Diverse People, Diverse Forests? : The role of social-ecological interactions in biodiversity governance
Ekström Pigot, Hanna LU
(2026)
- Abstract
- Despite decades of claimed ambitions to increase environmental consideration in forest policy, biodiversity loss in boreal forests continues. As the pressure on forest biodiversity intensifies, due to land use competition, shifting societal demands, and climate change, it is crucial to address the shortfall of biodiversity policies in reaching their intended outcomes. Voluntary policy instruments are increasingly suggested as conservation strategies in managed forests, but we lack understanding of the joint influence of social processes, like diverse landowner values, and ecological processes, like diverse forest conditions, on policy outcomes. The aim of this thesis is to understand I) how different methodological approaches capture... (More)
- Despite decades of claimed ambitions to increase environmental consideration in forest policy, biodiversity loss in boreal forests continues. As the pressure on forest biodiversity intensifies, due to land use competition, shifting societal demands, and climate change, it is crucial to address the shortfall of biodiversity policies in reaching their intended outcomes. Voluntary policy instruments are increasingly suggested as conservation strategies in managed forests, but we lack understanding of the joint influence of social processes, like diverse landowner values, and ecological processes, like diverse forest conditions, on policy outcomes. The aim of this thesis is to understand I) how different methodological approaches capture social-ecological interactions, and II) how social-ecological interactions influence the implementation and outcomes of biodiversity policies in managed forests. Four subprojects focus on case studies in Sweden and Finland, and combine methods of walking interviews, agent-based modelling, cluster analysis, and literature reviews. The results demonstrate that i) forest agent-based models are promising for combining social and ecological data, but few models explicitly model their interactions, and ii) choice of method influence which forest owner characteristics that are highlighted in forest owner typologies. These insights emphasise the need for methodological reflexivity in research on forest policy, particularly when findings inform policy design. The thesis contributes with two main insights on the role of social-ecological interactions for biodiversity policy implementation: iii) For interactions on a local and individual level, forest owners may hold strong emotional or cultural connections to their forest, yet still make management choices that conflict with conservation objectives, expanding perspectives on the relational values-concept, iv) On a national and landscape level, spatially targeted voluntary policy instruments can enhance the quantity of protected areas, ecological quality, and landscape connectivity, providing support for policy making. In summary, the thesis shows how a social-ecological system-lens helps in understanding factors that hinders or enables biodiversity protection, from individual values to national policies. By combining empirical analysis with methodological reflection, the thesis contributes to developing more nuanced, ecologically effective, and context aware approaches to forest biodiversity policy. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Trots att miljö- och produktionsmål formellt varit jämställda i skogspolitiken under de senaste decennierna, är förlust av biologisk mångfald ett fortsatt problem. Inom skogspolitiken i Sverige och Finland har strategier för ökat skydd av biologisk mångfald framhållit frivillighet, som certifiering av skogsbruk och frivilliga avsättningar mot kompensation. Det saknas dock kunskap om hur resultaten av dessa strategier påverkas av samspelet mellan privata skogsägares olika mål och varierande ekologiska förutsättningar. För att kunna bidra till politiska åtgärder som leder till effektivt skydd av biologisk mångfald men också tar hänsyn till lokala förutsättningar behövs en bättre förståelse av samspelen mellan skogsägares mål och värderingar,... (More)
- Trots att miljö- och produktionsmål formellt varit jämställda i skogspolitiken under de senaste decennierna, är förlust av biologisk mångfald ett fortsatt problem. Inom skogspolitiken i Sverige och Finland har strategier för ökat skydd av biologisk mångfald framhållit frivillighet, som certifiering av skogsbruk och frivilliga avsättningar mot kompensation. Det saknas dock kunskap om hur resultaten av dessa strategier påverkas av samspelet mellan privata skogsägares olika mål och varierande ekologiska förutsättningar. För att kunna bidra till politiska åtgärder som leder till effektivt skydd av biologisk mångfald men också tar hänsyn till lokala förutsättningar behövs en bättre förståelse av samspelen mellan skogsägares mål och värderingar, politiska åtgärder och variationer i skogslandskapet.
Denna avhandling syftar till att sätta själva samspelen mellan skogsägare, politik och skogen i fokus. Det görs dels genom att undersöka hur verktyg inom forskningen tar dessa samspel i beaktande, och dels genom att utöka förståelsen för hur dessa samspel påverkar implementeringen av skydd för biologisk mångfald. Avhandlingen bygger på tidigare forskning inom skogspolitik, skogsbruk, landskapsekologi och socioekologiska system. Genom fyra delstudier och ett tvärvetenskapligt angreppssätt inkluderar avhandlingen intervjuer, agentbaserad modellering, statistisk klusteranalys och litteraturöversikt.
Genom att undersöka metoder som skogsmodellering och kategorisering av skogsägares attityder och värden, visar resultaten att metodval kan spela en stor roll för hur samspelen mellan sociala och ekologiska processer representeras och förstås. I jämförelsen av metoder för att gruppera skogsägares attityder, ses metodval ge effekter både för vilka attityder som anges som typiska, och för hur skogsägare fördelas mellan grupperna. Vidare pekar resultaten på att agentbaserad modellering är en lämplig metod för att kombinera sociala och ekologiska data, men att få modeller uttryckligen simulerar samspelen mellan dessa. Dessa insikter visar vikten av att forskare reflekterar över metodval, särskilt när deras resultat används som stöd för att utforma politiska åtgärder.
På en lokal nivå uttrycker de intervjuade skogsägarna i södra Sverige starka känslomässiga och kulturella kopplingar till skogen. I vissa fall ligger dessa kopplingar till grund för beslut som gynnar den biologiska mångfalden, medan liknande underliggande värden i andra fall kan stödja beslut som leder till minskad mångfald. Insikterna bidrar till bättre förståelse av vad som på lokal nivå hindrar och möjliggör skydd av biologisk mångfald. Det bidrar också till att utveckla den vetenskapliga diskussionen om hur relationen till naturen påverkar beslutsfattande och agerande. På en nationell nivå visar analysen av det finska programmet för frivillig avsättning, METSO, att politiska mål som endast är baserade på areal av skyddad skog riskerar att missa områden med höga skyddsvärden. Genom att i utformningen av politiska åtgärder ge ökad vikt till rumslig prioritering av lämpliga områden kan både antalet skyddade områden, deras kvalitet och deras grad av sammankoppling förbättras.
Sammantaget bidrar avhandlingen till att lyfta sociala och relationella aspekter av skogsägande och till ökad förståelse av hur sociala och ekologiska aspekter samspelar inom frivilligt skydd av biologisk mångfald. Detta stödjer utvecklingen av åtgärder för skydd av biologisk mångfald inom skogspolitiken som är mer nyanserade, effektiva, och anpassade efter lokala förutsättningar.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/711f32c5-f05b-4bb6-a062-91eecb7c5ed8
- author
- Ekström Pigot, Hanna
LU
- supervisor
-
- Nils Droste LU
- Yann Clough LU
- Mark V. Brady LU
- opponent
-
- Professor Schlüter, Maja, Stockholm Resilience Centre, Stockholm University.
- organization
- alternative title
- Mångfald av människor, mångfald i skogen? : De socio-ekologiska interaktionernas roll i förvaltningen av biologisk mångfald
- publishing date
- 2026
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- socioekologiska system, privata skogsägare, frivilligt skydd, relationella värden, skogens biologiska mångfald, konnektivitet, Social-ecological systems (SESs), private forest owners, voluntary policy, relational values, Forest biodiversity, connectivity
- pages
- 109 pages
- publisher
- Lunds Universitet
- defense location
- Edens hörsal, Allhelgona kyrkogata 14, 223 62 Lund
- defense date
- 2026-05-13 09:00:00
- ISBN
- 978-91-8104-947-3
- 978-91-8104-948-0
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- 711f32c5-f05b-4bb6-a062-91eecb7c5ed8
- date added to LUP
- 2026-03-27 11:05:54
- date last changed
- 2026-04-16 03:30:56
@phdthesis{711f32c5-f05b-4bb6-a062-91eecb7c5ed8,
abstract = {{Despite decades of claimed ambitions to increase environmental consideration in forest policy, biodiversity loss in boreal forests continues. As the pressure on forest biodiversity intensifies, due to land use competition, shifting societal demands, and climate change, it is crucial to address the shortfall of biodiversity policies in reaching their intended outcomes. Voluntary policy instruments are increasingly suggested as conservation strategies in managed forests, but we lack understanding of the joint influence of social processes, like diverse landowner values, and ecological processes, like diverse forest conditions, on policy outcomes. The aim of this thesis is to understand I) how different methodological approaches capture social-ecological interactions, and II) how social-ecological interactions influence the implementation and outcomes of biodiversity policies in managed forests. Four subprojects focus on case studies in Sweden and Finland, and combine methods of walking interviews, agent-based modelling, cluster analysis, and literature reviews. The results demonstrate that i) forest agent-based models are promising for combining social and ecological data, but few models explicitly model their interactions, and ii) choice of method influence which forest owner characteristics that are highlighted in forest owner typologies. These insights emphasise the need for methodological reflexivity in research on forest policy, particularly when findings inform policy design. The thesis contributes with two main insights on the role of social-ecological interactions for biodiversity policy implementation: iii) For interactions on a local and individual level, forest owners may hold strong emotional or cultural connections to their forest, yet still make management choices that conflict with conservation objectives, expanding perspectives on the relational values-concept, iv) On a national and landscape level, spatially targeted voluntary policy instruments can enhance the quantity of protected areas, ecological quality, and landscape connectivity, providing support for policy making. In summary, the thesis shows how a social-ecological system-lens helps in understanding factors that hinders or enables biodiversity protection, from individual values to national policies. By combining empirical analysis with methodological reflection, the thesis contributes to developing more nuanced, ecologically effective, and context aware approaches to forest biodiversity policy.}},
author = {{Ekström Pigot, Hanna}},
isbn = {{978-91-8104-947-3}},
keywords = {{socioekologiska system; privata skogsägare; frivilligt skydd; relationella värden; skogens biologiska mångfald; konnektivitet; Social-ecological systems (SESs); private forest owners; voluntary policy; relational values; Forest biodiversity; connectivity}},
language = {{eng}},
publisher = {{Lunds Universitet}},
school = {{Lund University}},
title = {{Diverse People, Diverse Forests? : The role of social-ecological interactions in biodiversity governance}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/245972228/Avhandling_Hanna_EP_LUCRIS.pdf}},
year = {{2026}},
}