Efterfrågestyrd kollektivtrafik : Systemeffekter och acceptans
(2023)- Abstract
- Efterfrågestyrd kollektivtrafik (DRT) är en transporttjänst där fordonet anpassar sin rutt baserat på resenärernas särskilda transportbehov. I denna rapport presenteras resultat som pekar på väsentliga möjligheter för DRT att kunna öka tillgänglighet för människor utanför städer till systemkostnader som kan vara likvärdiga med relativt gles linjelagd busstrafik.
Resultaten pekar vidare på att energi-/miljöeffekterna kan bli likvärdiga om linjelagd kollektivtrafik ersätts med DRT, åtminstone vid relativt gles trafik. Om DRT ersätter privata bilresor kan det totala antalet fordonskilometrar gå upp eller ned beroende på uppnådd samåkningsgrad i förhållande till tomkörning. Väsentlig reduktion av det totala antalet fordonskilometrar... (More) - Efterfrågestyrd kollektivtrafik (DRT) är en transporttjänst där fordonet anpassar sin rutt baserat på resenärernas särskilda transportbehov. I denna rapport presenteras resultat som pekar på väsentliga möjligheter för DRT att kunna öka tillgänglighet för människor utanför städer till systemkostnader som kan vara likvärdiga med relativt gles linjelagd busstrafik.
Resultaten pekar vidare på att energi-/miljöeffekterna kan bli likvärdiga om linjelagd kollektivtrafik ersätts med DRT, åtminstone vid relativt gles trafik. Om DRT ersätter privata bilresor kan det totala antalet fordonskilometrar gå upp eller ned beroende på uppnådd samåkningsgrad i förhållande till tomkörning. Väsentlig reduktion av det totala antalet fordonskilometrar kan typiskt bara uppnås om en privat bilresa ersätts med en kombinationsresa med DRT och tidtabellstyrd kollektivtrafik. En möjlighet med DRT är att tjänsten kan bidra till att minska det totala antalet fordon i samhället. Simuleringsresultat pekar på att ett DRT-fordon kan ha potential att ersätta upp till 30 privata fordon (under relativt gynnsamma antagande).
Noterbart är att DRT kan utformas på många sätt avseende till exempel var, när och hur den erbjuds, vilket har stor påverkan på både systemeffekter och attraktivitet för potentiella resenärer.
Resultaten från användarundersökningar pekar på att DRT kan vara intressant för många resenärer i olika åldrar. Det som resenärer ser som mest attraktivt är möjligheter till resor dörr-till-dörr, ökad tillgång till kollektivtrafik, flexibilitet i förhållande till rutt och tidtabell, och att DRT kan bidra till ökad säkerhet. Resultaten indikerar att DRT ses av unga och äldre som en möjlighet till ökad tillgänglighet i miljöer utanför städerna, där kollektivtrafikens utbud idag uppfattas som relativt begränsat.
Vad gäller äldre resenärer är majoriteten positiv till att använda DRT, även om de troligen skulle använda tjänsten relativt sällan. Dessutom skulle äldre resenärer acceptera en viss grad av ändrade reseförhållanden, som till exempel försenad upphämtningstid. Det här innebär att det finns utrymme för effektivitetsvinster på så vis att resans förutsättningar kan förändras, till exempel vad gäller resrutten, samtidigt som majoriteten av de äldre resenärerna skulle fortsätta att använda tjänsten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/851aeb09-7a27-4857-a195-e17bae7be764
- author
- Persson, Jan ; Jevinger, Åse ; Davidsson, Paul ; Dytckov, Sergei ; Lorig, Fabian ; Svensson, Helena LU and Zhao, Chunli LU
- organization
- publishing date
- 2023-01
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- pages
- 32 pages
- publisher
- K2 - Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
- project
- Towards integrated and adaptive public transport
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- 851aeb09-7a27-4857-a195-e17bae7be764
- alternative location
- https://www.k2centrum.se/efterfragestyrd-kollektivtrafik-systemeffekter-och-acceptans
- date added to LUP
- 2024-01-04 11:20:36
- date last changed
- 2024-01-09 16:26:33
@techreport{851aeb09-7a27-4857-a195-e17bae7be764,
abstract = {{Efterfrågestyrd kollektivtrafik (DRT) är en transporttjänst där fordonet anpassar sin rutt baserat på resenärernas särskilda transportbehov. I denna rapport presenteras resultat som pekar på väsentliga möjligheter för DRT att kunna öka tillgänglighet för människor utanför städer till systemkostnader som kan vara likvärdiga med relativt gles linjelagd busstrafik.<br/><br/>Resultaten pekar vidare på att energi-/miljöeffekterna kan bli likvärdiga om linjelagd kollektivtrafik ersätts med DRT, åtminstone vid relativt gles trafik. Om DRT ersätter privata bilresor kan det totala antalet fordonskilometrar gå upp eller ned beroende på uppnådd samåkningsgrad i förhållande till tomkörning. Väsentlig reduktion av det totala antalet fordonskilometrar kan typiskt bara uppnås om en privat bilresa ersätts med en kombinationsresa med DRT och tidtabellstyrd kollektivtrafik. En möjlighet med DRT är att tjänsten kan bidra till att minska det totala antalet fordon i samhället. Simuleringsresultat pekar på att ett DRT-fordon kan ha potential att ersätta upp till 30 privata fordon (under relativt gynnsamma antagande).<br/><br/>Noterbart är att DRT kan utformas på många sätt avseende till exempel var, när och hur den erbjuds, vilket har stor påverkan på både systemeffekter och attraktivitet för potentiella resenärer.<br/><br/>Resultaten från användarundersökningar pekar på att DRT kan vara intressant för många resenärer i olika åldrar. Det som resenärer ser som mest attraktivt är möjligheter till resor dörr-till-dörr, ökad tillgång till kollektivtrafik, flexibilitet i förhållande till rutt och tidtabell, och att DRT kan bidra till ökad säkerhet. Resultaten indikerar att DRT ses av unga och äldre som en möjlighet till ökad tillgänglighet i miljöer utanför städerna, där kollektivtrafikens utbud idag uppfattas som relativt begränsat.<br/><br/>Vad gäller äldre resenärer är majoriteten positiv till att använda DRT, även om de troligen skulle använda tjänsten relativt sällan. Dessutom skulle äldre resenärer acceptera en viss grad av ändrade reseförhållanden, som till exempel försenad upphämtningstid. Det här innebär att det finns utrymme för effektivitetsvinster på så vis att resans förutsättningar kan förändras, till exempel vad gäller resrutten, samtidigt som majoriteten av de äldre resenärerna skulle fortsätta att använda tjänsten.}},
author = {{Persson, Jan and Jevinger, Åse and Davidsson, Paul and Dytckov, Sergei and Lorig, Fabian and Svensson, Helena and Zhao, Chunli}},
institution = {{K2 - Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik}},
language = {{eng}},
title = {{Efterfrågestyrd kollektivtrafik : Systemeffekter och acceptans}},
url = {{https://www.k2centrum.se/efterfragestyrd-kollektivtrafik-systemeffekter-och-acceptans}},
year = {{2023}},
}