Vilken litteratur (o)synliggörs inom romanska språk i svensk högre utbildning och forskning?
(2020) p.200-228- Abstract (Swedish)
- Studien kartlägger litteraturämnen i kandidatuppsatser och avhandlingar i romanska språk i Sverige under tidsperioden 2000-2016. Syftet är att belysa olika litteraturers roll och (o)synliggörande i självständiga arbeten. Ansatsen är deskriptiv och ämnar identifiera mönster och tendenser i materialet. Dessa mönster ska ligga till grund för fördjupade studier av områden med utvecklingspotential i de enskilda romanska språken, i grundutbildning såväl som på avancerad nivå. Materialet är valt för att fånga övergången från grundnivå till forskarnivå i utbildningen. Hypotesen som studien avser att undersöka formuleras av att uppsatser och avhandlingar speglar både undervisningens innehåll och studenters egna intressen. Hur orienterar sig... (More)
- Studien kartlägger litteraturämnen i kandidatuppsatser och avhandlingar i romanska språk i Sverige under tidsperioden 2000-2016. Syftet är att belysa olika litteraturers roll och (o)synliggörande i självständiga arbeten. Ansatsen är deskriptiv och ämnar identifiera mönster och tendenser i materialet. Dessa mönster ska ligga till grund för fördjupade studier av områden med utvecklingspotential i de enskilda romanska språken, i grundutbildning såväl som på avancerad nivå. Materialet är valt för att fånga övergången från grundnivå till forskarnivå i utbildningen. Hypotesen som studien avser att undersöka formuleras av att uppsatser och avhandlingar speglar både undervisningens innehåll och studenters egna intressen. Hur orienterar sig studenters självständiga arbeten med avseende på reproduktion av givna traditioner och/eller innovativa ämnesval? Genom de för språken gemensamma analyskriterierna kön, epok, genre och ursprung visar de övergripande resultaten att manliga författare - företrädesvis vita och döda - starkt dominerar ämnesvalen, att 1900-talet har en stark ställning som epok, att prosagenren, underförstått romanen, är det vanligaste valet samt att franskan och italienskan för fram författarskap från Frankrike och Italien, medan spanskan och portugisiskan uppvisar större internationell bredd, med författarskap från både Latinamerika och den afrikanska kontinenten. Studien ger en inblick i möjliga datainsamlingsmetoder samt ger exempel på hur man i forskning kan presentera kvantitativa data i syfte att belysa mönster, för att därigenom få syn på förbättringsområden inom högre utbildning i romanska språk. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/9472844f-c2b5-45d2-810f-f9fe411a914b
- author
- Johansson, Ingela LU ; Lindberg, Ylva ; Cedergren, Mickaëlle ; Edfeldt, Chatarina and Schwartz, Cecilia
- organization
- publishing date
- 2020-05-04
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- keywords
- litteraturdidaktik, romanska språk, högre utbildning, genre, epok, kön, transnationell
- host publication
- Litteraturdidaktik : Språkämnen i samverkan - Språkämnen i samverkan
- editor
- Lindberg, Ylva and Svensson, Anette
- pages
- 28 pages
- publisher
- Natur och kultur
- ISBN
- 978-91-27-82688-5
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 9472844f-c2b5-45d2-810f-f9fe411a914b
- date added to LUP
- 2021-01-21 11:53:01
- date last changed
- 2021-01-21 15:44:51
@inbook{9472844f-c2b5-45d2-810f-f9fe411a914b,
abstract = {{Studien kartlägger litteraturämnen i kandidatuppsatser och avhandlingar i romanska språk i Sverige under tidsperioden 2000-2016. Syftet är att belysa olika litteraturers roll och (o)synliggörande i självständiga arbeten. Ansatsen är deskriptiv och ämnar identifiera mönster och tendenser i materialet. Dessa mönster ska ligga till grund för fördjupade studier av områden med utvecklingspotential i de enskilda romanska språken, i grundutbildning såväl som på avancerad nivå. Materialet är valt för att fånga övergången från grundnivå till forskarnivå i utbildningen. Hypotesen som studien avser att undersöka formuleras av att uppsatser och avhandlingar speglar både undervisningens innehåll och studenters egna intressen. Hur orienterar sig studenters självständiga arbeten med avseende på reproduktion av givna traditioner och/eller innovativa ämnesval? Genom de för språken gemensamma analyskriterierna kön, epok, genre och ursprung visar de övergripande resultaten att manliga författare - företrädesvis vita och döda - starkt dominerar ämnesvalen, att 1900-talet har en stark ställning som epok, att prosagenren, underförstått romanen, är det vanligaste valet samt att franskan och italienskan för fram författarskap från Frankrike och Italien, medan spanskan och portugisiskan uppvisar större internationell bredd, med författarskap från både Latinamerika och den afrikanska kontinenten. Studien ger en inblick i möjliga datainsamlingsmetoder samt ger exempel på hur man i forskning kan presentera kvantitativa data i syfte att belysa mönster, för att därigenom få syn på förbättringsområden inom högre utbildning i romanska språk.}},
author = {{Johansson, Ingela and Lindberg, Ylva and Cedergren, Mickaëlle and Edfeldt, Chatarina and Schwartz, Cecilia}},
booktitle = {{Litteraturdidaktik : Språkämnen i samverkan}},
editor = {{Lindberg, Ylva and Svensson, Anette}},
isbn = {{978-91-27-82688-5}},
keywords = {{litteraturdidaktik; romanska språk; högre utbildning; genre; epok; kön; transnationell}},
language = {{swe}},
month = {{05}},
pages = {{200--228}},
publisher = {{Natur och kultur}},
title = {{Vilken litteratur (o)synliggörs inom romanska språk i svensk högre utbildning och forskning?}},
year = {{2020}},
}