Med känsla för förnuft i svensk rättskipning
Bergman Blix, Stina LU
(2026)
p.137-158
- Abstract (Swedish)
- Detta kapitel undersöker känslornas betydelse i domstolens arbete och utmanar den etablerade föreställningen om juridisk rationalitet som emotionslös. Med exempel från svenska domstolar visas hur centrala juridiska principer såsom objektivitet, oberoende och opartiskhet inte enbart är normativa ideal utan också kontinuerligt behöver gestaltas och göras begripligt i rättssalen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt domarens stenansikte och användningen av till synes neutrala redskap, såsom pennan, som subtila men verksamma redskap för att styra förhandlingens tempo och innehåll utan att öppet bryta mot idealet om känslomässig neutralitet.
Kapitlet utgår från ett emotionssociologiskt perspektiv där känslor förstås som en integrerad del av... (More) - Detta kapitel undersöker känslornas betydelse i domstolens arbete och utmanar den etablerade föreställningen om juridisk rationalitet som emotionslös. Med exempel från svenska domstolar visas hur centrala juridiska principer såsom objektivitet, oberoende och opartiskhet inte enbart är normativa ideal utan också kontinuerligt behöver gestaltas och göras begripligt i rättssalen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt domarens stenansikte och användningen av till synes neutrala redskap, såsom pennan, som subtila men verksamma redskap för att styra förhandlingens tempo och innehåll utan att öppet bryta mot idealet om känslomässig neutralitet.
Kapitlet utgår från ett emotionssociologiskt perspektiv där känslor förstås som en integrerad del av rationellt och professionellt handlande. Domstolens emotionslösa ideal skapar en ordning där känslor regleras, anpassas och används på sätt som understöder rättsprocessen. Domare och åklagare behöver inte bara kontrollera egna känslor utan även tolka, framkalla och avgränsa andras emotionella uttryck för att processen ska fungera och uppfattas som legitim.
Kapitlet diskuterar vidare empati och så kallade ’epistemiska emotioner’, såsom tvivel, intresse och säkerhet, som centrala resurser i juridiskt beslutsfattande. Stabila känslor, såsom självsäkerhet och lätthet, banar vägen för rationell beslutsförmåga, men, även ’störande’ känslor, som osäkerhet och tvivel, spelar en grundläggande roll som professionella redskap.
Avslutningsvis placeras den svenska domstolens särskilt nedtonade känslouttryck i ett internationellt jämförande perspektiv. Analysen visar hur olika rättsliga traditioner och emotionskulturer formar olika sätt att förstå och uttrycka känslor i domstol. Sammantaget argumenterar kapitlet för att känslor inte står i motsats till juridisk rationalitet, utan utgör en grundläggande förutsättning för rättskipningens praktik, legitimitet och moraliska funktion.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/78feb400-22ec-4475-bb26-a2c7c87a95a3
- author
- Bergman Blix, Stina
LU
- organization
- publishing date
- 2026
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- host publication
- Samhället och rätten : Vad folk gör med rätten och vad rätten gör med folk - Vad folk gör med rätten och vad rätten gör med folk
- editor
- Johannesson, Livia ; Leijon, Karin and Parsa, Amin
- pages
- 21 pages
- publisher
- Studentlitteratur AB
- ISBN
- 9789144195025
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 78feb400-22ec-4475-bb26-a2c7c87a95a3
- date added to LUP
- 2026-07-31 12:58:55
- date last changed
- 2026-08-05 13:39:12
@inbook{78feb400-22ec-4475-bb26-a2c7c87a95a3,
abstract = {{Detta kapitel undersöker känslornas betydelse i domstolens arbete och utmanar den etablerade föreställningen om juridisk rationalitet som emotionslös. Med exempel från svenska domstolar visas hur centrala juridiska principer såsom objektivitet, oberoende och opartiskhet inte enbart är normativa ideal utan också kontinuerligt behöver gestaltas och göras begripligt i rättssalen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt domarens stenansikte och användningen av till synes neutrala redskap, såsom pennan, som subtila men verksamma redskap för att styra förhandlingens tempo och innehåll utan att öppet bryta mot idealet om känslomässig neutralitet.<br/>Kapitlet utgår från ett emotionssociologiskt perspektiv där känslor förstås som en integrerad del av rationellt och professionellt handlande. Domstolens emotionslösa ideal skapar en ordning där känslor regleras, anpassas och används på sätt som understöder rättsprocessen. Domare och åklagare behöver inte bara kontrollera egna känslor utan även tolka, framkalla och avgränsa andras emotionella uttryck för att processen ska fungera och uppfattas som legitim. <br/>Kapitlet diskuterar vidare empati och så kallade ’epistemiska emotioner’, såsom tvivel, intresse och säkerhet, som centrala resurser i juridiskt beslutsfattande. Stabila känslor, såsom självsäkerhet och lätthet, banar vägen för rationell beslutsförmåga, men, även ’störande’ känslor, som osäkerhet och tvivel, spelar en grundläggande roll som professionella redskap. <br/>Avslutningsvis placeras den svenska domstolens särskilt nedtonade känslouttryck i ett internationellt jämförande perspektiv. Analysen visar hur olika rättsliga traditioner och emotionskulturer formar olika sätt att förstå och uttrycka känslor i domstol. Sammantaget argumenterar kapitlet för att känslor inte står i motsats till juridisk rationalitet, utan utgör en grundläggande förutsättning för rättskipningens praktik, legitimitet och moraliska funktion.<br/>}},
author = {{Bergman Blix, Stina}},
booktitle = {{Samhället och rätten : Vad folk gör med rätten och vad rätten gör med folk}},
editor = {{Johannesson, Livia and Leijon, Karin and Parsa, Amin}},
isbn = {{9789144195025}},
language = {{swe}},
pages = {{137--158}},
publisher = {{Studentlitteratur AB}},
title = {{Med känsla för förnuft i svensk rättskipning}},
year = {{2026}},
}