Med föräldrarna på avstånd – barn i familjehem som anhöriga
Neander, Kerstin and Angelöw, Amanda LU
(2025)
p.507-528
- Abstract (Swedish)
- År 2023 var 18 800 barn placerade i familjehem. Gemensamt för dessa barn är att
de under en tid upphör att dela vardag med sin ursprungsfamilj. Att i en sådan
situation upprätthålla relationen till föräldrarna innehåller en rad utmaningar. I
kapitlet har vi belyst dessa utmaningar utifrån följande perspektiv: lagstiftning,
teorier och erfarenheter från placerade barn, föräldrar, familjehemsföräldrar och
socialarbetare.
Historiskt sett har pendeln svängt från att försumma barnets möjligheter till kontakt med sin ursprungsfamilj till att göra det till en självklarhet att främja denna kontakt. Detta menar vi är en i grunden positiv utveckling. Det finns dock tecken på en ideologisk hållning som innebär att... (More) - År 2023 var 18 800 barn placerade i familjehem. Gemensamt för dessa barn är att
de under en tid upphör att dela vardag med sin ursprungsfamilj. Att i en sådan
situation upprätthålla relationen till föräldrarna innehåller en rad utmaningar. I
kapitlet har vi belyst dessa utmaningar utifrån följande perspektiv: lagstiftning,
teorier och erfarenheter från placerade barn, föräldrar, familjehemsföräldrar och
socialarbetare.
Historiskt sett har pendeln svängt från att försumma barnets möjligheter till kontakt med sin ursprungsfamilj till att göra det till en självklarhet att främja denna kontakt. Detta menar vi är en i grunden positiv utveckling. Det finns dock tecken på en ideologisk hållning som innebär att det i sig är bra för barn att ha kontakt med sina föräldrar, och att denna tes ibland ges företräde framför en hållning där man bedömer varje enskilt barn och dennes situation.
När ett barn placeras i familjehem brukar man använda begreppet ”det tredelade föräldraskapet”, vilket avser att socialtjänst, familjehem och föräldrar delar på ansvaret. Barnets föräldrar kan uppleva sig ifrågasatta och vantrivas i rollen som förälder på avstånd, familjehemmen kan brottas med osäkerheten om placeringen plötsligt ska upphöra medan socialtjänstens uppdrag är uppdelat på olika socialsekreterare inom organisationen, som dessutom ofta präglas av bristande kontinuitet på personalsidan. Den största utmaningen med denna tredelning bärs dock av barnet.
För att barnets rätt till kontakt med sina ursprungsföräldrar ska kunna förverkligas på ett bra sätt är det väsentligt att både familjehemmet och socialtjänsten ger barnet det stöd som behövs. Det är lätt att inse att ett umgänge mellan barn och föräldrar kan vara komplicerat, även i de fall då både barn och föräldrar önskar att träffas. Mötena blir ofta känsloladdade och det kan vara svårt att på begränsad tid få kontakten att fungera.
Det händer att barnet signalerar att det inte vill eller att det far illa av umgänget med ursprungsföräldrarna. När ett barn visar sådana tecken kan det vara svårt att bedöma barnets reaktioner, vilket kan leda till konflikter. Å ena sidan finns
uppfattningen om att barn bör ha kontakt med sina föräldrar, och dessa argument är i princip välgrundade. Syftet med vården är att barnet ska återförenas med sina föräldrar, och oavsett det är det av betydelse för ett barn att kontakten med föräldrarna inte bryts. Å andra sidan kan det finnas situationer när umgänget inte främjar barnets psykiska hälsa och utveckling. Umgängessituationer som upplevs djupt obekväma eller skrämmande för barnet kan öka den känslomässiga distansen till föräldern och inverka negativt på barnets utveckling.
Barnkonventionens artikel 3 om barnets bästa säger att: ”Vid alla åtgärder som rör barn […] ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa”, och såväl Föräldrabalken som Socialtjänstlagen hänvisar till detta. Vad som är barnets bästa är unikt för varje barn och kräver en noggrann prövning baserat på många olika perspektiv. För att leva upp till barnkonventionen behöver alla vi som möter barn i familjehem lära oss lyssna på och försöka förstå vad barnet uttrycker. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/6824811a-b0b0-4a95-abd9-145507bc1a7f
- author
- Neander, Kerstin
and Angelöw, Amanda
LU
- organization
- alternative title
- With Parents at a Distance – Challenges for Children in Foster Care
- publishing date
- 2025
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- categories
- Popular Science
- host publication
- Barn är anhöriga – vågar vi lyssna på dem?
- editor
- Brolin, Rosita ; Gough, Ritva ; Magnusson, Lennart and Hanson, Elizabeth
- pages
- 507 - 528
- publisher
- Nationellt kompetenscentrum anhöriga
- ISBN
- 978-91-87731-88-4
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 6824811a-b0b0-4a95-abd9-145507bc1a7f
- date added to LUP
- 2026-01-20 10:22:52
- date last changed
- 2026-03-18 10:34:13
@inbook{6824811a-b0b0-4a95-abd9-145507bc1a7f,
abstract = {{År 2023 var 18 800 barn placerade i familjehem. Gemensamt för dessa barn är att <br/>de under en tid upphör att dela vardag med sin ursprungsfamilj. Att i en sådan <br/>situation upprätthålla relationen till föräldrarna innehåller en rad utmaningar. I <br/>kapitlet har vi belyst dessa utmaningar utifrån följande perspektiv: lagstiftning, <br/>teorier och erfarenheter från placerade barn, föräldrar, familjehemsföräldrar och <br/>socialarbetare. <br/><br/>Historiskt sett har pendeln svängt från att försumma barnets möjligheter till kontakt med sin ursprungsfamilj till att göra det till en självklarhet att främja denna kontakt. Detta menar vi är en i grunden positiv utveckling. Det finns dock tecken på en ideologisk hållning som innebär att det i sig är bra för barn att ha kontakt med sina föräldrar, och att denna tes ibland ges företräde framför en hållning där man bedömer varje enskilt barn och dennes situation. <br/><br/>När ett barn placeras i familjehem brukar man använda begreppet ”det tredelade föräldraskapet”, vilket avser att socialtjänst, familjehem och föräldrar delar på ansvaret. Barnets föräldrar kan uppleva sig ifrågasatta och vantrivas i rollen som förälder på avstånd, familjehemmen kan brottas med osäkerheten om placeringen plötsligt ska upphöra medan socialtjänstens uppdrag är uppdelat på olika socialsekreterare inom organisationen, som dessutom ofta präglas av bristande kontinuitet på personalsidan. Den största utmaningen med denna tredelning bärs dock av barnet. <br/><br/>För att barnets rätt till kontakt med sina ursprungsföräldrar ska kunna förverkligas på ett bra sätt är det väsentligt att både familjehemmet och socialtjänsten ger barnet det stöd som behövs. Det är lätt att inse att ett umgänge mellan barn och föräldrar kan vara komplicerat, även i de fall då både barn och föräldrar önskar att träffas. Mötena blir ofta känsloladdade och det kan vara svårt att på begränsad tid få kontakten att fungera. <br/><br/>Det händer att barnet signalerar att det inte vill eller att det far illa av umgänget med ursprungsföräldrarna. När ett barn visar sådana tecken kan det vara svårt att bedöma barnets reaktioner, vilket kan leda till konflikter. Å ena sidan finns <br/>uppfattningen om att barn bör ha kontakt med sina föräldrar, och dessa argument är i princip välgrundade. Syftet med vården är att barnet ska återförenas med sina föräldrar, och oavsett det är det av betydelse för ett barn att kontakten med föräldrarna inte bryts. Å andra sidan kan det finnas situationer när umgänget inte främjar barnets psykiska hälsa och utveckling. Umgängessituationer som upplevs djupt obekväma eller skrämmande för barnet kan öka den känslomässiga distansen till föräldern och inverka negativt på barnets utveckling. <br/><br/>Barnkonventionens artikel 3 om barnets bästa säger att: ”Vid alla åtgärder som rör barn […] ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa”, och såväl Föräldrabalken som Socialtjänstlagen hänvisar till detta. Vad som är barnets bästa är unikt för varje barn och kräver en noggrann prövning baserat på många olika perspektiv. För att leva upp till barnkonventionen behöver alla vi som möter barn i familjehem lära oss lyssna på och försöka förstå vad barnet uttrycker.}},
author = {{Neander, Kerstin and Angelöw, Amanda}},
booktitle = {{Barn är anhöriga – vågar vi lyssna på dem?}},
editor = {{Brolin, Rosita and Gough, Ritva and Magnusson, Lennart and Hanson, Elizabeth}},
isbn = {{978-91-87731-88-4}},
language = {{swe}},
pages = {{507--528}},
publisher = {{Nationellt kompetenscentrum anhöriga}},
title = {{Med föräldrarna på avstånd – barn i familjehem som anhöriga}},
year = {{2025}},
}