Välfärdsteknik och uppväxling av kompetens (eller nerväxling)?
(2025) FALF 2025 - Hållbart arbetsliv i praktiken –forskning i samverkan
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Det är ett välkänt faktum att den demografiska utvecklingen kommer att kräva nya arbetssätt för att äldre ska kunna få vård i liknande omfattning som tidigare. Förhoppningen har ställts till införandet av välfärdsteknik som en viktig del av kompetensförsörjningen, inte bara för att den kan bidra till att upprätthålla välfärden trots fler äldre, utan också genom att göra äldreomsorgsarbetet mer attraktivt och möjligt att utveckla sin kompetens inom olika områden. Hur användningen förändrar äldreomsorgsarbetet och arbetssituationen liksom hur det relaterar till kompetensutveckling i arbetet är fortfarande relativt outforskat.
Syfte: Studien syftar till att utforska hur medarbetare i äldreomsorgen upplever användningen av... (More) - Bakgrund: Det är ett välkänt faktum att den demografiska utvecklingen kommer att kräva nya arbetssätt för att äldre ska kunna få vård i liknande omfattning som tidigare. Förhoppningen har ställts till införandet av välfärdsteknik som en viktig del av kompetensförsörjningen, inte bara för att den kan bidra till att upprätthålla välfärden trots fler äldre, utan också genom att göra äldreomsorgsarbetet mer attraktivt och möjligt att utveckla sin kompetens inom olika områden. Hur användningen förändrar äldreomsorgsarbetet och arbetssituationen liksom hur det relaterar till kompetensutveckling i arbetet är fortfarande relativt outforskat.
Syfte: Studien syftar till att utforska hur medarbetare i äldreomsorgen upplever användningen av välfärdsteknik i relation till deras arbetssituation och kompetens.
Metod: Studien hade en kvalitativ interaktiv design där forskare faciliterade vinjett-workshops med undersköterskor fyra kommuner i södra Sverige. I varje kommun deltog ett arbetslag från vardera särskilt boende respektive hemtjänst. Åtta vinjett-workshops genomfördes med totalt 44 deltagare (37 kvinnor och 7 män). Tre teman, Mobilt arbetssätt; "Fjärrövervakning"; Stimulans och aktivering av äldre presenterades i vinjetter följt av diskussion. De transkriberade diskussionerna analyserades utifrån teoretiskt ramverk av vad som kan känneteckna upp- eller nerväxling i kompetens med teman som autonomi, trygghet, samarbete, fragmentisering och arbetsbelastning.
Preliminära resultat: Det direkta omsorgsarbetet upplevdes kräva ungefär samma kompetens som förr men gränserna för användning och ansvar för att få välfärdstekniken att fungera var oklara. Brist på etablerade arbetssätt för när och hur välfärdstekniken kunde förbättra omsorgen bidrog till osäkerhet i användningen och skapade ofta trippelarbete, som dokumentation både på mobilen, vid stationär dator och på papper. Digitala verktyg och kommunikationsmöjligheter upplevdes positivt i relation till samarbete och koordinering av omsorgsarbetet mellan
medarbetare. Samtidigt upplevdes en otrygghet på grund av bristande infrastruktur och funktion såsom fungerade wifi. Fjärrövervakning beskrevs vara viktig för äldres säkerhet men ökade arbetsbelastningen och fragmentiseringen av arbetet genom att larmen avbröt pågående arbetsuppgifter.
Preliminära slutsatser: Kompetens inom omsorgsarbetet och förståelse för äldres individuella behov är fortfarande den viktigaste delen av arbetet och användandet av välfärdsteknik tycks läggas till snarare än att ersätta etablerade arbetssätt. Detta bidrar i sin tur till minskad autonomi och ökad arbetsbelastning vilket kan tolkas som nerväxling snarare än uppväxling av kompetens. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/6e1a2e69-8a6a-44eb-9a5a-bfeb84b1e8f3
- author
- Skagert, Katrin
and Frennert, Susanne
LU
- organization
- publishing date
- 2025-06-10
- type
- Contribution to conference
- publication status
- published
- subject
- conference name
- FALF 2025 - Hållbart arbetsliv i praktiken –<br/>forskning i samverkan
- conference location
- Borlänge, Sweden
- conference dates
- 2025-06-09 - 2025-06-11
- project
- Välfärdsteknik i fronten i äldreomsorgen: uppväxling, omställning eller nedväxling av kompetens?
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 6e1a2e69-8a6a-44eb-9a5a-bfeb84b1e8f3
- date added to LUP
- 2025-06-10 19:33:48
- date last changed
- 2025-06-12 14:52:38
@misc{6e1a2e69-8a6a-44eb-9a5a-bfeb84b1e8f3, abstract = {{Bakgrund: Det är ett välkänt faktum att den demografiska utvecklingen kommer att kräva nya arbetssätt för att äldre ska kunna få vård i liknande omfattning som tidigare. Förhoppningen har ställts till införandet av välfärdsteknik som en viktig del av kompetensförsörjningen, inte bara för att den kan bidra till att upprätthålla välfärden trots fler äldre, utan också genom att göra äldreomsorgsarbetet mer attraktivt och möjligt att utveckla sin kompetens inom olika områden. Hur användningen förändrar äldreomsorgsarbetet och arbetssituationen liksom hur det relaterar till kompetensutveckling i arbetet är fortfarande relativt outforskat. <br/><br/>Syfte: Studien syftar till att utforska hur medarbetare i äldreomsorgen upplever användningen av välfärdsteknik i relation till deras arbetssituation och kompetens. <br/><br/>Metod: Studien hade en kvalitativ interaktiv design där forskare faciliterade vinjett-workshops med undersköterskor fyra kommuner i södra Sverige. I varje kommun deltog ett arbetslag från vardera särskilt boende respektive hemtjänst. Åtta vinjett-workshops genomfördes med totalt 44 deltagare (37 kvinnor och 7 män). Tre teman, Mobilt arbetssätt; "Fjärrövervakning"; Stimulans och aktivering av äldre presenterades i vinjetter följt av diskussion. De transkriberade diskussionerna analyserades utifrån teoretiskt ramverk av vad som kan känneteckna upp- eller nerväxling i kompetens med teman som autonomi, trygghet, samarbete, fragmentisering och arbetsbelastning.<br/><br/>Preliminära resultat: Det direkta omsorgsarbetet upplevdes kräva ungefär samma kompetens som förr men gränserna för användning och ansvar för att få välfärdstekniken att fungera var oklara. Brist på etablerade arbetssätt för när och hur välfärdstekniken kunde förbättra omsorgen bidrog till osäkerhet i användningen och skapade ofta trippelarbete, som dokumentation både på mobilen, vid stationär dator och på papper. Digitala verktyg och kommunikationsmöjligheter upplevdes positivt i relation till samarbete och koordinering av omsorgsarbetet mellan<br/>medarbetare. Samtidigt upplevdes en otrygghet på grund av bristande infrastruktur och funktion såsom fungerade wifi. Fjärrövervakning beskrevs vara viktig för äldres säkerhet men ökade arbetsbelastningen och fragmentiseringen av arbetet genom att larmen avbröt pågående arbetsuppgifter. <br/><br/>Preliminära slutsatser: Kompetens inom omsorgsarbetet och förståelse för äldres individuella behov är fortfarande den viktigaste delen av arbetet och användandet av välfärdsteknik tycks läggas till snarare än att ersätta etablerade arbetssätt. Detta bidrar i sin tur till minskad autonomi och ökad arbetsbelastning vilket kan tolkas som nerväxling snarare än uppväxling av kompetens.}}, author = {{Skagert, Katrin and Frennert, Susanne}}, language = {{swe}}, month = {{06}}, title = {{Välfärdsteknik och uppväxling av kompetens (eller nerväxling)?}}, year = {{2025}}, }