Språk men inga ord - om den icke-språkliga vändningen inom pedagogisk forskning
(2015) Dialogkonferens 2015: Pedagogisk forskning i Skåne- Abstract (Swedish)
- Från mars -79
Trött på alla som kom med ord, ord men inget språk for jag till den snötäckta ön.
Det vilda har inga ord.
De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!
Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön. Språk men inget ord.
(Tomas Tranströmer)
Pedagogisk forskning kännetecknas av att fokusera på processer och relationer i förändring. För att metodologiskt undersöka dessa har vi som forskare utmanats till att placera oss i mellanrum av skilda slag. En sådan placering har haft sin utgångspunkt i ett avståndstagande till den forskning som bedrivs utifrån en position där forskaren satt sig själv i centrum och där dennes blick har varit riktat mot något som språkligt kan representeras. För att kunna inta... (More) - Från mars -79
Trött på alla som kom med ord, ord men inget språk for jag till den snötäckta ön.
Det vilda har inga ord.
De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!
Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön. Språk men inget ord.
(Tomas Tranströmer)
Pedagogisk forskning kännetecknas av att fokusera på processer och relationer i förändring. För att metodologiskt undersöka dessa har vi som forskare utmanats till att placera oss i mellanrum av skilda slag. En sådan placering har haft sin utgångspunkt i ett avståndstagande till den forskning som bedrivs utifrån en position där forskaren satt sig själv i centrum och där dennes blick har varit riktat mot något som språkligt kan representeras. För att kunna inta mellanrummen har det egna jaget vidgats, vilket bl. a lett till upptäckten av att den Andre aldrig helt och fullt kan göras till objekt. Mellanrummens plats har fått oss att upptäcka processer där förändring sker genom att något främmande och omedvetet kopplar samman och ifrågasätter en etablerad kunskap.
Intresse för posthumanistisk pedagogik har gjort att mellanrummen mellan människa och icke- människa kommit i fokus. Även det som inte har ett ordspråk tycks skapa något som kan liknas vid ett språk. Atomer och celler delar sig och skapar på så sätt förändring och sammankoppling på sätt som liknar de ord som människan använder sig av i sitt symbolspråk. Vad händer då i mellanrummen mellan människa och icke-människa, när ord möter ett språk som inte direkt kan översättas eller representeras? För att undersöka detta har inspiration hämtats bl. a från Niels Bohr, Karen Barad, Gilles Deleuze och Felix Guattari. Arbetet fortgår men klart är att de materiella och kroppsliga språken visar sig som händelser, vilka kopplar samman och på så sätt utmanar människans förståelse och i bästa fall får oss att skapa nya begrepp. Det är också fullt möjligt att det här finns liknande ontologiska förutsättningar som gör att både människa och icke-människa måste förhålla sig till en ständigt pågående förändring. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/91a84460-e89d-4610-ba72-3fe02038a16c
- author
- Bergstedt, Bosse LU
- organization
- publishing date
- 2015-08-27
- type
- Contribution to conference
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Pedagogik, pedagogisk forskning, Språk
- conference name
- Dialogkonferens 2015: Pedagogisk forskning i Skåne
- conference location
- Malmö, Sweden
- conference dates
- 2015-08-27 - 2015-08-27
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 91a84460-e89d-4610-ba72-3fe02038a16c
- date added to LUP
- 2016-05-20 16:14:36
- date last changed
- 2018-11-21 21:23:54
@misc{91a84460-e89d-4610-ba72-3fe02038a16c, abstract = {{Från mars -79<br/>Trött på alla som kom med ord, ord men inget språk for jag till den snötäckta ön.<br/>Det vilda har inga ord.<br/>De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!<br/>Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön. Språk men inget ord.<br/>(Tomas Tranströmer)<br/>Pedagogisk forskning kännetecknas av att fokusera på processer och relationer i förändring. För att metodologiskt undersöka dessa har vi som forskare utmanats till att placera oss i mellanrum av skilda slag. En sådan placering har haft sin utgångspunkt i ett avståndstagande till den forskning som bedrivs utifrån en position där forskaren satt sig själv i centrum och där dennes blick har varit riktat mot något som språkligt kan representeras. För att kunna inta mellanrummen har det egna jaget vidgats, vilket bl. a lett till upptäckten av att den Andre aldrig helt och fullt kan göras till objekt. Mellanrummens plats har fått oss att upptäcka processer där förändring sker genom att något främmande och omedvetet kopplar samman och ifrågasätter en etablerad kunskap.<br/>Intresse för posthumanistisk pedagogik har gjort att mellanrummen mellan människa och icke- människa kommit i fokus. Även det som inte har ett ordspråk tycks skapa något som kan liknas vid ett språk. Atomer och celler delar sig och skapar på så sätt förändring och sammankoppling på sätt som liknar de ord som människan använder sig av i sitt symbolspråk. Vad händer då i mellanrummen mellan människa och icke-människa, när ord möter ett språk som inte direkt kan översättas eller representeras? För att undersöka detta har inspiration hämtats bl. a från Niels Bohr, Karen Barad, Gilles Deleuze och Felix Guattari. Arbetet fortgår men klart är att de materiella och kroppsliga språken visar sig som händelser, vilka kopplar samman och på så sätt utmanar människans förståelse och i bästa fall får oss att skapa nya begrepp. Det är också fullt möjligt att det här finns liknande ontologiska förutsättningar som gör att både människa och icke-människa måste förhålla sig till en ständigt pågående förändring.}}, author = {{Bergstedt, Bosse}}, keywords = {{Pedagogik; pedagogisk forskning; Språk}}, language = {{swe}}, month = {{08}}, title = {{Språk men inga ord - om den icke-språkliga vändningen inom pedagogisk forskning}}, year = {{2015}}, }