Vetenskap och beprövad erfarenhet - miljö
Sahlin, Nils-Eric LU (2017)- Abstract (Swedish)
- Detta är den fjärde skriften i en serie som handlar om vetenskap och beprövad erfarenhet. Med hjälp av sakkunniga inom olika områden försöker vi kartlägga begrep- pets betydelse och användning inom olika verksamhetsområden. Tidigare häften har handlat om medicin, juridik och skola.
Den som läst dessa häften kan nu skönja vissa mönster. Begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet förstås på olika sätt inom olika områden. Detta blir som mest tydligt i lagstiftning, regelverk och förordningar och påverkar givet- vis både den enskildes och samhällets beslutsfattande. Vilken betydelse vetenskapen och den beprövade erfaren- heten har beror i vart fall till viss del på den aktuella regle- ringens syfte. Annika Nilsson sätter fingret på... (More) - Detta är den fjärde skriften i en serie som handlar om vetenskap och beprövad erfarenhet. Med hjälp av sakkunniga inom olika områden försöker vi kartlägga begrep- pets betydelse och användning inom olika verksamhetsområden. Tidigare häften har handlat om medicin, juridik och skola.
Den som läst dessa häften kan nu skönja vissa mönster. Begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet förstås på olika sätt inom olika områden. Detta blir som mest tydligt i lagstiftning, regelverk och förordningar och påverkar givet- vis både den enskildes och samhällets beslutsfattande. Vilken betydelse vetenskapen och den beprövade erfaren- heten har beror i vart fall till viss del på den aktuella regle- ringens syfte. Annika Nilsson sätter fingret på problemet, om det nu är ett problem, när hon jämför miljö- och patienträtt: ”En skillnad är dock att inom miljörätten är det i allmänhet inte endast ’patienten’ – miljön – som ska skyddas utan också ’sjukdomen’; den miljöstörande verksamheten”. Miljölagstiftningen väger, i lagstiftarens mening, lika starka intressen mot varandra. Patientlagstiftningen är däremot enkelriktad; det är patientens säkerhet och bästa som står i fokus. Inte heller hur skollagen skall tolkas är kristallklart.
Bakom dessa skillnader mellan de olika regleringarna döljer sig givetvis moraliska ställningstaganden, ståndpunkter som kan förändras. En utilitarist kan till exempel med slipade argument hävda att patientsäkerhetslagen är för enögd. Vad som på ett eller eller annat sätt är gott för oss alla måste vägas mot och ibland väga tyngre än den enskildes säkerhet. I miljöfrågor skulle man kunna välja den moraliska väg som påve Franciskus gav uttryck för med orden: ”Det måste sägas att det faktiskt nns en ’miljöns rätt’.” Det vill säga hävda att miljön har rättigheter. En kodifiering av denna syn skulle innebära att ekonomiska intressen väger mindre tungt. Kanske bör det understrykas att detta inte är förslag utan endast iakttagelser.
Ett annat mönster som framträder är att möjligheten till evidensgrundande varierar från område till område men också inom en och samma domän. Att evidens-baseringstraditionen uppstod och växte sig stark på det medicinska området (”evidence based medicine”) har flera skäl. Det finns ett starkt behov av att skydda enskilda patienter, och ett sätt att göra det är att ska a stabila kunskapsunderlag. Ett annat skäl är givetvis att man just inom detta område med relativ enkelhet kan göra så kallade randomiserade kontrollerade studier. Samtidigt finns det stora skillnader inom det medicinska området. Vissa sjukdomar är så sällsynta att antalet patienter som drabbats av sjukdomen kan räknas på ena handens fingrar. I sådana fall är det givetvis omöjligt att göra randomiserade kontrollerade studier. I andra fall sätter komplexiteten käppar i hjulet. Det finns helt enkelt för många faktorer som påverkar resultatet som inte kan kontrolleras, och antalet individer som måste delta i studien för att man ska erhålla signifikanta resultat kan visa sig vara så stort att den inte går att genomföra. När det gäller vår kunskap om vård av multisjuka äldre har dessa metodologiska problem allvarligt påverkat kunskapsläget. Liknande problem uppstår i både skolforskningen och miljöforskningen.
Att olika verksamhetsområden definierar ett begrepp på olika sätt kan givetvis ställa till oreda. Inte minst i rättsskipningssammanhang eller när politiska beslut skall fattas. Den här typen av disharmonier leder till kunskapsöverföringsproblem. Men riktigt problematiskt blir det om de olika definitionerna var och en är mer eller mindre oklar, inte minst om detta gäller inom ett och samma verksamhetsområde.
Vari består den evidens som policybeslut om miljön vilar på, och som är så avgörande för praktisk miljövård i våra regioner och kommuner? Hur skaffar man på miljöområdet den nödvändiga evidensen? Hur bedömer en rättsinstans om tillräcklig evidens finns då osäkerheter föreligger? Hur arbetar man med vetenskap och beprövad erfarenhet i regionerna, i vetenskapliga utvärderingar, inom akademin, i juridiken och i högskoleundervisningen? Detta är några av de frågor som nedanstående texter tittar närmare på. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/68c90587-1d60-446e-a61a-6a6a4f29c27a
- editor
- Sahlin, Nils-Eric LU
- organization
- publishing date
- 2017-09
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- keywords
- vetenskap och beprövad erfarenhet, evidens, Miljörätt, evidensbaserad miljövård, Växtförädling
- pages
- 68 pages
- publisher
- Lund University (Media-Tryck)
- project
- Science and Proven Experience
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- additional info
- Skrift 4 i Vetenskap och Beprövad Erfarenhets skriftserie. De tidigare skrifterna är VBE medicin, VBE juridik och VBE skola
- id
- 68c90587-1d60-446e-a61a-6a6a4f29c27a
- date added to LUP
- 2017-10-19 15:05:19
- date last changed
- 2019-12-19 11:45:25
@book{68c90587-1d60-446e-a61a-6a6a4f29c27a,
abstract = {{Detta är den fjärde skriften i en serie som handlar om vetenskap och beprövad erfarenhet. Med hjälp av sakkunniga inom olika områden försöker vi kartlägga begrep- pets betydelse och användning inom olika verksamhetsområden. Tidigare häften har handlat om medicin, juridik och skola.<br/><br/>Den som läst dessa häften kan nu skönja vissa mönster. Begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet förstås på olika sätt inom olika områden. Detta blir som mest tydligt i lagstiftning, regelverk och förordningar och påverkar givet- vis både den enskildes och samhällets beslutsfattande. Vilken betydelse vetenskapen och den beprövade erfaren- heten har beror i vart fall till viss del på den aktuella regle- ringens syfte. Annika Nilsson sätter fingret på problemet, om det nu är ett problem, när hon jämför miljö- och patienträtt: ”En skillnad är dock att inom miljörätten är det i allmänhet inte endast ’patienten’ – miljön – som ska skyddas utan också ’sjukdomen’; den miljöstörande verksamheten”. Miljölagstiftningen väger, i lagstiftarens mening, lika starka intressen mot varandra. Patientlagstiftningen är däremot enkelriktad; det är patientens säkerhet och bästa som står i fokus. Inte heller hur skollagen skall tolkas är kristallklart.<br/><br/>Bakom dessa skillnader mellan de olika regleringarna döljer sig givetvis moraliska ställningstaganden, ståndpunkter som kan förändras. En utilitarist kan till exempel med slipade argument hävda att patientsäkerhetslagen är för enögd. Vad som på ett eller eller annat sätt är gott för oss alla måste vägas mot och ibland väga tyngre än den enskildes säkerhet. I miljöfrågor skulle man kunna välja den moraliska väg som påve Franciskus gav uttryck för med orden: ”Det måste sägas att det faktiskt nns en ’miljöns rätt’.” Det vill säga hävda att miljön har rättigheter. En kodifiering av denna syn skulle innebära att ekonomiska intressen väger mindre tungt. Kanske bör det understrykas att detta inte är förslag utan endast iakttagelser.<br/><br/>Ett annat mönster som framträder är att möjligheten till evidensgrundande varierar från område till område men också inom en och samma domän. Att evidens-baseringstraditionen uppstod och växte sig stark på det medicinska området (”evidence based medicine”) har flera skäl. Det finns ett starkt behov av att skydda enskilda patienter, och ett sätt att göra det är att ska a stabila kunskapsunderlag. Ett annat skäl är givetvis att man just inom detta område med relativ enkelhet kan göra så kallade randomiserade kontrollerade studier. Samtidigt finns det stora skillnader inom det medicinska området. Vissa sjukdomar är så sällsynta att antalet patienter som drabbats av sjukdomen kan räknas på ena handens fingrar. I sådana fall är det givetvis omöjligt att göra randomiserade kontrollerade studier. I andra fall sätter komplexiteten käppar i hjulet. Det finns helt enkelt för många faktorer som påverkar resultatet som inte kan kontrolleras, och antalet individer som måste delta i studien för att man ska erhålla signifikanta resultat kan visa sig vara så stort att den inte går att genomföra. När det gäller vår kunskap om vård av multisjuka äldre har dessa metodologiska problem allvarligt påverkat kunskapsläget. Liknande problem uppstår i både skolforskningen och miljöforskningen.<br/><br/>Att olika verksamhetsområden definierar ett begrepp på olika sätt kan givetvis ställa till oreda. Inte minst i rättsskipningssammanhang eller när politiska beslut skall fattas. Den här typen av disharmonier leder till kunskapsöverföringsproblem. Men riktigt problematiskt blir det om de olika definitionerna var och en är mer eller mindre oklar, inte minst om detta gäller inom ett och samma verksamhetsområde.<br/>Vari består den evidens som policybeslut om miljön vilar på, och som är så avgörande för praktisk miljövård i våra regioner och kommuner? Hur skaffar man på miljöområdet den nödvändiga evidensen? Hur bedömer en rättsinstans om tillräcklig evidens finns då osäkerheter föreligger? Hur arbetar man med vetenskap och beprövad erfarenhet i regionerna, i vetenskapliga utvärderingar, inom akademin, i juridiken och i högskoleundervisningen? Detta är några av de frågor som nedanstående texter tittar närmare på.}},
editor = {{Sahlin, Nils-Eric}},
keywords = {{vetenskap och beprövad erfarenhet; evidens; Miljörätt; evidensbaserad miljövård; Växtförädling}},
language = {{swe}},
note = {{Book Editor}},
publisher = {{Lund University (Media-Tryck)}},
title = {{Vetenskap och beprövad erfarenhet - miljö}},
year = {{2017}},
}