det sägs också direkt att skärming fungerar bra för personalen. I en utredning som Norvoll citerar står det att personalen har behov av skärming för att skapa översikt och struktur i sin kaotiska arbetssituation. Att skärming ofta kopplas till tvång förstår man också av att skärmingen i verkligheten ofta förbinds med andra tvångsinslag. Patienterna skärmades inte sällan med tvång. De tvångsmedicinerades. De kunde läggas i bälte med tvång. Dörren skulle vara stängd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/641177
- author
- Sellerberg, Ann Mari LU
- organization
- publishing date
- 2007
- type
- Contribution to journal
- publication status
- in press
- subject
- keywords
- sociologi, psykiatri, tvång, vård, skjerming, personal, patient, sociology
- in
- Socialvetenskaplig tidskrift
- volume
- 2007
- issue
- 4
- pages
- 334 - 338
- publisher
- Forsa
- ISSN
- 1104-1420
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- additional info
- Reviewed Work(s): Det lukkede rom. Bruk av skjerming som behandling og kontroll i psykiatriske akuttposter, Avhandling for sosiologi og samfunnsgeografi, Universitet i Oslo 2007 (by Reidun Norvoll)
- id
- 400ceeb5-f62f-4289-b942-82b18a675711 (old id 641177)
- date added to LUP
- 2016-04-01 15:53:19
- date last changed
- 2018-11-21 20:37:09
@misc{400ceeb5-f62f-4289-b942-82b18a675711,
abstract = {{”Skjerming” är en psykiatrisk behandlingsmetod som enligt avhandlingsförfattaren inte finns i Sverige. Jag försvenskar här metoden till skärming: I Norge och Danmark skärmar man psykiatripatienter. Metoden består helt enkelt i att man isolerar patienter på psykiatriska avdelningar. Till skillnad från vid isolering finns det personal tillgänglig under hela den tid patienten är skärmad. Det finns skärmingsrum och man planerar utbyggnad av särskilda skärmingsavdelningar. <br/><br>
<br/><br>
Reidun Norvoll fältarbetade nio veckor på var och en av de akutavdelningar som undersöktes. Hon nedtecknade alla data om patienter som skärmades, vilka är det som skärmas? Det visar sig att det är en mycket heterogen grupp. Från ungdomar i 17-årsåldern upp till 80-åringar, det är män och det är kvinnor. Man har mycket blandade psykiska problem. Skärmingen kunde vara mellan 30 minuter till 77 dagar. Det visade sig att man tog till skärming för de mest varierande situationer. Att hantera svåra situationer helt enkelt. Skärming blev en praktisk lösning att ta till i den dagliga verksamheten. Ibland kunde en patient skärmas som själv ville ha lugn och ro. Ibland kastades stolar och polisen kom för att få in patienten som ropar, slår och sparkar. Det finns också en tendens till vaneskärmare. En patient säger: ”Man är ju i deras grepp.” För det var faktiskt så att om man tidigare varit skärmad på annat håll eller på samma sjukhus var det lättare att man skärmades igen. <br/><br>
<br/><br>
Reidun Norvoll har intervjuat både personal på dessa två avdelningar och patienter. Hon sammanfattar kan man säga sin avhandling med att det är ett stort glapp mellan personalens avslappnade prat om skärming och hur man skärmar och när man skärmar och den starka laddning som kom fram i intervjuerna när skärming kom på tal. En central tanke i avhandlingen är att skärming är en blandning mellan behandling och kontroll. Ett komplicerat pendlande mellan det kustodiella vaktandet och behandling, vård. Det är mycket lätt att skärming glider över i tvång. En hel del av avhandlingen handlar om ideologier och legitimeringar av skärmingen. Det är ju inte bara så att man kan säga, nu har vi denna metoden, utan hon beskriver hur man förklarar varför skärming är bra och nyttigt och användbart på akutavdelningar. När patienterna pratade om det så pratade dom om att skärming kunde reducera stimuli för oroliga patienter. Skärming gav tydligare struktur och gränser i patientens värld. Skärming kunde också ge skydd och stöd och den kunde också vara våldsreducerande för våldsamma patienter och viktig för säkerheten. <br/><br>
<br/><br>
Vad man förstår när hon går igenom dessa ideologier är att det finns mycket lite sk evidensbaserad forskning bakom. Det handlar om mer allmänna tankegångar. Är man i upplösningstillstånd så uppfattar de flesta det som lugnande med reduktion av stimuli. Det är inte bara så att ideologierna handlar om patienternas väl och ve. Det sägs också direkt att skärming fungerar bra för personalen. I en utredning som Norvoll citerar står det att personalen har behov av skärming för att skapa översikt och struktur i sin kaotiska arbetssituation. Att skärming ofta kopplas till tvång förstår man också av att skärmingen i verkligheten ofta förbinds med andra tvångsinslag. Patienterna skärmades inte sällan med tvång. De tvångsmedicinerades. De kunde läggas i bälte med tvång. Dörren skulle vara stängd.}},
author = {{Sellerberg, Ann Mari}},
issn = {{1104-1420}},
keywords = {{sociologi; psykiatri; tvång; vård; skjerming; personal; patient; sociology}},
language = {{swe}},
note = {{Review}},
number = {{4}},
pages = {{334--338}},
publisher = {{Forsa}},
series = {{Socialvetenskaplig tidskrift}},
title = {{Anmälan av Det Lukkede rom av Reidun Norvoll}},
volume = {{2007}},
year = {{2007}},
}