Treatment Evaluation and Screening of Autism

Abstract

The aims of this thesis were: to review studies of treatment evaluation from the years 1992-2002; to evaluate the Treatment and Education of Autistic and related Communication Handicapped Children, TEACCH, treatment model for adults and children with autism; to develop and evaluate a screening instrument for early detection of autism and other developmental deficits, SEEK.



The instruments used were: the Altman Checklist for Evaluating Medical Research; the Adult and Adolescent PsychoEducational Profile, AAPEP; and the SEEK.



The first study reviewed 79 studies on treatment evaluation. The second study evaluated the TEACCH program in group home and daily work for adults in southern Sweden. The third study evaluated a group home for children in southern Sweden utilising the TEACCH program. The fourth study evaluated a screening instrument for the detection of infants with autism and developmental deficits.



The results showed that treatment of autism is not sufficiently evaluated. Of treatment systems only TEACCH seems to have some evidence.



TEACCH was shown to significantly improve independence and other skills of adults with autism over 2½ years. It can therefore be implied that the functional quality of life increased for the adults.



A group home utilising TEACCH was found to be a relevant alternative for children with autism, mental retardation and severe behaviour problems.



The SEEK instrument approach pointed out a suitable method of early screening of infants with developmental deficits. It needs further development to sharpen its capacity to identify infants with developmental deviancies.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Autism och autismspektrumstörningar är ett kliniskt och beteendemässigt definierat samt biologiskt orsakat syndrom innebärande nedsatt förmåga till social ömsesidighet, verbal och ickeverbal kommunikation samt med kännetecknen både begränsade och repetitiva beteenden, intressen och rutiner. Bakom de synliga beteendena ligger nedsättningar i förmågan till mentalisering, exekutiva funktioner och förmågan att se centrala sammanhang. Svårigheter med uppmärksamhet, simultankapacitet, perception, sinnesintegration, reglering, automation och abstrakt tänkande hör också till syndromet. Det finns en omfattande forskning med inriktning på medicinska och diagnostiska frågor men studier av behandling är förhållandevis sällsynta. Medicinsk behandling kan lindra uppmärksamhetsstörning och sekundära psykiatriska symptom. För att uppnå en generell förbättring av symptomen krävs psykologiska och pedagogiska åtgärder. Eftersom autism är ett livslångt tillstånd är det viktigt att utvärdera behandlingar för att kunna förbättra situationen för personer med autism och för att kunna ge relevanta råd till föräldrar och anhöriga. Redovisad forskning har gett resultat som visar att det är viktigt med tidiga interventionsinsatser. Detta pekar på behov av tidig upptäckt av problemen. Avhandlingens syfte är att granska behandlingsforskning under åren 1992-2002 avseende autismspektrumstörningar; att utvärdera en behandlingsmodell, Treatment and Education of Autistic and related handicapped Children, TEACCH, för vuxna såväl som barn; att utveckla och utvärdera ett screeninginstrument för tidig upptäckt av autism och andra utvecklingsavvikelser. Instrumenten som användes var Altmans checklista från 1999 för att granska behandlingsforskning; Adolescent and Adult PsychoEducational Profile, AAPEP, för att utvärdera TEACCH; SÖK, för att upptäcka späda barn med autism eller andra utvecklingsavvikelser. 79 studier som utvärderade någon form av intervention vid autism framkom genom sökningar i Medline och PsychInfo. Granskningen visade att behandling/intervention vid autism inte är tillräckligt utvärderad. TEACCH var den enda behandlingsmetoden med en viss evidens. Däremot finns tekniker som ger en begränsad effekt, t ex användandet av datorstöd i undervisning, att utveckla självständighet genom visuella hjälpmedel och att utnyttja icke funktionshindrade kamrater för samspel. Beröringsterapi, en kombination av taktil stimulering och massage, visade sig fungera bra. En metod att identifiera strategiska färdigheter och lära ut dem verkar vara effektivt för att främja färdighetsutvecklingen hos barn med autism. Tydliggörande pedagogik enligt TEACCH utgår från kognitiv psykologi och beaktar följande grunder: gedigna kunskaper om funktionshindret, samarbete med föräldrarna, individualisering, beaktande av livsperspektivet och visuell strukturering. Den visuella struktureringen bygger på följande inslag: struktur i rummet som innebär anpassning och tydliggörande av lokalerna; struktur i tiden som innebär scheman och instruktioner; struktur i uppgifter som handlar om organisation av uppgifter och material; tydliggörande av viktiga ledtrådar, mallar, etc; visuell kommunikation som innebär att man bygger upp ett visuellt kommunikationssystem för individen. Utvärderingen av om TEACCH kan påverka färdighetsnivån och därigenom indirekt livskvalitén skedde i särskilt inrättade gruppbostäder med tillhörande daglig verksamhet för åtta vuxna män med autism och olika grader av utvecklingsstörning. Utvärderingen hade en kvasiexperimentell före- efter- design. TEACCH visade sig förbättra färdigheterna, öka självständigheten och indirekt förbättra livskvalitén hos alla männen, oavsett grad av utvecklingsstörning. Programmet för barn/ungdomar med autism med måttlig till grav utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem utnyttjade också TEACCH-modellen. Studien innefattade en matchad kontrollgrupp där beteendeproblemen var mindre uttalade och barnen bodde med sina familjer. Utvärderingen var i övrigt upplagd på samma sätt som för de vuxna med autism. TEACCH-programmet visade sig vara ett välfungerande alternativ. Utvecklingen av SÖK bygger på forskning via familjevideos där tecken på utvecklingsavvikelser vid autism kunnat beläggas från tre månaders ålder och framåt. Avvikelser har noterats i samspel, kommunikation, motorik, koordination, tonus, perception, sömnrytm och matrytm. SÖK-instrumentet bygger på observationer av samspel, ögonkontakt, kroppskontakt och tonus. Instrumentet utprövades på sammanlagt 312 åttamånaders spädbarn i en prospektiv studie. SÖK visade sig kunna urskilja barn med utvecklingsavvikelser. Instrumentet kräver förfining, bl a efter genomförda uppföljningsstudier.

• author: Persson, Bengt
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Heimann, Mikael
• organization: Department of Psychology
• publishing date: 2003
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Psychology
• keywords: Psychology, screening of infants, children, adults, TEACCH, Autism, treatment review, Psykologi, Autism
• pages: 144 pages
• defense location: Auditoriet, Kulturen, Tegnérsplatsen, Lund
• defense date: 2003-12-19 10:15:00
• ISBN: 91-628-5875-0
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: Article: I. Persson, B., & Sivberg, B. Evidence-Based Treatment of Autism. Accepted for publication in F. Columbus (ed.). Progress in Autism Research. Hauppauge, NY: Nova Science. Article: II. Persson, B. (2000). A Longitudinal Study of Quality of Life and Independence Among Adult Men with Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 61-66. Article: III. Persson, B., & Sivberg, B. (2002). A Longitudinal Study of Quality of Life and Independence Among Children with Autism. Submitted 2003. Article: IV. Persson, B., Nordström, B., Petersson, B., Edwinson Månsson, M., & Sivberg, B. (2003). Screening and Intervention for Infants with Developmental Deficits or Autism. Submitted 2003.
• id: 8eed56d8-0c8c-4712-a98f-4614fd0575b3 (old id 466456)
• date added to LUP: 2016-04-04 10:16:52
• date last changed: 2021-12-20 15:37:08