En pedagogisk-etisk inskjutning i neurocentrismens tidevarv: exemplet adhd
Nilsson Sjöberg, Mattias LU
(2015)
Dialogkonferens 2015: Pedagogisk forskning i Skåne
- Abstract (Swedish)
- Gränsdragningar om vad som ska värderas som önskvärt respektive icke-önskvärt beteende är inte något nytt fenomen, nytt är sätten på vilka gränssättningarna idag görs (Qvortrup & Rüsselbæk Hansen, 2014). Om mänskligt (avvikande) beteende tidigare till stor del har kommit att betraktas genom en psykologisk lins (Rose, 1995) är idag det patologiska landskapet neurologiskt präglat (Han, 2013), vilket kan medföra pedagogiska och etiska konsekvenser och en etisk ”upprustning” kan bli nödvändig (Qvortrup & Rüsselbæk Hansen, 2014).
Syftet med presentationen är att framföra en något fragmentarisk bild ur mitt relativt nystartade avhandlingsprojekt vari ett centralt innehåll är en pedagogisk-etisk problematisering av de för vår tid allt... (More) - Gränsdragningar om vad som ska värderas som önskvärt respektive icke-önskvärt beteende är inte något nytt fenomen, nytt är sätten på vilka gränssättningarna idag görs (Qvortrup & Rüsselbæk Hansen, 2014). Om mänskligt (avvikande) beteende tidigare till stor del har kommit att betraktas genom en psykologisk lins (Rose, 1995) är idag det patologiska landskapet neurologiskt präglat (Han, 2013), vilket kan medföra pedagogiska och etiska konsekvenser och en etisk ”upprustning” kan bli nödvändig (Qvortrup & Rüsselbæk Hansen, 2014).
Syftet med presentationen är att framföra en något fragmentarisk bild ur mitt relativt nystartade avhandlingsprojekt vari ett centralt innehåll är en pedagogisk-etisk problematisering av de för vår tid allt vanligare neuropsykiatriska diagnoser. Jag utgår från exemplet adhd som ett sätt att påvisa hur diagnosen kollektiviserar det individuellt unika och vilka pedagogiskt-etiska implikationer ett sådant totalitetstänkande kan föra med sig. Genom några empiriska exempel visar jag hur medicinsk/neurologisk kunskap genom artikulationer sprids vidare och på en och samma gång befäster det rådande, vilket betyder att på det sätt som diagnosen adhd idag definieras så landar ”problemet” hos individen oavsett hur ”legitim” diagnosen görs.
En fråga som jag öppnar upp för, men i presentationen inte tänker besvara, är vilka implikationer diagnosen – kategorisk kunskap – kan föra med sig för det mellanmänskliga mötet och den pedagogiska relationen. En annan fråga jag vill lyfta är vilka följder diagnosen kan få för subjektet om utgångspunkten är ett subjekt som inte äger någon inneboende essens utan som blir till som en kontinuitet av skillnader. I direkt anknytning till denna fråga följer en tredje, vilken berör de etiska spörsmål som växer fram om utgångspunkten är en så kallad platt ontologi i vilken det inte på förhand kan existera någon given medelpunkt och några givna (sociala) kategorier samtidigt som de neurologiska diagnoserna placerar individer i hierarkiska kategorier om funktionsdugligt respektive funktionsnedsatt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/7510613
- author
- Nilsson Sjöberg, Mattias
LU
- organization
- publishing date
- 2015
- type
- Contribution to conference
- publication status
- published
- subject
- conference name
- Dialogkonferens 2015: Pedagogisk forskning i Skåne
- conference location
- Malmö, Sweden
- conference dates
- 2015-08-27 - 2015-08-27
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- dde7f1c5-a782-4b4c-b485-2ac55de6cbe1 (old id 7510613)
- date added to LUP
- 2016-04-04 13:19:57
- date last changed
- 2018-11-27 11:47:25
@misc{dde7f1c5-a782-4b4c-b485-2ac55de6cbe1,
abstract = {{Gränsdragningar om vad som ska värderas som önskvärt respektive icke-önskvärt beteende är inte något nytt fenomen, nytt är sätten på vilka gränssättningarna idag görs (Qvortrup & Rüsselbæk Hansen, 2014). Om mänskligt (avvikande) beteende tidigare till stor del har kommit att betraktas genom en psykologisk lins (Rose, 1995) är idag det patologiska landskapet neurologiskt präglat (Han, 2013), vilket kan medföra pedagogiska och etiska konsekvenser och en etisk ”upprustning” kan bli nödvändig (Qvortrup & Rüsselbæk Hansen, 2014).<br>
Syftet med presentationen är att framföra en något fragmentarisk bild ur mitt relativt nystartade avhandlingsprojekt vari ett centralt innehåll är en pedagogisk-etisk problematisering av de för vår tid allt vanligare neuropsykiatriska diagnoser. Jag utgår från exemplet adhd som ett sätt att påvisa hur diagnosen kollektiviserar det individuellt unika och vilka pedagogiskt-etiska implikationer ett sådant totalitetstänkande kan föra med sig. Genom några empiriska exempel visar jag hur medicinsk/neurologisk kunskap genom artikulationer sprids vidare och på en och samma gång befäster det rådande, vilket betyder att på det sätt som diagnosen adhd idag definieras så landar ”problemet” hos individen oavsett hur ”legitim” diagnosen görs.<br>
En fråga som jag öppnar upp för, men i presentationen inte tänker besvara, är vilka implikationer diagnosen – kategorisk kunskap – kan föra med sig för det mellanmänskliga mötet och den pedagogiska relationen. En annan fråga jag vill lyfta är vilka följder diagnosen kan få för subjektet om utgångspunkten är ett subjekt som inte äger någon inneboende essens utan som blir till som en kontinuitet av skillnader. I direkt anknytning till denna fråga följer en tredje, vilken berör de etiska spörsmål som växer fram om utgångspunkten är en så kallad platt ontologi i vilken det inte på förhand kan existera någon given medelpunkt och några givna (sociala) kategorier samtidigt som de neurologiska diagnoserna placerar individer i hierarkiska kategorier om funktionsdugligt respektive funktionsnedsatt.}},
author = {{Nilsson Sjöberg, Mattias}},
language = {{swe}},
title = {{En pedagogisk-etisk inskjutning i neurocentrismens tidevarv: exemplet adhd}},
year = {{2015}},
}