Testing and Applying Cointegration Analysis in Macroeconomics

Abstract

This thesis focuses on empirical applications and tests of macroeconomic theories. It consists of three fairly distinct essays, bound together by the common theme of the use of cointegration analysis in the empirical macroeconomic analysis. The first chapter is an introductory chapter, while chapter two, three and four contain the three essays.



The first essay, Wage Formation and the Relation between Real Wages and Unemployment in Sweden, examines the wage formation process and the labour market in Sweden between 1982 and 2002. The analysis is made using a cointegrated VAR approach and focuses on the determinants of the wage level and the role of trade unions in the wage formation process. The long-run relation between real wages and unemployment is found to be negative, implying that when unemployment increases there is less pressure on the wages. Furthermore, the empirical estimates indicate that there is a large deviation between the development in real wages and the development in productivity, in that the growth in real wages exceeds the growth in labour productivity. It is also found that the development in real wages is to a large extent influenced by the development in consumer prices rather than producer prices. This feature is interpreted as a high degree of trade union influence in the wage formation process. Finally, the analysis also points at the presence of rigidities in the labour market.



In the second essay, Testing Structural Hypotheses on Cointegrating Vectors: A Monte Carlo Study, two tests for structural hypotheses on cointegration vectors are evaluated in a Monte Carlo study. The tests are the likelihood ratio test proposed by Johansen (1991) and Johansen and Juselius (1990, 1992) and the stationarity test proposed by Kwiatkowski et al. (1992). The analysis of the likelihood ratio test is extended by means of a Bartlett correction factor. Under circumstances common in empirical applications, all tests suffer from large size distortions and have low power to detect a false cointegration vector, but the likelihood ratio test fares slightly better than the test by Kwiatkowski et al. (1992). Applying a Bartlett correction factor to small samples substantially improves the likelihood ratio test.



The aim of the third essay, A Panel Cointegration Analysis of the Relation between Private and Government Consumption, is to analyse the relation between private and government consumption in 23 OECD countries between 1970 and 2001. In particular, it addresses the issue of whether government consumption is a substitute for or a complement to private consumption. The empirical analysis is made using panel cointegration analysis. Three main conclusions are drawn from the empirical study. First, the relation between private and government consumption differs considerable among the OECD countries. Second, in most countries, government consumption is a complement to private consumption and, third, in countries with a larger government sector, it is more probable that private and government consumption are substitutes.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen består av tre uppsatser som behandlar empiriska tillämpningar av makroekonomiska teorier. Uppsatserna är fristående från varandra, men knyts samman genom att kointegrationsanalys används i de empiriska analyserna. Kointegrationsanalys är en statistisk metod som syftar till att hitta långsiktiga samband mellan olika variabler i ett empiriskt datamaterial. Eftersom många teoretiska ekonomiska modeller resulterar i långsiktiga relationer mellan olika ekonomiska variabler är kointegrationsanalys en lämplig analysmetod i många fall. Inom ramen för kointegrationsanalys finns flera olika statistiska verktyg för att skatta samband mellan variabler och testa hypoteser på parametrarna i sambanden.



Den första uppsatsen, Wage Formation and the Relation between Real Wages and Unemployment in Sweden, undersöker hur lönebildningen och arbetsmarknaden fungerat på makroekonomisk nivå i Sverige mellan 1982 och 2002. Frågor som berör arbetslöshet och andra problem på arbetsmarknaden upptar en stor del av den ekonomisk-politiska debatten i Sverige idag. För att komma tillrätta med dessa problem krävs kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar, vilket gör det viktigt att studera arbetsmarknaden på olika plan. Uppsatsen fokuserar på vilka bestämningsfaktorer som ligger bakom den genomsnittliga lönenivån i samhället och hur fackföreningarnas styrka påverkar lönebildningen. I den empiriska analysen skattas en långsiktig relation som knyter reallön, produktivitet, arbetslöshet och priser till varandra. Relationen mellan nivån på reallönen och arbetslösheten visar sig vara negativ, vilket innebär att när arbetslösheten stiger finns det en nedåtgående press på lönerna som håller tillbaka lönenivån. De empiriska skattningarna pekar vidare på att reallönerna och arbetsproduktiviteten inte har utvecklats på samma sätt under perioden 1982 till 2002 i den mening att reallönerna har stigit mer än ökningen i arbetsproduktivitet. Reallöneutvecklingen visar sig också i stor utsträckning påverkats av utvecklingen i konsumentprisindex, snarare än utvecklingen i producentprisindex. En bakomliggande orsak till detta kan vara att fackföreningarna har haft stort inflytande i lönebildningsprocessen. Skattningen av hur de olika variablerna anpassar sig tillbaks till den långsiktiga relationen pekar på att det finns trögheter i den svenska arbetsmarknaden.



Statistiska test baseras ofta på asymptotiska härledningar, vilka inte alltid behöver stämma bra överens med hur situationen ser ut i små stickprov med få observationer. För att kunna använda statistiska test på ett bra sätt i empiriska tillämpningar är det viktigt att utvärdera testen i situationer som speglar egenskaper som finns i ett riktigt datamaterial. I den andra uppsatsen, Testing Structural Hypotheses on Cointegration Vectors: A Monte Carlo Study, utvärderas och jämförs två test som används för att testa hypoteser på parametrarna i de långsiktiga kointegrationsrelationerna. Testen är dels det likelihood ratio (LR) test som föreslås av Johansen (1991) och Johansen och Juselius (1990, 1992) och dels det test som föreslås av Kwiatkowski et al. (1992) (KPSS). Testen utvärderas i en simuleringsstudie där den data som simuleras fram har egenskaper som är vanliga i empiriska tillämpningar. Analysen av LR-testet utökas genom att korrigera testet med en s.k. Bartlett-faktor, vars syfte är att förbättra testets egenskaper vid få observationer. I situationer som är vanliga i empiriska makroekonomiska studier, t.ex. få observationer och långsam anpassning till den långsiktiga relationen, har båda testen egenskaper som är problematiska för den som använder testen i praktiken. LR-testet klarar sig dock något bättre än KPSS-testet. En korrigeringen av LR-testet med en Bartlett-faktor förbättrar testets egenskaper i hög utsträckning.



Syftet med den tredje uppsatsen, A Panel Cointegration Analysis of the Relation between Private and Government Consumption, är att undersöka hur relation mellan privat och offentlig konsumtion sett ut i 23 OECD-länder mellan 1970 och 2001. Relationen mellan dessa variabler är viktig för förståelsen av hur den totala efterfrågan i ekonomin påverkar produktion, sysselsättning och konsumtion och även för förståelsen av hur finanspolitik verkar i ekonomin. Den specifika frågeställningen i uppsatsen är huruvida privata hushåll upplever att offentlig konsumtion är ett substitut eller ett komplement till privat konsumtion. Om hushållen upplever att offentlig konsumtion är ett substitut kommer en ökning av den offentliga konsumtionen mötas av en minskning i privat konsumtion, medan en ökning av offentlig konsumtion leder till en ökad privat konsumtion om variablerna upplevs som komplement. I den empiriska analysen används kointegrationsanalys i en panel av länder, vilket innebär att frågan kan studeras med hjälp av information om hur variablerna utvecklats över tid, men också med hjälp av information om hur sambandet varierar mellan länder. Tre slutsatser kan dras av studien. Den första är att relationen mellan privat och offentlig konsumtion ser mycket olika ut i OECD-länderna. Detta gäller både frågan om huruvida de är substitut eller komplement, men också storleken på sambandet. Den andra slutsatsen är att, i de flesta länderna, upplevs offentlig konsumtion vara ett komplement till privat konsumtion. Slutligen är det mer sannolikt att privat och offentlig konsumtion är substitut till varandra i länder med en stor offentlig sektor.

• author: Eriksson, Åsa
• supervisor: David Edgerton
• opponent: Associate professor Bohn Nielsen, Heino, Department of Economics, University of Copenhagen
• organization: Department of Economics
• publishing date: 2005
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Economics
• keywords: economic systems, economic theory, econometrics, Economics, Fiscal policy, Government consumption, Private consumption, Unemployment, Hypothesis testing, Wage formation, Panel cointegration, Cointegration analysis, ekonomisk teori, economic policy, Nationalekonomi, ekonomisk politik, ekonometri, ekonomiska system
• pages: 123 pages
• defense location: Holger Crafoords Ekonomicentrum EC3:210 Tycho Brahes väg 1 Lund
• defense date: 2005-12-17 10:15:00
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 83c37e94-d8b1-42a8-aaf3-24047e55748c (old id 545860)
• date added to LUP: 2016-04-01 16:32:00
• date last changed: 2018-11-21 20:42:07