Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Vem ska finansiera Skånes framtida offentliga välfärd?

Hansson, Åsa LU and Henriksson, Lucas (2026) In KEFU skriftserie
Abstract
Rapporten analyserar finansieringen av den offentliga välfärden i Skåne inom ramen för ett
decentraliserat system där kommuner och regioner har ett omfattande ansvar för många
välfärdstjänster. Finansieringen baseras huvudsakligen på beskattning av förvärvsinkomster,
vilket innebär att systemets stabilitet är nära kopplad till utvecklingen av arbetsmarknaden
samt skattebasens storlek och fördelning. Analysen visar att det finns betydande skillnader i
skattekraft, demografi och socioekonomiska förutsättningar mellan Skånes kommuner, vilket
skapar varierande möjligheter att finansiera välfärden och för flera kommuner ett stort
beroende av statliga bidrag och utjämningssystem.
Vidare lyfter rapporten... (More)
Rapporten analyserar finansieringen av den offentliga välfärden i Skåne inom ramen för ett
decentraliserat system där kommuner och regioner har ett omfattande ansvar för många
välfärdstjänster. Finansieringen baseras huvudsakligen på beskattning av förvärvsinkomster,
vilket innebär att systemets stabilitet är nära kopplad till utvecklingen av arbetsmarknaden
samt skattebasens storlek och fördelning. Analysen visar att det finns betydande skillnader i
skattekraft, demografi och socioekonomiska förutsättningar mellan Skånes kommuner, vilket
skapar varierande möjligheter att finansiera välfärden och för flera kommuner ett stort
beroende av statliga bidrag och utjämningssystem.
Vidare lyfter rapporten fram flera strukturella utmaningar som påverkar finansieringen. Den
demografiska utvecklingen, med en växande andel äldre och minskat barnafödande, innebär
ökade kostnader samtidigt som skatteintäkterna på sikt riskerar att minska. Parallellt bidrar
teknologisk utveckling och ökad arbetskraftsrörlighet till att förändra hur inkomster genereras
och beskattas, vilket kan försvaga den lokala skattebasen. Förvärvsinkomsterna verkar ha
minskat något som andel av bruttoreginalprodukten sedan 2020 i Skåne, men inte i övriga
Sverige. Det kan tyda på att arbetskraften är mer mobil i Skåne.
Rapporten uppmärksammar också att beskattningen av samma skattebas på flera nivåer –
kommunal, regional och statlig – skapar ineffektivitet genom så kallade vertikala spillover-
effekter. Detta kan leda till en högre samlad beskattning av arbetsinkomster än vad som är
samhällsekonomiskt optimalt. Sammantaget pekar analysen på att den nuvarande
finansieringsmodellen står inför betydande utmaningar i ett föränderligt ekonomiskt och
demografiskt landskap. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
in
KEFU skriftserie
issue
2026:3
pages
40 pages
language
Swedish
LU publication?
yes
id
82b1e655-42fd-4070-89ba-fa4bd9cfcc14
date added to LUP
2026-06-23 13:41:50
date last changed
2026-08-04 10:32:15
@techreport{82b1e655-42fd-4070-89ba-fa4bd9cfcc14,
  abstract     = {{Rapporten analyserar finansieringen av den offentliga välfärden i Skåne inom ramen för ett <br/>decentraliserat system där kommuner och regioner har ett omfattande ansvar för många <br/>välfärdstjänster. Finansieringen baseras huvudsakligen på beskattning av förvärvsinkomster, <br/>vilket innebär att systemets stabilitet är nära kopplad till utvecklingen av arbetsmarknaden <br/>samt skattebasens storlek och fördelning. Analysen visar att det finns betydande skillnader i <br/>skattekraft, demografi och socioekonomiska förutsättningar mellan Skånes kommuner, vilket <br/>skapar varierande möjligheter att finansiera välfärden och för flera kommuner ett stort <br/>beroende av statliga bidrag och utjämningssystem.  <br/>Vidare lyfter rapporten fram flera strukturella utmaningar som påverkar finansieringen. Den <br/>demografiska utvecklingen, med en växande andel äldre och minskat barnafödande, innebär <br/>ökade kostnader samtidigt som skatteintäkterna på sikt riskerar att minska. Parallellt bidrar <br/>teknologisk utveckling och ökad arbetskraftsrörlighet till att förändra hur inkomster genereras <br/>och beskattas, vilket kan försvaga den lokala skattebasen. Förvärvsinkomsterna verkar ha <br/>minskat något som andel av bruttoreginalprodukten sedan 2020 i Skåne, men inte i övriga <br/>Sverige. Det kan tyda på att arbetskraften är mer mobil i Skåne.   <br/>Rapporten uppmärksammar också att beskattningen av samma skattebas på flera nivåer – <br/>kommunal, regional och statlig – skapar ineffektivitet genom så kallade vertikala spillover-<br/>effekter. Detta kan leda till en högre samlad beskattning av arbetsinkomster än vad som är <br/>samhällsekonomiskt optimalt. Sammantaget pekar analysen på att den nuvarande <br/>finansieringsmodellen står inför betydande utmaningar i ett föränderligt ekonomiskt och <br/>demografiskt landskap.}},
  author       = {{Hansson, Åsa and Henriksson, Lucas}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{06}},
  number       = {{2026:3}},
  series       = {{KEFU skriftserie}},
  title        = {{Vem ska finansiera Skånes framtida offentliga välfärd?}},
  url          = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/253638805/KEFU-rapport_2026-3.pdf}},
  year         = {{2026}},
}