Försörjningsberedskap inom svensk fjärrvärme : Utgångspunkter för fortsatt arbete
(2026)- Abstract (Swedish)
- Sveriges totalförsvar står inför ett behov av snabb återuppbyggnad. Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa, i kombination med ökade och mer komplexa risker för störningar i samhällskritiska funktioner, har gjort detta arbete allt viktigare. Behovet av att säkra tillgången på varor och tjänster som är avgörande för befolkningens överlevnad och samhällets funktionalitet vid kriser och krig har därför vuxit fram som en central fråga, både politiskt och inom många samhällssektorer. I Sverige benämns detta arbete försörjningsberedskap.
En samhällsfunktion som är en central del för det svenska totalförsvaret är fjärrvärme. I Sverige täcker fjärrvärme mer än hälften av värmebehoven för byggnader och 90 procent av värmebehoven... (More) - Sveriges totalförsvar står inför ett behov av snabb återuppbyggnad. Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa, i kombination med ökade och mer komplexa risker för störningar i samhällskritiska funktioner, har gjort detta arbete allt viktigare. Behovet av att säkra tillgången på varor och tjänster som är avgörande för befolkningens överlevnad och samhällets funktionalitet vid kriser och krig har därför vuxit fram som en central fråga, både politiskt och inom många samhällssektorer. I Sverige benämns detta arbete försörjningsberedskap.
En samhällsfunktion som är en central del för det svenska totalförsvaret är fjärrvärme. I Sverige täcker fjärrvärme mer än hälften av värmebehoven för byggnader och 90 procent av värmebehoven för flerfamiljshus. Fjärrvärmen är även nödvändig för många andra viktiga samhällsfunktioner, exempelvis hälso- och sjukvård, där störningar i fjärrvärmeleveranserna, speciellt under kalla väderförhållanden, snabbt skulle få allvarliga samhällskonsekvenser. Utöver att vara en viktig samhällsfunktion utgör fjärrvärmen en central del av Sveriges klimatomställning eftersom fjärrvärmen idag endast använder en mycket liten andel fossila bränslen och i stället tar vara på energikällor som annars hade gått till spillo.
Trots dess centrala roll i samhällets energiförsörjning är regler och krav på försörjningsberedskap inom fjärrvärmesektorn fortfarande begränsade. Istället vilar beredskapsarbetet på frivilliga initiativ, branschstandarder och generella principer för totalförsvaret. Eftersom värme- och fjärrvärmesektorn är konkurrensutsatt finns stora utmaningar med att balansera ökad beredskap med kostnaderna som detta innebär. Att dimensionera försörjningsberedskapen är här en stor utmaning.
Denna rapport är den första delleveransen inom projektet Framtidssäkra fjärrvärmen som finansieras av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. I rapporten kartläggs för det första hur begreppet försörjningsberedskap definieras och används på nationell nivå, hur arbetet med försörjningsberedskap är utformat och vilka metoder som kan användas för att dimensionera försörjningsberedskap. För det andra kartläggs generella hot mot och sårbarheter inom fjärrvärmesektorn samt strategier för att utveckla försörjningsberedskap inom fjärrvärmesektorn. Studien är en ren dokumentanalys med fokus på rapporter från exempelvis statliga utredningar, myndigheter, branschorgan och forskningsinstitut. I en parallell studie, som redovisas i en annan delrapport, genomförs en intervjustudie som fokuserar på fjärrvärmebolagens arbete med försörjningsberedskap samt deras utmaningar och behov av vidare utveckling. Tillsammans utgör de två studierna utgångspunkter för vidare arbete i projektet. Projektet som helhet syftar till att utveckla metod och metodstöd för dimensionering av försörjningsberedskap hos fjärrvärmeaktörer på lokal nivå i Sverige.
Försörjningsberedskapen i Sverige är under stark utveckling. Utvecklingen utmanas också av ett komplext och fragmenterat regelverk. Trots att det finns ett omfattande regelverk, styrmedel och principer är det utmanande att få det sektorsövergripande arbetet att hänga ihop med det sektorsspecifika. Definitionen av försörjningsberedskap varierar delvis beroende på verksamhetsområde, även om en mer formaliserad definition successivt etablerats i policy och utredningar, och inom speciellt fjärrvärmesektorn används ofta andra begrepp med liknande innebörd, vilket till viss del försvårar utveckling och samordning mellan sektorer.
På ett övergripande plan finns höga ambitioner vad gäller försörjningsberedskap, men implementeringen sker i stor utsträckning sektorsvis, vilket skapar utmaningar i att åstadkomma ett sammanhållet och systemövergripande beredskapsarbete. Detta förstärks av att försörjningsberedskapen i hög grad är beroende av näringslivet som spelar en avgörande roll för att säkerställa tillgången till samhällsviktiga varor och tjänster. Samtidigt är formerna för privat-offentlig samverkan ännu inte är fullt utvecklade.
På generell nivå i Sverige sker dimensionering av försörjningsberedskap med stöd i metoder och arbetssätt såsom risk- och sårbarhetsanalys (RSA), kontinuitetshantering, scenarioplanering, försörjningsanalyser och privat-offentlig planering av försörjningsberedskap. Men ingen av metoderna och arbetssätten ger på egen hand det stöd som aktörer tycks behöva för dimensionering av försörjningsberedskap, d.v.s. en sammanhängande process möjliggör systematisk och jämförbar dimensionering av försörjningsberedskap över sektorer.
Fjärrvärmesektorn kännetecknas i normalläget av mycket hög leveranssäkerhet. Samtidigt finns omfattande hot och sårbarheter som måste hanteras på både kort och lång sikt. Omfattande avbrott kan till exempel orsakas av yttre faktorer såsom cyber- och informationsrelaterade hot, försörjningsrelaterade hot, fysiska och säkerhetspolitiska hot samt klimat- och miljörelaterade hot. Dessa yttre faktorer kan på olika sätt utnyttja brister och sårbarheter i fjärrvärmesystemen. Bristerna kan vara av fysisk och teknisk karaktär, system- eller strukturell karaktär samt av organisatorisk eller ekonomisk karaktär.
Några av de främsta konkreta utmaningarna för att säkra fjärrvärmesystemens funktion vid omfattande påfrestningar handlar om deras stora beroende av el i både produktion och distribution. Till detta kommer den ökande användningen av digitala styrsystem, som gör fjärrvärmen mer sårbara för tekniska fel och cyberangrepp. En ytterligare utmaning är att säkerställa bränsleförsörjningen, särskilt i situationer där tillgången hastigt kan begränsas. Fjärrvärmen bygger dessutom ofta på centraliserade produktionsanläggningar och distributionsnät där det inte alltid finns alternativa vägar för fjärrvärmen att nå kund, vilket gör dem svåra att skydda mot fysiska angrepp. Slutligen kan tillgången till reservdelar, särskilt vid omfattande angrepp mot svensk infrastruktur, bli en kritisk flaskhals.
Samtidigt finns betydande styrkor inom sektorn och ett aktivt arbete med att säkra och vidareutveckla försörjningsberedskap. Några av de viktigaste strategierna är robust systemdesign (till exempel maskade nät och nät som sitter ihop över kommungränser), tekniska reservlösningar (som mobila reservpannor), bränsleberedskap (inklusive lokal eller regional lagerhållning), reparationsberedskap, informationssäkerhetsarbete samt möjlighet och beredskap för att ransonera och prioritera kunder. För att skapa effektiva och hållbara lösningar utgör även samverkan en viktig strategi för fjärrvärmebolagen i deras arbete med försörjningsberedskap.
För att skapa god försörjningsberedskap understödjs arbetet av olika typer av analyser, planer och planeringsprocesser. Verksamhetsspecifika och sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser, kontinuitetsanalyser, sårbarhetsanalyser av IT- och styrsystem samt säkerhetskyddsanalyser är exempel på analyser som genomförs. Dessa ligger i sin tur ofta till grund för olika typer av planer såsom beredskapsplaner, kontinuitetsplaner, sektioneringsplaner, och säkerhetsskyddsplaner.
För att vidareutveckla försörjningsberedskapen inom fjärrvärmesektorn behövs vidare arbete, exempelvis avseende en enhetlig begreppsapparat, tydligare kravbild, effektiva ekonomiska incitament och utveckling av gemensamma samverkanslösningar. Det är också tydligt att det finns behov av vidare utveckling av metoder och metodstöd för att dimensionera försörjningsberedskap, som i sin tur är anpassade till fjärrvärmens lokala och tekniska förutsättningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/747dc4e0-0a57-494d-b68f-481bfe522008
- author
- Lantz, Emelie ; Raquette, Tove ; Hassel, Henrik LU ; Sernhed, Kerstin LU and Dannbring, Peter
- organization
- publishing date
- 2026-03-19
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- pages
- 92 pages
- publisher
- AFRY
- project
- Framtidssäkra fjärrvärme - Kunskapsuppbyggnad- och metodutveckling för dimensionering av försörjningsberedskap på lokal nivå
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 747dc4e0-0a57-494d-b68f-481bfe522008
- date added to LUP
- 2026-03-19 15:25:04
- date last changed
- 2026-03-26 10:16:25
@techreport{747dc4e0-0a57-494d-b68f-481bfe522008,
abstract = {{Sveriges totalförsvar står inför ett behov av snabb återuppbyggnad. Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa, i kombination med ökade och mer komplexa risker för störningar i samhällskritiska funktioner, har gjort detta arbete allt viktigare. Behovet av att säkra tillgången på varor och tjänster som är avgörande för befolkningens överlevnad och samhällets funktionalitet vid kriser och krig har därför vuxit fram som en central fråga, både politiskt och inom många samhällssektorer. I Sverige benämns detta arbete försörjningsberedskap.<br/><br/>En samhällsfunktion som är en central del för det svenska totalförsvaret är fjärrvärme. I Sverige täcker fjärrvärme mer än hälften av värmebehoven för byggnader och 90 procent av värmebehoven för flerfamiljshus. Fjärrvärmen är även nödvändig för många andra viktiga samhällsfunktioner, exempelvis hälso- och sjukvård, där störningar i fjärrvärmeleveranserna, speciellt under kalla väderförhållanden, snabbt skulle få allvarliga samhällskonsekvenser. Utöver att vara en viktig samhällsfunktion utgör fjärrvärmen en central del av Sveriges klimatomställning eftersom fjärrvärmen idag endast använder en mycket liten andel fossila bränslen och i stället tar vara på energikällor som annars hade gått till spillo.<br/><br/>Trots dess centrala roll i samhällets energiförsörjning är regler och krav på försörjningsberedskap inom fjärrvärmesektorn fortfarande begränsade. Istället vilar beredskapsarbetet på frivilliga initiativ, branschstandarder och generella principer för totalförsvaret. Eftersom värme- och fjärrvärmesektorn är konkurrensutsatt finns stora utmaningar med att balansera ökad beredskap med kostnaderna som detta innebär. Att dimensionera försörjningsberedskapen är här en stor utmaning.<br/><br/>Denna rapport är den första delleveransen inom projektet Framtidssäkra fjärrvärmen som finansieras av Energimyndighetens forskningsprogram Termo. I rapporten kartläggs för det första hur begreppet försörjningsberedskap definieras och används på nationell nivå, hur arbetet med försörjningsberedskap är utformat och vilka metoder som kan användas för att dimensionera försörjningsberedskap. För det andra kartläggs generella hot mot och sårbarheter inom fjärrvärmesektorn samt strategier för att utveckla försörjningsberedskap inom fjärrvärmesektorn. Studien är en ren dokumentanalys med fokus på rapporter från exempelvis statliga utredningar, myndigheter, branschorgan och forskningsinstitut. I en parallell studie, som redovisas i en annan delrapport, genomförs en intervjustudie som fokuserar på fjärrvärmebolagens arbete med försörjningsberedskap samt deras utmaningar och behov av vidare utveckling. Tillsammans utgör de två studierna utgångspunkter för vidare arbete i projektet. Projektet som helhet syftar till att utveckla metod och metodstöd för dimensionering av försörjningsberedskap hos fjärrvärmeaktörer på lokal nivå i Sverige.<br/><br/>Försörjningsberedskapen i Sverige är under stark utveckling. Utvecklingen utmanas också av ett komplext och fragmenterat regelverk. Trots att det finns ett omfattande regelverk, styrmedel och principer är det utmanande att få det sektorsövergripande arbetet att hänga ihop med det sektorsspecifika. Definitionen av försörjningsberedskap varierar delvis beroende på verksamhetsområde, även om en mer formaliserad definition successivt etablerats i policy och utredningar, och inom speciellt fjärrvärmesektorn används ofta andra begrepp med liknande innebörd, vilket till viss del försvårar utveckling och samordning mellan sektorer. <br/><br/>På ett övergripande plan finns höga ambitioner vad gäller försörjningsberedskap, men implementeringen sker i stor utsträckning sektorsvis, vilket skapar utmaningar i att åstadkomma ett sammanhållet och systemövergripande beredskapsarbete. Detta förstärks av att försörjningsberedskapen i hög grad är beroende av näringslivet som spelar en avgörande roll för att säkerställa tillgången till samhällsviktiga varor och tjänster. Samtidigt är formerna för privat-offentlig samverkan ännu inte är fullt utvecklade. <br/><br/>På generell nivå i Sverige sker dimensionering av försörjningsberedskap med stöd i metoder och arbetssätt såsom risk- och sårbarhetsanalys (RSA), kontinuitetshantering, scenarioplanering, försörjningsanalyser och privat-offentlig planering av försörjningsberedskap. Men ingen av metoderna och arbetssätten ger på egen hand det stöd som aktörer tycks behöva för dimensionering av försörjningsberedskap, d.v.s. en sammanhängande process möjliggör systematisk och jämförbar dimensionering av försörjningsberedskap över sektorer.<br/><br/>Fjärrvärmesektorn kännetecknas i normalläget av mycket hög leveranssäkerhet. Samtidigt finns omfattande hot och sårbarheter som måste hanteras på både kort och lång sikt. Omfattande avbrott kan till exempel orsakas av yttre faktorer såsom cyber- och informationsrelaterade hot, försörjningsrelaterade hot, fysiska och säkerhetspolitiska hot samt klimat- och miljörelaterade hot. Dessa yttre faktorer kan på olika sätt utnyttja brister och sårbarheter i fjärrvärmesystemen. Bristerna kan vara av fysisk och teknisk karaktär, system- eller strukturell karaktär samt av organisatorisk eller ekonomisk karaktär.<br/><br/>Några av de främsta konkreta utmaningarna för att säkra fjärrvärmesystemens funktion vid omfattande påfrestningar handlar om deras stora beroende av el i både produktion och distribution. Till detta kommer den ökande användningen av digitala styrsystem, som gör fjärrvärmen mer sårbara för tekniska fel och cyberangrepp. En ytterligare utmaning är att säkerställa bränsleförsörjningen, särskilt i situationer där tillgången hastigt kan begränsas. Fjärrvärmen bygger dessutom ofta på centraliserade produktionsanläggningar och distributionsnät där det inte alltid finns alternativa vägar för fjärrvärmen att nå kund, vilket gör dem svåra att skydda mot fysiska angrepp. Slutligen kan tillgången till reservdelar, särskilt vid omfattande angrepp mot svensk infrastruktur, bli en kritisk flaskhals.<br/><br/>Samtidigt finns betydande styrkor inom sektorn och ett aktivt arbete med att säkra och vidareutveckla försörjningsberedskap. Några av de viktigaste strategierna är robust systemdesign (till exempel maskade nät och nät som sitter ihop över kommungränser), tekniska reservlösningar (som mobila reservpannor), bränsleberedskap (inklusive lokal eller regional lagerhållning), reparationsberedskap, informationssäkerhetsarbete samt möjlighet och beredskap för att ransonera och prioritera kunder. För att skapa effektiva och hållbara lösningar utgör även samverkan en viktig strategi för fjärrvärmebolagen i deras arbete med försörjningsberedskap.<br/><br/>För att skapa god försörjningsberedskap understödjs arbetet av olika typer av analyser, planer och planeringsprocesser. Verksamhetsspecifika och sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser, kontinuitetsanalyser, sårbarhetsanalyser av IT- och styrsystem samt säkerhetskyddsanalyser är exempel på analyser som genomförs. Dessa ligger i sin tur ofta till grund för olika typer av planer såsom beredskapsplaner, kontinuitetsplaner, sektioneringsplaner, och säkerhetsskyddsplaner.<br/><br/>För att vidareutveckla försörjningsberedskapen inom fjärrvärmesektorn behövs vidare arbete, exempelvis avseende en enhetlig begreppsapparat, tydligare kravbild, effektiva ekonomiska incitament och utveckling av gemensamma samverkanslösningar. Det är också tydligt att det finns behov av vidare utveckling av metoder och metodstöd för att dimensionera försörjningsberedskap, som i sin tur är anpassade till fjärrvärmens lokala och tekniska förutsättningar.}},
author = {{Lantz, Emelie and Raquette, Tove and Hassel, Henrik and Sernhed, Kerstin and Dannbring, Peter}},
institution = {{AFRY}},
language = {{swe}},
month = {{03}},
title = {{Försörjningsberedskap inom svensk fjärrvärme : Utgångspunkter för fortsatt arbete}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/245858682/Rapport_1_slutversion.pdf}},
year = {{2026}},
}