Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Rättsfall från EU-domstolarna

Fritz, Maria LU and Hettne, Jörgen LU (2024) In Ny Juridik 2024(2). p.75-104
Abstract (Swedish)
Syftet med denna översikt är att redogöra för rättspraxis från EU-domstolarna av central betydelse under perioden januari till och med mars 2024. Inget svenskt mål tas upp denna gång och målen som redovisas rör vitt skilda rättsområden. Domstolen har meddelat en principiellt betydelsefull dom som rör allmänhetens tillgång till harmoniserade EU-standarder, dvs. standarder som utgör en viktig del av EU:s lagstiftning men utarbetas av privaträttsliga standardiseringsorgan och därför inte är fritt tillgängliga. Ett annat mål gäller EU:s konkurrensrätt och i vilken utsträckning en yrkesorganisation för advokater med lagstiftarens stöd kan fastställa minimibelopp för advokatarvoden som också domstolar måste respektera vid beslut om... (More)
Syftet med denna översikt är att redogöra för rättspraxis från EU-domstolarna av central betydelse under perioden januari till och med mars 2024. Inget svenskt mål tas upp denna gång och målen som redovisas rör vitt skilda rättsområden. Domstolen har meddelat en principiellt betydelsefull dom som rör allmänhetens tillgång till harmoniserade EU-standarder, dvs. standarder som utgör en viktig del av EU:s lagstiftning men utarbetas av privaträttsliga standardiseringsorgan och därför inte är fritt tillgängliga. Ett annat mål gäller EU:s konkurrensrätt och i vilken utsträckning en yrkesorganisation för advokater med lagstiftarens stöd kan fastställa minimibelopp för advokatarvoden som också domstolar måste respektera vid beslut om rättegångskostnader. Vi tar också upp ett beslut från EU-domstolen som preciserar en tidigare dom som rör förhållandet mellan rättslig förutsebarhet och EU-rättens genomslag när det gäller korruptionsbekämpning i Bulgarien, vilket väcker principiella frågor om räckvidden av skyddet för grundläggande rättigheter i nationell grundlag. Målet gäller regler om preskription och tillämpning av lindrigare strafflagstiftning (lex mitior). Slutligen tas ett mål upp där EU-domstolen får ta ställning till en utsatt kvinnas förutsättningar att beviljas flyktingstatus då skyddsbehovet grundas på risken för hedersrelaterat våld i hemlandet.
Målen tas upp i följande ordning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
in
Ny Juridik
volume
2024
issue
2
pages
29 pages
publisher
Karnov Group
ISSN
1400-3007
language
Swedish
LU publication?
yes
id
9f877891-4074-483b-9d35-3e234669ed6b
date added to LUP
2024-08-13 12:13:33
date last changed
2024-08-13 13:30:49
@article{9f877891-4074-483b-9d35-3e234669ed6b,
  abstract     = {{Syftet med denna översikt är att redogöra för rättspraxis från EU-domstolarna av central betydelse under perioden januari till och med mars 2024. Inget svenskt mål tas upp denna gång och målen som redovisas rör vitt skilda rättsområden. Domstolen har meddelat en principiellt betydelsefull dom som rör allmänhetens tillgång till harmoniserade EU-standarder, dvs. standarder som utgör en viktig del av EU:s lagstiftning men utarbetas av privaträttsliga standardiseringsorgan och därför inte är fritt tillgängliga. Ett annat mål gäller EU:s konkurrensrätt och i vilken utsträckning en yrkesorganisation för advokater med lagstiftarens stöd kan fastställa minimibelopp för advokatarvoden som också domstolar måste respektera vid beslut om rättegångskostnader. Vi tar också upp ett beslut från EU-domstolen som preciserar en tidigare dom som rör förhållandet mellan rättslig förutsebarhet och EU-rättens genomslag när det gäller korruptionsbekämpning i Bulgarien, vilket väcker principiella frågor om räckvidden av skyddet för grundläggande rättigheter i nationell grundlag. Målet gäller regler om preskription och tillämpning av lindrigare strafflagstiftning (lex mitior). Slutligen tas ett mål upp där EU-domstolen får ta ställning till en utsatt kvinnas förutsättningar att beviljas flyktingstatus då skyddsbehovet grundas på risken för hedersrelaterat våld i hemlandet.<br/>Målen tas upp i följande ordning.}},
  author       = {{Fritz, Maria and Hettne, Jörgen}},
  issn         = {{1400-3007}},
  language     = {{swe}},
  number       = {{2}},
  pages        = {{75--104}},
  publisher    = {{Karnov Group}},
  series       = {{Ny Juridik}},
  title        = {{Rättsfall från EU-domstolarna}},
  volume       = {{2024}},
  year         = {{2024}},
}