Advanced

Mönsteranalys av inomhusluft. Undersökning av luftkvaliteten i sjuka hus med flytspackelproblem

Bornehag, Carl-Gustaf LU (1994) In R:23
Abstract (Swedish)
Den hälsomässiga effekten som rapporteras i samband med sjuka-hus syndromet (SBS), vars orsak är okänd, kan betraktas som ett mönster av icke specifika symptom såsom irritationer i ögon, näsa och mun, upplevelser av torra sletnhinnor och hud, hudrodnad, mental trötthet och upplevelse av svag men ihållande lukt. Aven exponeringar i inomhusluften kan beskrivas som ett mönster av en mängd olika ämnen, exempelvis VOC, partiklar, sporer m. m. Detta innebär att en av svårigheterna med att undersöka SBS problem är att koppla mönster av symptom till mönster av föroreningar, vilket är mycket komplicerat.



Syftet med den genomförda studien har varit att (a) undersöka om det fanns mönsterskillnader med avseende på luftföroreningar... (More)
Den hälsomässiga effekten som rapporteras i samband med sjuka-hus syndromet (SBS), vars orsak är okänd, kan betraktas som ett mönster av icke specifika symptom såsom irritationer i ögon, näsa och mun, upplevelser av torra sletnhinnor och hud, hudrodnad, mental trötthet och upplevelse av svag men ihållande lukt. Aven exponeringar i inomhusluften kan beskrivas som ett mönster av en mängd olika ämnen, exempelvis VOC, partiklar, sporer m. m. Detta innebär att en av svårigheterna med att undersöka SBS problem är att koppla mönster av symptom till mönster av föroreningar, vilket är mycket komplicerat.



Syftet med den genomförda studien har varit att (a) undersöka om det fanns mönsterskillnader med avseende på luftföroreningar (e g. VOC) mellan bostäder med, respektive utan, kaseinhaltigt flytspackel, (b) avgöra om eventuella kritiska substanser kunde hänföras till golvkonstruktionen, (c) studera hur tekniska faktorer (eg. ventilation, temperatur, relativ

luftfuktighet) var kopplade till eventuellt kritiska VOC-ämnen, (d) undersöka om det fanns skillnader i symptommönster för boende i lägenheter med, respektive utan, kaseinhaltigt

flytspackel.



Tekniska mätningar och enkätundersökningar med avseende på de boendes klagomål på inomhusmiljön gjordes i tre bostadsområden. Två områden med uttalade flytspackelproblem (SBS) och ett friskt referensområde. De tre bostadsområdena kunde indelas i nio olika gårdar med 50-130 lägenheter per gård. Enkätundersökningar gjordes i de nio gårdarna med en svarsfrekvens på 75-90 % (n=1309). Tekniska mätningar genomfördes i 6-10 slumpmässigt utvalda lägenheteri varje gård (n=66). De tekniska mätningarna innefattade VOC i inomhusluften (eg. TVOC, enskilda ämnen), specifik emission av VOC från golvkonstruktionen (FLEC), ventilation, temperatur, relativ luftfuktighet m.m. Mönsteranalyser gjordes med Hierchical Cluster Analysis (H CA) och Principal Component Analysis (PCA)).



Studien har inte kunnat identifiera någon enskild faktor (eg. TVOC, enskilda VOCämnen, naturliga grupper av,VOC-ämnen) som på ett konsistent sätt kunde förklara de uplevda problemen.

Mönsteranalysen kunde emellertid identifiera 8 kritiska ämnen som kunde associeras till lägenheter med kaseinhaltigt flytspackel. Dessa 8 ämnen var bensaldehyd, oktanal, heptanal, dekanal, nonanal, 2-etylhexanol, metylheptenon, oktan. Studien visade vidare att andelen kritiska ämnen av TVOC var signifikant högre i inomhusluften i lägenheter med kaseinhaltigt flytspackel. De två enskilda VOC-ämnena bensaldehyd och 2-etylhexanol kunde eventuellt hänföras till golvkonstruktionen med kaseinhaltigt flytspackel. Det fanns vidare en svag korrelation mellan ammoniak under golvmattor och koncentrationen av 2-etylhexanol i inomhusluften respektive koncentrationen av ammoniak i inomhusluften och en svag korrelation mellan temperatur inomhus och vissa aldehyder i inomhusluften. Slutligen kunde olika mönster av symptom identifieras. Dessa mönster bestod emellertid av naturliga grupper såsom allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom samt klagomål på luftkvaliteten.



Studien har visat att flerfaktoriella analysmetoder (mönsteranalys) kan vara en alternativt sätt att studera SBS-problem. En användning av sådana metoder innebär att stora datamaterial

blir mer överskådliga vilket kan ge nya hypoteser. Det kan också innebära att ur sensorisk synvinkel mer relevanta exponeringsmått kan identifieras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Kronvall, Johnny
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
SBS, Mönsteranalys, Luftkvalitet, VOC, Enkäter, Kaseinhaltigt flytspackel, Sjuka hus, Inomhusluft, Spackel och kitt, Sick building syndrome
in
R:23
publisher
Byggforskningsrådet (BFR)
defense location
Sektionen för väg- och vattenbyggnad, John Ericssons väg 1, Hörsal V:A, Tekniska fakulteten vid Lunds universitet
defense date
1994-10-14 10:15
ISSN
1103-6346
ISBN
91-540-5654-3
language
Swedish
LU publication?
yes
id
456a1598-089e-4bb9-abbb-6be907abedf9 (old id 8082075)
alternative location
http://www.byggnadsmaterial.lth.se/fileadmin/byggnadsmaterial/BFR-publ/BFR_1994-R23.pdf
date added to LUP
2015-10-21 13:33:42
date last changed
2016-09-19 08:44:55
@phdthesis{456a1598-089e-4bb9-abbb-6be907abedf9,
  abstract     = {Den hälsomässiga effekten som rapporteras i samband med sjuka-hus syndromet (SBS), vars orsak är okänd, kan betraktas som ett mönster av icke specifika symptom såsom irritationer i ögon, näsa och mun, upplevelser av torra sletnhinnor och hud, hudrodnad, mental trötthet och upplevelse av svag men ihållande lukt. Aven exponeringar i inomhusluften kan beskrivas som ett mönster av en mängd olika ämnen, exempelvis VOC, partiklar, sporer m. m. Detta innebär att en av svårigheterna med att undersöka SBS problem är att koppla mönster av symptom till mönster av föroreningar, vilket är mycket komplicerat.<br/><br>
<br/><br>
Syftet med den genomförda studien har varit att (a) undersöka om det fanns mönsterskillnader med avseende på luftföroreningar (e g. VOC) mellan bostäder med, respektive utan, kaseinhaltigt flytspackel, (b) avgöra om eventuella kritiska substanser kunde hänföras till golvkonstruktionen, (c) studera hur tekniska faktorer (eg. ventilation, temperatur, relativ<br/><br>
luftfuktighet) var kopplade till eventuellt kritiska VOC-ämnen, (d) undersöka om det fanns skillnader i symptommönster för boende i lägenheter med, respektive utan, kaseinhaltigt<br/><br>
flytspackel.<br/><br>
<br/><br>
Tekniska mätningar och enkätundersökningar med avseende på de boendes klagomål på inomhusmiljön gjordes i tre bostadsområden. Två områden med uttalade flytspackelproblem (SBS) och ett friskt referensområde. De tre bostadsområdena kunde indelas i nio olika gårdar med 50-130 lägenheter per gård. Enkätundersökningar gjordes i de nio gårdarna med en svarsfrekvens på 75-90 % (n=1309). Tekniska mätningar genomfördes i 6-10 slumpmässigt utvalda lägenheteri varje gård (n=66). De tekniska mätningarna innefattade VOC i inomhusluften (eg. TVOC, enskilda ämnen), specifik emission av VOC från golvkonstruktionen (FLEC), ventilation, temperatur, relativ luftfuktighet m.m. Mönsteranalyser gjordes med Hierchical Cluster Analysis (H CA) och Principal Component Analysis (PCA)).<br/><br>
<br/><br>
Studien har inte kunnat identifiera någon enskild faktor (eg. TVOC, enskilda VOCämnen, naturliga grupper av,VOC-ämnen) som på ett konsistent sätt kunde förklara de uplevda problemen. <br/><br>
Mönsteranalysen kunde emellertid identifiera 8 kritiska ämnen som kunde associeras till lägenheter med kaseinhaltigt flytspackel. Dessa 8 ämnen var bensaldehyd, oktanal, heptanal, dekanal, nonanal, 2-etylhexanol, metylheptenon, oktan. Studien visade vidare att andelen kritiska ämnen av TVOC var signifikant högre i inomhusluften i lägenheter med kaseinhaltigt flytspackel. De två enskilda VOC-ämnena bensaldehyd och 2-etylhexanol kunde eventuellt hänföras till golvkonstruktionen med kaseinhaltigt flytspackel. Det fanns vidare en svag korrelation mellan ammoniak under golvmattor och koncentrationen av 2-etylhexanol i inomhusluften respektive koncentrationen av ammoniak i inomhusluften och en svag korrelation mellan temperatur inomhus och vissa aldehyder i inomhusluften. Slutligen kunde olika mönster av symptom identifieras. Dessa mönster bestod emellertid av naturliga grupper såsom allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom samt klagomål på luftkvaliteten.<br/><br>
<br/><br>
Studien har visat att flerfaktoriella analysmetoder (mönsteranalys) kan vara en alternativt sätt att studera SBS-problem. En användning av sådana metoder innebär att stora datamaterial<br/><br>
blir mer överskådliga vilket kan ge nya hypoteser. Det kan också innebära att ur sensorisk synvinkel mer relevanta exponeringsmått kan identifieras.},
  author       = {Bornehag, Carl-Gustaf},
  isbn         = {91-540-5654-3},
  issn         = {1103-6346},
  keyword      = {SBS,Mönsteranalys,Luftkvalitet,VOC,Enkäter,Kaseinhaltigt flytspackel,Sjuka hus,Inomhusluft,Spackel och kitt,Sick building syndrome},
  language     = {swe},
  publisher    = {Byggforskningsrådet (BFR)},
  school       = {Lund University},
  series       = {R:23},
  title        = {Mönsteranalys av inomhusluft. Undersökning av luftkvaliteten i sjuka hus med flytspackelproblem},
  year         = {1994},
}