Quality of life and ethics-patients with ischemic heart disease

Abstract

One month and one year after acute myocardial infarction (AMI) (n=296), coronary artery bypass grafting (CABG) (n=99) and percutaneous coronary intervention (PCI) (n=18) patients completed a questionnaire for self-assessment of quality of life (QoL) during the period 1989?1991. Patients differed from age- and sex-matched controls (n=88) in both somatic and emotional dimensions, but less after one year of follow-up. Women experienced worse quality of life than men in several dimensions. Patients with AMI in need of CABG or PCI during the first year had worse QoL after one month. The dimensions general health, experience of sex life, breathlessness, arrhythmia, and self-esteem were related to death within ten years after the one-year assessment.



QoL assessments and medical ethics emphasize the experience and will of the individual. The patient's own evaluation of health has a predictive value and should be included in the clinical monitoring. A questionnaire can capture a decreased quality of life, identify groups in need of extra care and even on a long-term basis predict mortality. From an ethical point of view this possibility is of prime importance. After a cardiac event, first-rate compliance by the patient in secondary prevention is needed. However, if the patient does not feel involved, this may result in a lower adherence to recommendations. Medical ethics may help to identify and analyse possible problems if the autonomy of the patient comes in conflict with the principle of beneficence.



Thus, a patient-centered approach with QoL assessments is of paramount importance to improve health-care.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Sjukdomar som drabbar hjärtats kranskärl och ger upphov till bland annat hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och i resten av världen. Avsikten med denna avhandling är att ge en bild av livskvaliteten hos hjärtpatienter samt att ta upp problem inom medicinsk etik, som berör dessa patienter. Män och kvinnor som vårdats för hjärtinfarkt vid Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus ingår i undersökningen, liksom patienter som behandlats med kirurgi för att förbättra blodflödet i hjärtmuskeln (by-passkirurgi) eller ballongvidgning av hjärtats kranskärl. Undersökningen ägde rum 1989?1991. En månad efter sjukhusvistelsen fick patienterna besvara ett frågeformulär som gällde olika områden viktiga för livskvaliteten. Frågorna gällde symtom på hjärtsjukdom, allmän hälsa, förhållanden inom familj och släkt, själsliga problem som självkänsla, nedstämdhet och ångest samt frågor om sexuallivet.



Undersökningen visade att patienterna hade sämre livskvalitet än ?vanliga? Malmöbor inom nästan alla områden. Skillnaderna var betydligt mindre när patienterna åter besvarade formuläret ett år senare. De infarktpatienter som under det första året behövde en operation eller ballongvidgning (sannolikt på grund av tilltagande hjärtsymtom) hade vid enmånads-undersökningen sämre livskvalitet än de övriga. De patienter som sökte på akutmottagningen på grund av kärlkramp eller andfåddhet hade också sämre livskvalitet vid den första undersökningen. Ett frågeformulär som detta kan alltså ge en uppfattning om vilka patienter som kommer att må sämre än andra, och därför behöver större insatser från sjukvården. Det är känt att kvinnor med hjärtsjukdomar ofta har sämre livskvalitet än män och det visade även denna undersökning.



Ungefär 10 år senare undersökte vi vilka patienter som dött under den tid som gått, och om deras svar på frågeformuläret skiljde sig från dem som överlevt. Inom flera områden kunde man se skillnader mellan de som avlidit och de som överlevt.



I samband med att en person vårdas för en sjukdom i hjärtats kranskärl förväntas han eller hon att påtagligt ändra livsstil. Detta kan naturligtvis vara svårt och för många kan det kännas kränkande. Hur skall man lösa en sådan situation som läkare? Skall man till varje pris låta patienten utforma sitt liv på egen hand eller skall man försöka påverka i förvissningen om att man på så sätt gör det bästa för patienten? De här problemen har inte någon klar och enkel lösning, men riktar uppmärksamheten på patientens okränkbarhet. Sedan den här undersökningen gjordes har det skapats många nya, bra frågeformulär, en del för alla typer av patienter och andra som är avsedda för särskilda grupper av sjuka. Denna undersökning visar att man bör använda frågeformulär för att i högre grad belysa patientens uppfattning om sin hälsa. Resultaten talar för att patientens värdering av sin egen hälsa har stor betydelse, och informationen kan användas för att förbättra patientens vård. Att fylla i ett kort frågeformulär kostar ingenting, har inga biverkningar och tar kort tid att utföra. Viktigast är att patienten kommer att vara medansvarig för sin egen vård.

• author: Westin, Lars
• supervisor: Tore Nilstun
• opponent: Professor Herlitz, Johan, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg, Sweden
• organization: Medical Ethics
• publishing date: 2005
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Medical Ethics
• keywords: Kardiovaskulära systemet, Bioethics, Prognosis, Quality of life, Questionnaires, Cardiovascular system, Myocardial ischemia
• in: Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
• volume: 2005:109
• defense location: Jubileums aulan (entry 59), University Hospital of Malmö, Sweden
• defense date: 2005-12-19 13:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 91-85481-10-6
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: L Westin, R Carlsson, B Israelsson, R Willenheimer, C Cline and TF McNeil. 1997. Quality of life in patients with ischaemic heart disease: a prospective controlled study. Journal of Internal Medicine., vol 242 pp 239-247.; L Westin, R Carlsson, L Erhardt, E Cantor-Graae and T McNeil. 1999. Differences in quality of life in men and women with ischemic heart disease. A prospective controlled study. Scandinavian Cardiovascular Journal., vol 33 pp 160-165.; L Westin, T Nilstun, R Carlsson and L Erhardt. 2005. Patients with ischemic heart disease: Quality of life predicts long-term mortality. Scandinavian Cardiovascular Journal., vol 39 pp 50-54.; L Westin and T Nilstun. 2006. Principles help to analyse but often give no solution - secondary prevention after a cardiac event. Health Care Analysis., vol 14 pp 111-117. Springer
• id: a1e93f57-9474-46d3-ac6d-db90785fab84 (old id 545816)
• date added to LUP: 2016-04-01 15:54:27
• date last changed: 2021-09-27 11:29:56